Nu planerar många kommuner att förtäta bostadsområden. Men var är barn- och elevhälsoperspektivet? Stora ytor, gärna med naturmark. Det är vad barn och unga behöver för rörelseglädje och återhämtning. De behöver också bullerfria miljöer, bra luft och lagom mycket solljus. Allt detta skapar goda förutsättningar för barns och ungas hälsa och lärande.
Men i och med förtätningen av staden – där andra intressen än barnens behov tycks styra – riskerar de hälsofrämjande miljöerna och platserna att minska och till och med försvinna. Ytorna för rörelseglädje och återhämtning blir bostäder, naturmark försvinner och ersätts av plastmattor (med kemikalier men utan några myror). Fågelsången byts mot buller från väg- spår- och flygtrafik, luften förorenas och tillgången till sol- och dagsljus minskar på grund av alla höga hus. Vi spelar i sanning högt med barnens utveckling, hälsa och lärande som insats.
Barn har kropp, sinnen och en känslig hjärna i utveckling som påverkas av miljön. Om vi vill att barn ska kunna växa upp i städer, och om barn och unga ska få möjligheter att utveckla hälsa och lärande optimalt så behöver politiker och beslutsfattare tänka om. De måste ta hänsyn till barnets biologiska behov av rörelse och samspel i en sund miljö, här och nu. Barn går inte i repris!
Barn behöver bra ljudmiljöer, bra luft, bra ljusmiljöer och stora ytor och grönområden.
Bra ljudmiljöer är viktigt för att barn och elever ska höra och förstå samt kunna
koncentrera sig på lärandet, inne och ute. En dålig ljudmiljö kan skapas av väg-, spår- och
flygtrafik liksom av hårda ytor som asfalt, betong och sten. Sådana ytor reflekterar ljudet
och sprider det vidare, medan en gräsyta eller skogsmark dämpar. En dålig ljudmiljö kan
skapa stress och påverka minne, läs- och språkinlärning. Men också beteende , social
interaktion och barnens lek. Dessutom riskerar barnen att få tinnitus och huvudvärk
samt drabbas av hjärntrötthet av för höga ljud och för mycket brus . Särskilt utsatta för störande ljud är yngre barn, barn som har annat modersmål än svenska och barn med hörselnedsättning, samt barn i stress.
Bra luft behöver vi alla. Bristen på skollokaler i tätbefolkade områden gör att skolor flyttar in i gamla kontorslokaler med bristfälliga ventilationssystem som dessutom inte är
anpassade efter barnens behov. Ökat antal barn på en begränsad yta ställer också krav på
ökad ventilation. När det gäller utemiljön visar forskning att barn som utsätts för höga
halter av luftföroreningar har en ökad risk att utveckla astma och luftvägsproblem och
drabbas av sämre lungfunktion i tonåren. Därför är det mycket viktigt att inte förskolor och
skolor är placerade intill hårt trafikerade vägar.
Ljusmiljön påverkar humör, vakenhet, trygghet och uppmärksamhet. För trivsel och hälsa
är det viktigt att få tillgång till dagsljus både inne och ute. Utomhusvistelse i lagom mycket
solljus är dessutom nödvändigt för att kroppen ska bilda D-vitamin som bland annat är
viktigt för immunförsvaret. Idag riskerar många barn att aldrig nås av solens strålar
speciellt under den mörka årstiden på grund av de allt högre husen som står allt tätare.
Stora ytor och grönområden behövs för rörelseglädje, fysisk aktivitet samt återhämtning.
Boverket har i sin vägledning ”Gör plats för barn och unga” om skolans och förskolans
utemiljö, 2015, rekommenderat 30 kvadratmeter friyta per barn i skolan och 40
kvadratmeter friyta i förskolan. Det är riktvärden som mycket sällan uppnås i tätbefolkade
områden.
Idag ökar stillasittandet, inte minst på grund av alla dessa skärmar, men också på grund av
att rörelseytor minskar eller försvinner. Där skolgårdar och grönområden tidigare funnits
ligger nu istället bostadshus, nya skolbyggnader eller tillfälliga byggnader som baracker.
Även ytor inomhus som rörelserum i förskolan och idrottshallar i skolan minskar eller
plockas bort för att ge plats åt fler barn eller ökat bostadsbyggande. Detta samtidigt som
forskning tydligt visar att fysisk aktivitet i form av idrott, rörelse och lek är en förutsättning
för att barn ska utvecklas normalt såväl motoriskt, som fysiskt, socialt och intellektuellt.
Dessutom motverkas stress av fysisk aktivitet, rörelseglädje och grönområden.
Vad är viktigast att tänka på?
Om vi vill optimera förutsättningarna för hälsa och en framgångsrik skolgång för dagens
och framtidens barn kan det tyckas märkligt att förebyggande riskbedömningar utifrån ett
barn- och elevhälsoperspektiv inte görs i större omfattning än vad som sker idag. Och att
forskning och kunskap om barns behov för hälsa och lärande väger så lätt i ett land som
varje år delar ut världens främsta pris – Nobelpriset.