Forskarna är eniga om att fysisk aktivitet är positivt för barns hjärnor och skolprestationer. Detta skriver Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö Högskola, i sin artikel från en konsensuskonferens 2016, med 24 forskare inom området Effekter av fysisk aktivitet för barn och unga.
“Fysisk aktivitet förbättrar barns hjärnkapacitet och deras skolprestationer”, var ett av de “statements” (uttalanden) som alla forskare i den danska konsensuskonferensen enades om under våren 2016. Ett dokumenterat samband mellan fysisk aktivitet och lärande, oberoende av ålder, hade redan slagits fast vid en tidigare konsensuskonferens hösten 2011, som anordnades av Kulturministeriet och Undervisningsministeriet i Danmark. Rekommendationerna från den första konferensen gav politiker i Danmark möjlighet att genomföra en utbildningsreform och en lagändring, som innebär att alla danska skolor sedan 2014 schemalägger en lektion fysisk aktivitet varje skoldag för alla danska skolelever. Lagändringen finns i § 15: ”Undervisningstiden skal tilrettelægges, så eleverne får motion og bevægelse i gennemsnitligt 45 minutter om dagen” (Undervisningsministeriet, 2016).
Under konsensuskonferensen våren 2016 redovisades bästa tillgängliga vetenskapliga belägg för effekter av fysisk aktivitet på barn och ungdomar. Den internationella expertpanelen bestod av forskare från Storbritannien, Danmark, Norge, Finland, Sverige, Kanada och USA; sammanlagt var vi 24 forskare från åtta länder som samlades i Snekkersten på Danmarks ostkust under några fina vårdagar. Syftet var att presentera aktuellt kunskapsläge för varandra, när det gäller effekter av fysisk aktivitet för barn och unga inom våra olika forskningsområden. Därefter var uppdraget att försöka enas, dvs. komma till konsensus och formulera gemensamma slutsatser (statements). Förslag till rekommendationer för genomförande och tillämpning diskuterades också. Efter individuella presentationer och intensiva diskussioner i växelvis storgrupp och mindre temagrupper kunde vi slutligen enas om 21 punkter inom dessa fyra områden:
- Fitness och hälsa
- Lärande, kognitiv funktion och motoriska färdigheter
- Engagemang, motivation och psykiskt välbefinnande
- Social inkludering och implementering i skola och föreningsliv
En vetenskaplig artikel är publicerad online i British Journal of Sports Medicine (Bangsbo, Krustrup, Duda et al., 2016a). Rekommendationer för implementering och tillämpning finns på engelska (Bangsbo, Krustrup, Duda et al., 2016b) och danska (Bangsbo, Krustrup, Duda et al., 2016c). Länkar till publikationerna finns på www.mugi.se. Tanken är att rekommendationerna ska komma till användning och vara till nytta vid planering för fysisk aktivitet i skolor och idrottsföreningar.
Konferensens resultat har fått stor medial uppmärksamhet i Danmark och andra länder, men ännu inte särskilt stor spridning i Sverige. Här är ett axplock ur internationell press:
Los Angeles Times:
http://www.latimes.com/science/sciencenow/la-sci-sn-exercise-kids-school-20160627-snap-story.html
The Guardian:
https://www.theguardian.com/society/2016/jun/27/exercise-helps-children-learn-say-experts?CMP=share_btn_tw
Huffington Post:
http://www.huffingtonpost.co.uk/entry/exercise-boost-kids-brain-power_uk_576d0d03e4b08d2c5638ff3a
Medical research:
http://medicalresearch.com/author-interviews/consensus-statement-discusses-successful-implementation-of-physical-activity-in-schools/25600/#more-25600
Medical Daily:
http://www.medicaldaily.com/physical-activity-childrens-health-academically-fit-390732
Fysisk aktivitet är en övergripande term, som består av många strukturerade och ostrukturerade former inom skola och på fritid, såsom idrottsundervisning, motorisk kompetens, organiserad idrottsträning, friluftsliv, simning, cykling och promenader. Här följer några utdrag ur konsensuskonferensens rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och unga i skolan och på fritiden.
Tema 1: Fitness och hälsa
- Barns och ungdomars konditionsnivå bör mätas för att tidigt kunna upptäcka riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar.
- Feedback om förbättringar i fitness och hälsa bör ges efter träningsinsatser.
- Smålagspel, såsom fotboll, handboll, innebandy och basket, rekommenderas för att få tydliga träningseffekter på kondition och muskelstyrka.
- Aktiv transport till och från skolan, bör uppmuntras. Att cykla, som ger större konditionsförbättring än att promenera, rekommenderas.
