Barn och ungdomsfrågor

Dags att agera för en bättre skola!

Insändare till Mitti från tidigare lokalt nätverk i Upplands-Bro, 26/8-14. 

Dags att gå från ord till handling!

Det är mycket prat om att förbättra resultaten i skolan men inte hur. Att hänvisa till höjda löner och karriär som enda lösningen blir tomma ord. Det är dags att höja hela utbildningsbudgeten och se verksamheterna som de ser ut. Att ha ett helhetsperspektiv och lyssna på pedagogerna samt föräldrarna för att förstå verkligheten.

”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” står det i skollagen. I förskola är utbildning ett nytt begrepp där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Forskning och beprövad erfarenhet visar att barn mår, utvecklas och lär bäst i mindre grupper oavsett ålder. Barns utveckling, hälsa och lärande kräver hälsofrämjande miljöer. Deras kropp, hjärna och sinnen befinner sig i en stark utveckling som påverkas direkt av den psykosociala och fysiska miljön.

Trots detta har barnantalet i grupperna växt genom åren. Samtidigt är det färre närvarande personal i grupperna. Stora barngrupper, buller och störande ljud kan försämra barnens tal- och språkutveckling, läsförståelse, minne och koncentration. Fler barn trycks in i befintliga lokaler, många i dåligt skick med fukt, mögel, felaktig ventilation, få toaletter och dålig städning. Detta leder ofta till stress, sämre hälsa och skolresultat.

Det pratas om att barn med behov av särskilt stöd ska få det tidigt. Varför har det inte redan skett? Barn, föräldrar och personal kämpar i motvind, vissa blir utbrända. Ofta är det utdragna processer innan barn ens får det stöd de behöver men de flesta får inget eller bristfälligt.

För att ha en bra verksamhet behövs riskbedömningar och konsekvensanalyser ur ett barnhälsoperspekt. Det saknas helt idag. Självklart ska personalen ha bättre löner men de måste också ha rätt att lyfta brister i verksamheten utan att bestraffas.

Det är dags att gå från fina ord på papper till insatser som gör skillnad!

Föräldrakraft i Upplands-Bro
lokalt nätverk BARNverket

Staten måste stoppa bristerna i skolmiljön

Maritha Sedvallson, förbundsordförande i Astma- och Allergiförbundet, skriver den 15/7 på Aftonbladet debatt om att många skolor och förskolor inte uppfyller de regler och rekommendationer som finns för hur en god inomhusmiljö ska vara.

“Fyra av tio skolor har fuktskador och lika många har en konstruktion som kan göra att det finns en ökad risk för fuktskador enligt Boverket och Energimyndigheten.
En ny undersökning som Astma- och Allergiförbundet tagit del av visar att endast 4 av 10 kommuner uppger att de gjort obligatorisk ventilationskontroll (OVK) i alla grund- och gymnasieskolor de tre senaste åren trots att det är lagstadgat. I var fjärde kommun finns skolor där brister som uppmärksammats i en OVK finns kvar vid nästa kontroll tre år senare. Det visar att enbart lagstiftning inte räcker, det behövs även resurser för tillsyn att lagen följs”

Att resurser behövs för tillsyn av barns arbetsmiljö är något som också föräldraorganisationen BARNverket starkt ställer sig bakom.

 

BARNverket lyfter i sin programförklaring fram betydelsen av en bra fysisk arbetsmiljö ur ett barnhälsoperspektiv i bland annat följande punkter:

