Stillasittande och ökad skärmtid- ett riskfyllt experiment?

Svenska barn och unga spenderar allt mindre tid i rörelse och allt mer tid framför skärmar av olika slag. Vad får detta för konsekvenser när det kommer till barns och ungas utveckling, hälsa och välbefinnande? Ann-Christine Sollerhed, Universitetslektor i folkhälsovetenskap med inriktning idrott och hälsa vid Högskolan i Kristianstad, har skrivit följande inlägg.

 

 

Daglig fysisk aktivitet är avgörande för barns hälsa och välbefinnande. Särskilt kraftfull aktivitet som medför hög puls där barnet blir varmt och svettigt har stor betydelse för barns fysiska utveckling. Intensiteten (hur ansträngande) den fysiska aktiviteten är varierar under dagen. Det bästa är att barn är fysiskt aktiva i högintensiva aktiviteter flera gånger dagligen omväxlande med lågintensiva aktiviteter som pågår större delen av dagen och att den tid de är stillasittande minskas. Det är inte tillräckligt att barn endast är lågintensivt fysiskt aktiva, t ex att promenera sakta. Barn behöver högintensiv aktivitet med jämna mellanrum många gånger under dagen.

Vid stillasittande är energiomsättningen som lägst, medan energiomsättningen ökar vid fysisk aktivitet beroende av intensitet. Omfattande stillasittande innebär risk för bland annat övervikt och fetma. Fysisk aktivitet är en viktig friskfaktor, men korta stunder av fysisk aktivitet kan dock inte kompensera för omfattande stillasittande. Fysisk inaktivitet och stillasittande är två enskilda riskbeteenden, därav ges dubbla rekommendationer. Störst hälsorisker ger kombinationen fysiskt inaktivitet och stillasittande, det dubblerar riskerna. Effekterna av fysisk aktivitet är beroende av aktivitetens intensitet (hur ansträngande den är), dess varaktighet (hur länge den pågår), dess frekvens (hur ofta den görs), typ av aktivitet, individens ålder och genetiska faktorer. Lite aktivitet är bättre än ingen alls, men mer aktivitet är ännu bättre, särskilt regelbunden pulshöjande sådan!

Tyvärr är en stor andel barn fysiskt aktiva i alltför ringa grad för att dra fördel av aktuell och framtida hälsa numera. Svenska barn rör sig mindre och är mer stillasittande än andra barn i internationella jämförelser. De sitter också stilla i stor utsträckning, ofta mer än åtta timmar per dag, och vart fjärde barn är överviktigt. För att få positiva hälsoeffekter bör unga ägna minst 60 minuter per dag åt pulshöjande fysisk aktivitet. Även bland de allra yngsta barnen är andelen fysiskt aktiva låg. En nyligen genomförd svensk studie visade att en av fyra fyraåringar nådde upp till minsta dos om 60 minuters daglig aktivitet.

Rörelse, spring och lek är egentligen naturliga aktiviteter för barn och man kan fråga sig varför rörelseaktiviteter har minskat så drastigt. Barns uppväxtvillkor har förändrats på olika sätt och det går förmodligen inte att finna en enda anledning, utan det är flera samverkande faktorer. Barns stillasittande framför en skärm har pekats ut som en stark anledning. Över tid har internetanvändningen krupit ner i åldrarna och numera använder förskolebarnen internet som tonåringar gjorde för några år sedan. Det har visats att vart fjärde spädbarn (0-1 år) i Sverige är uppkopplat på internet dagligen, bland ettåringarna vart tredje barn, bland fyraåringarna använder nästan alla internet varje dag. Tre av fyra fyraåringar sitter, halvligger eller står helt stilla mer än hälften av sin vakna tid, och studien visade att skärmtiden för fyraåringar var stor i Sverige. I England använder en 10-åring minst fem olika skärmar i hemmet under en dag och använder rutinmässigt två eller flera skärmar samtidigt. I många länder är skärmanvändning barns och ungdomars huvudsakliga tidsfördriv eller hobby. Enligt American Academy of Child and Adolescent Psychiatri spenderar barn mer tid framför en skärm än tid de tillbringar i skolan. Samtidigt visar forskning att skärmtid är negativt associerad med hälsa och att mängden tid vid skärmen har betydelse. Barn och ungdomar i alla åldrar använder skärmmedia mer än nånsin och ett stort antal studier visar på en dos-responseffekt. Om skärmtiden är 4h/dag jämfört med < 2h/dag ökar all typ av dödlighet med 48% och risken för hjärt- och kärlsjukdomar ökar med 125%. Skärmtiden är starkt förknippad med stillasittande,
men sambandet mellan skärmtid och hälsorisker verkar inte bara gå att hänföra till det stillasittande beteendet. Skärmtidens ohälsorisker ökar oberoende av om individen rutinmässigt är högintensivt fysiskt aktiv. Till exempel visade en studie bland 10-åriga barn i Europa att fysisk aktivitet inte förhindrade risken helt för övervikt och fetma om skärmtiden var hög. Det har också visats att det diastoliska blodtrycket hos barn ökade vid stillasittande skärmtid, vilket det inte gjorde vid stillasittande läsning.