- Muskelstyrka och hälsa kan förbättras genom flera olika former av fysisk aktivitet i skolan och idrottsföreningar, såsom intervallträning för att stärka skelett och muskler (exempelvis hopp, cirkelträning och bollspel).
Tema 2: Lärande, kognitiv funktion och motoriska färdigheter
- Fysisk aktivitet kan främja skolasprestationer i vid bemärkelse. Om den gör det beror på aktivt deltagande och engagemang i den fysiska aktiviteten. Anpassade aktiviteter för att öka motivation och motorisk kompetens för att kunna delta är därför avgörande.
- En enda session av måttligt intensiv fysisk aktivitet främjar hjärnfunktion, kognition, och skolprestationer under ungefär en timme, beroende på typen av fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet omedelbart före en inlärningsperiod bör inte vara alltför intensiv, eftersom hög stress eller trötthet kan dämpa den positiva effekten. Ytterligare positiva effekter på minnet kan fås av fysisk aktivitet, som utförs efter lärtillfället.
- Behärskande av grundläggande rörelseförmågor främjar kognition och skolprestationer hos barn och ungdomar. Fysisk aktivitet skolan och på fritiden kan gynna motorisk rörelseförmåga.
- Motorisk screening (motorikobservationer) är ett värdefullt verktyg för att identifiera barn i behov av anpassat stöd i motorisk utveckling. Särskilda “anpassade” insatser bör utvecklas och erbjudas barn med motoriska brister i syfte att gynna motorisk utveckling och motivation för att delta i fysiska aktiviteter.
- Skolan är den arena där det är möjligt att nå de allra flesta barn och ungdomar, även dem som inte är regelbundet fysiskt aktiva. Ökat fokus på fysisk aktivitet och mer idrottsundervisning är en möjlig väg att främja motorik, skolprestationer samt motivation för att delta i fysisk aktivitet.
Tema 3: Engagemang, motivation och psykiskt välbefinnande
- Barn och ungdomar bör ha möjlighet att delta i roliga, meningsfulla och utvecklingsmässigt anpassade fysiska aktiviteter, som ger möjlighet till positiv social interaktion.
- Vuxna bör stärka barns och ungdomars känsla av motorisk kompetens och självbestämmande. De ska uppmuntra deras rörelseglädje och intresse för fysisk aktivitet genom att skapa miljöer som har fokus på motorisk kompetetens och som främjar inkludering, respekt och självförtroende.
- Barn och ungdomar bör uppmuntras att vara fysiskt aktiva tillsammans med sina vänner. De ska, både i skolan och på fritiden, ha möjlighet att pröva en bred variation av olika typer av fysisk aktivitet.
- Föräldrar bör vara goda förebilder genom att kommunicera en positiv inställning till fysisk aktivitet, vara regelbundet fysiskt aktiva samt verbalt och icke-verbalt signalera värdet av fysisk aktivitet. Utbildningsprogram för föräldrar ger möjlighet att informera dem om betydelsen av goda vanor för fysisk aktivitet.
- Tränare och lärare bör få systematisk utbildning om principer och användbara strategier för att skapa ramar för fysisk aktivitet för barn och ungdomar, som främjar självbestämmande, har fokus på motorisk kompetens och är socialt understödjande.
- Vuxna bör ta vara på de möjligheter som finns i barns och ungdomars engagemang i fysisk aktivitet, och lära dem färdigheter för livet, såsom tilltro till sin egen förmåga och kompetens i konfliktlösning, färdigheter som kan generaliseras eller överföras till andra områden, såsom skola, framtida arbete och familjeliv.
Tema 4: Social inkludering och implementering i skola och föreningsliv
- Erbjud ett brett utbud av fysiska rörelseerfarenheter tidigt för alla barn (ca 2-10 år) för att utveckla grundläggande rörelseförmåga och förtrogenhet med fysisk aktivitet.
- Erbjud en mängd idrotts- och fysiska aktiviteter som lockar och engagerar barn och ungdomar och som tar hänsyn till deras olika bakgrund och rörelseförutsättningar.
- Erbjud en rad olika sammanhang för idrotts- och fysiska aktiviteter i syfte att stödja inkludering av barn och ungdomar i specifika aktiviteter och sammanhang som är meningsfulla för dem.
- Uppföljande stödinsatser behövs (exempelvis fortbildning, teknisk support, resurser och vetenskapliga belägg) för att säkerställa genomförandet av ökad fysisk aktivitet i skolan och samhället.
- Idrottsrörelsen bör utveckla strategier och riktlinjer för social integration och praxis.
- Idrottslärare och tränare bör få utbildning och stöd i att utveckla socialt inkluderande modeller för idrottsundervisning och -träning.
För länkar till rekommendationerna på danska respektive engelska inkl. referenserna, se mugi.se.