Inomhusluftens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan

Svensk_vent_logo_medpayoffSkolan är Sveriges största arbetsplats. Arbetsmiljön i skolorna påverkar hur lärarna kan undervisa och hur elever tillgodogör sig undervisningen. En av de viktigaste delarna i en väl fungerande arbetsmiljö är kvaliteten på inomhusluften.

 

Under BARNverkets riksmöte i september 2015 fick vi möjlighet att lyssna till Britta Permats, vd på Svensk ventilation, när hon föreläste om Inomhusluftens betydelse i förskolan och skolan, för barns hälsa och lärande. Britta har tidigare arbetat som matematik- och idrottslärare och även varit arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket med specialområde ventilation.

Majoriteten av Sveriges skolor är byggda under 60- och 70-talen, en tid när de tekniska lösningarna för ventilation inte var lika utvecklade som i dag, och eleverna i klassrummen var färre. När antalet elever har ökat har det inneburit ökad belastning på den befintliga ventilationen och negativa effekter på inomhusluften. Konsekvenserna kan vi se i form av en ökning av astma och allergi bland unga samt en sämre lärandemiljö för elever.

-Skolbarn är mer känsliga för miljöpåverkan och dålig inomhusluft är framförallt missgynnsamt för de elever som arbetar långsamt, säger Britta.

Många skolor har renoverats under senare år, men tyvärr finns det kvar en mängd skolor med bristande fysisk arbetsmiljö runt om i landet. En enkätundersökning bland landets kommuner, som Astma- och Allergiförbundet och Svensk Ventilation låtit genomföra i år, visar att fler än 8 av 10 instämmer helt eller delvis i påståendet att många skolor i den kommun de arbetar för erbjuder en undermålig arbetsmiljö.

Det behövs insatser på flera områden för att komma till rätta med hela skolsituationen, men det vore en bra start att börja med de åtgärder som det finns vetenskapligt underlag för, likt David Wyons forskning som visar hur elevernas prestationer höjs vid en ökad friskluftstillförsel. Vi kan inte fortsätta att låta elever misslyckas i skolan på grund av en bristfällig arbetsmiljö, avslutar Britta Permats.

  • Astma bland barn har ökat från 6% 2003 till 9% 2011 –Förbättrad ventilation kan minska frekvensen astmasymtom i skolan
  • För högre CO2-halter ökar sjukfrånvaron
  • Boende i byggnader som upplevs som fuktiga drabbas oftare av luftvägsbesvär
  • Missade skoldagar på grund av sjukdomssymtom påverkar elevernas provresultat i matematik
  • Det finns ett samband mellan ventilationsflödet och prestation/inlärning
  • Det finns ett samband mellan temperatur och prestation/inlärning
  • Den termiska komforten i klassrum påverkar elevernas provresultat i matematik och läsförståelse
  • Dålig inomhusluft är framförallt missgynnsamt för de elever som arbetar långsamt
  • Effekterna på skolbarn visade sig också vara större än i studier på vuxna i kontorsmiljö
  • Skolbarn är mer känsliga för miljöpåverkan.

Brittas PP – presentation från Riksmötet finner du här: https://www.barnverket.se/arets-riksmote/

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.