Barns höga skärmtid är ett mycket svårt dilemma att hantera för beslutsfattare och pedagoger i förskola och skola. I förskolans nya läroplan föreslås en ökad digitalisering vilket ter sig som svårlöst utifrån en samlad forskning kring skärmtid för små barn. Barns skärmtid i hemmen är redan hög, vilket redan innebär hälsorisker. Om skärmtiden utökas ytterligare i förskolan blir barnens totala skärmtid oförsvarligt hög. Samtidigt ska fysiskt aktiv tid ökas i förskolan enligt den nya läroplanen, vilket ter sig som svårt att genomföra om digitalisering och skärmtid också ska öka.

I WHO:s rekommendationer (2019) anges att barns skärmtid ska bytas till högintensiv fysiskt aktiv lek. Barns stillasittande tid rekommenderas till umgänge med vuxna som läser och berättar istället för sittande vid en skärm. WHO (2019) rekommenderar att de minsta barnen inte spenderar någon tid alls vid skärmen. I rekommendationerna om minsta dagliga dos fysisk aktivitet anges att barn i åldrarna 1-5 år ska ha 180 minuter fysisk aktivitet, av dessa ska minst 60 minuter vara högintensiv, ju mer desto bättre. Barn spenderar allt mindre tid utomhus, vilket per automatik minskar den fysiska aktivitetsnivån. Samtidigt som barns stillasittande skärmtid har ökat har deras utomhusvistelse minskat, vilket minskar den fysiskt aktiva tiden. Lek och rörelse i naturliga miljöer ger ovärderliga upplevelser och erfarenheter på samma gång som de ger mångsidig träning av barns rörelseförmåga och kondition. Andra hälsoorganisationer har också utformat rekommendationer om skärmtid, t ex Europediatrics rekommenderar begränsning av skärmtid enligt följande:

0-3 år: 0h,
3-7 år: 0,5-1h/dag,
7-12 år: 1h7dag,
12-15 år: 1.5h/dag,
16 år och uppåt: 2h/dag

Upplevelsen av rörelseglädje är starkt associerad med motorisk förmåga. När barn känner att de har god förmåga och kan utföra allehanda rörelser känner de glädje i att röra sig. God motorisk förmåga är en förutsättning för fysisk aktivitet och en hög fysisk aktivitetsnivå främjar i sin tur den motoriska förmågan, således ett ömsesidigt förhållande. Samband mellan barnets motoriska förmåga och upplevelsen av egen kompetens har också betydelse för barnets självbild och självförtroende. Barnets grundläggande motoriska förmåga utvecklas under förskoleåldern och fortsätter under skoltiden med mer komplexa rörelser. Inlärning av rörelser kräver tid och återkommande övning oavsett i vilken ålder barnen befinner sig. Ett problem i både förskola och skola är att tiden för rörelser är snålt tilltagen, vilket gör att barnen inte hinner öva rörelserna tillräckligt för att automatisera dem. Människan har spegelneuroner som används vid inlärning. Det är specialiserade nervceller som avger nervimpulser när barnet själv gör en rörelse, men även när barnet ser rörelser utföras av någon annan, vilket sedan underlättar härmning. Vikten av rörliga och motoriskt kunniga personer i barnets närhet kan inte nog poängteras. Spegelneuroner är också aktiva när barnet socialiserar empatisk förmåga och social interaktion. Barnen observerar och imiterar känslouttryck och sociala förmågor. Den empatiska förmågan hos barn och unga har enligt forskning minskat under de senaste åren, vilket till del hänförs till effekter av användning av social media.

Barn har generellt svårt att översätta det som de ser på en skärm till det verkliga livet. Barn lär uppgifter bäst genom levande demonstration, vare sig det gäller motorik eller empati eller annan social samvaro. Skärmtiden minskar tiden för både fysisk aktivitet och för kommunikation ansikte-mot-ansikte. En minskning av den dagliga användningen av digitala enheter av olika slag, så kallad skärmtid, kan leda till betydande förbättringar av barns hälsa och utveckling. En ökning av skärmtiden ses av samlad forskning som ett riskfyllt experiment.

 

Ann-Christin Sollerhed
Dr Med Sci
Universitetslektor i folkhälsovetenskap med inriktning idrott och hälsa
Högskolan Kristianstad

 

BARNverket vill :

Att barns verksamheter i förskolor, skolor, fritids och gymnasium skapar tid och rum för fysisk aktivitet och motorisk utveckling flera gånger varje dag i hälsofrämjande inne- och utemiljöer. Detta är viktigt att tänka på i samband med till exempel nybyggnationer.

 

BARNverket tipsar:

“Rörelse, motorik och fysisk aktivitet hos förskolebarn!”  Nordisk konferens den 3:e oktober i Kristianstad

Konferens för förskollärare, förskolechefer, rektorer, personal i förskolan/skolan, skolsköterskor, skolläkare, personal från barnavårdscentraler, lärarutbildare vid högskola/universitet, politiker samt alla som är intresserade av barns motorik och fysiska aktivitet. Syftet med konferensen är att presentera aktuell forskning som fokuserar på små barns motorik och fysiska aktivitet för aktuell och framtida hälsa.

Välrenommerade forskare från de Nordiska länderna (Danmark, Norge, Finland, Island och Sverige) samt från Japan presenterar aktuell forskning i ämnet.

 

 

 

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.