  • Den fysiska miljöns betydelse måste lyftas fram och tydliggöras i styrdokumenten för skolväsendet.
  • En barnmiljölag måste införas som reglerar barnens utvecklingsmiljö/arbetsmiljö med tydliga gränsvärden som utgår från ett barnhälsoperspektiv.
    Det måste finnas vuxna barnskyddsombud för att kunna bevaka barnens utveckling, hälsa och säkerhet. Varje kommun behöver även ett huvudskyddsombud för barnen.
  • Elevhälsan måste kompletteras med fysioterapeuter/sjukgymnaster. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet måste tydliggöras och intensifieras med fokus på samspelet mellan elev och miljö.
  • Riskbedömningar och konsekvensanalyser måste göras och hänsyn tas till barnhälsoperspektivet i befintlig verksamhet och vid planering av förändringar. Dessa ska dokumenteras och hanteras.
  • Tystnadskulturen måste motverkas. Personal som påtalar brister i verksamheten ska inte bestraffas. Barnets bästa måste alltid komma främst.
  • Föräldrar ska känna sig trygga och ha möjlighet att påverka när de upptäcker att något är fel eller direkt farligt. Tillsyns- och rådgivningsenhet med ansvar för barns miljöer måste inrättas på nationell nivå.

Se broschyren med vår programförklaring här: http://www.barnverket.nu/wp-content/uploads/2014/06/BARNverket_folder_A5_4sid_ORIGINAL_HIGHRES_NY.pdf

Nu är vi på plats i Almedalen!

Almedalen.1
Monica Wester, Gunilla Niss, Greta R Schibbye

Nu finns vi i Almedalen, både som mötesplats och ute i folkminglet på seminarium och andra mötesplatser. Kom och ta del av BARNverkets nya 10-punktspropgram för hur vi kan förebygga barns ohälsa i förskola, skola och fritids och därigenom ge barnen bättre förutsättningar till utveckling och lärande!

Idag är vår mötesplats kl 11-16:00 på Buzungar, Adelsgatan 19 i Visby!

Imorgon fredag finns vi samma tid utanför Träfiluren på S:t Michaels gränd 4 B!

Tack Buzungar och Träfiluren för att vi får ha vår mötesplats hos er!

Föräldrainflytande viktigt för barns och elevers trygghet och säkerhet

Redan före flytten varnade föräldrarna för farorna.

Föräldrar anmälde förra veckan Kungsholmens grundskola i Stockholms stad till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen samt skickade en film till utbildningsförvaltningen för att få till förändring gällande säkerhet och trygghet i barnens fysiska arbetsmiljö.

”Flera elever har nästan blivit påkörda när last­bilar kör över skolgården. Redan före flytten från Fridhemsplan till campus Konradsberg varnade föräldrarna för farorna”. Detta skriver Mitti Stockholm.

Nu har utbildningsförvaltningen listat panik­åtgärder men föräldrar är fortfarande irriterade över att ingen tagit dem på allvar från början. “Det är beklämmande, frustrerande och en skandal att det är vi föräldrar som ska behöva se till att barnen är i säkerhet, säger Gabriella Ahlberk.”

Barnverket vill se ett ökat föräldrainflytande i förskola, skola och skolbarnomsorg/fritids för att värna barnens hälsa och lärande. BARNverket vill även att ett systematiskt, förebyggande, arbetsmiljöarbete med riskbedömningar görs ur ett barnhälsoperspektiv innan beslut fattas om ändringar i verksamheten.

Läs gärna om:
Vårdnadshavares inflytande i Skollagen 4 kap §§ 12-13

Se även:
Riskbedömning inför ändring i verksamheten, Arbetsmiljöverket  samt om
Systematiskt, förebyggande, arbetsmiljöarbete på BARNverkets hemsida

”Elie hörde dåligt – blev placerad i särskola”

Då har det hänt igen. Svt lyfte den 5/1 fallet Elie.

Kommunen ansåg att Elie Hachem var utvecklingsstörd och placerade honom i särskola efter att endast ha gjort pedagogiska och psykologiska utredningar. I själva verket hade han en hörselnedsättning. Vi ser här ett typiskt exempel på hur barnhälsoperspektivet inom skolväsendets verksamheter ofta brister.

http://www.svt.se/nyheter/sverige/elie-horde-daligt-blev-placerad-i-sarskola

Förståelsen för hela barnet, med kropp och sinnen, i Elies fall hörseln, i en miljö som är både psykisk och fysisk, saknas.

Hur är det möjligt, att endast göra pedagogiska och psykologiska utredningar för att bestämma vad barn och elever behöver? Var är de fysiska/somatiska utredningarna och hur ser barnens fysiska arbetsmiljö ut?

Var är förståelsen för kroppens, sinnenas och den känsliga hjärnans betydelse för barnens och elevernas beteende, hälsa och lärande?

Och var är förståelsen för fysiska arbetsmiljöfaktorers betydelse för våra barns utveckling. Till exempel stora barngrupper, låg personaltäthet, yta ute och inne för motorisk utveckling, fysisk aktivitet och återhämtning samt schemaläggning, ventilation, städning, störande ljud och tillgång till trygga toaletter.

Politiker och tjänstemän inom stat och kommun måste skapa förutsättningar för våra barn, och för personal, i förskolor, skolor och fritids, att vila på vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och sunt förnuft också inom andra områden än det rent pedagogiska. Det är nu hög tid att börja titta på fysiska faktorers betydelse för barns hälsa och lärande.

Om inte vuxenvärlden förstår ovan, är risken stor att barnen kränks.

Monica Wester
barn- och skolergonom, leg sjukgymnast
Föräldraorganisationen BARNverket

BARNverket ifrågasätter om "små gårdar kan bli bra" när målet är "En skola i världsklass"

Skolborgarrådet i Stockholm stad, Lotta Edholm, menar att små gårdar också kan bli bra, om de planeras på ett genomtänkt sätt med kreativa lösningar.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sma-skolgardar-i-ett-vaxande-stockholm
_8833898.svd

BARNverket ifrågasätter starkt om små gårdar kan bli bra då det kommer att inskränka på barns stora rörelsebehov när det gäller motion, fysisk aktivitet och motorisk utveckling. Detta är enligt forskningsrapporter en viktig faktor för barns skolresultat.

Ingegerd Ericsson, filosofie doktor i pedagogik, i Bunkefloprojektet, visade redan 2003 att det finns kopplingar mellan skolresultat, motorisk utveckling och koncentrationsförmåga – http://mugi.se/index.htm samt att mer idrott och hälsa ger bättre betyg – http://www.mah.se/Nyheter/Nyheter-2012/Mer-idrott-i-skolan-ger-battre-betyg/.

Lärarnas nyheter skriver 2012:
Om politik skulle baseras på vetenskap skulle landets lärare i idrott och hälsa kunna medverka till att höja svenska elevers matematikkunskaper. Men i stället fortsätter miljonerna att pumpas in i teoretiska satsningar utan att den schemalagda tiden för fysisk aktivitet ökas.

Flera forskningsresultat pekar på samma sak. Kondition, motorik och rörelse är viktigt för elevers förmåga att ta till sig teoretiska ämnen. Särskilt viktigt är det när det handlar om logiskt tänkande, som ämnet matematik baseras på – http://www.lararnasnyheter.se/mivida/2012/11/14/motion-satter-fart-pa-hjarnan.

Vikten av att skapa förutsättningar för ökad fysisk aktivitet

Idag när barn och ungdomar tillbringar mer och mer stillasittande tid framför skärmar både i och utanför skolan, och i förskolan(!) är det av största vikt att politiker och beslutsfattare förstår vikten av att skapa förutsättningar för ökad fysisk aktivitet och motorisk utveckling. Det gör man inte genom att trycka ihop barn i förskola och skola på en allt mindre yta både inomhus och utomhus.

BARNverket får nu information från föräldrar att barn ej längre får gå ut då det saknas personal som kan säkra barnens trygghet utomhus alternativt ej följa barnen och ha dem under uppsikt i miljöer som ej är avgränsade, till exempel parker eller skogsområden. Konsekvenserna blir att barnen får vara inomhus eller får vistas på små uppsamlingsgårdar/rastgårdar som i många fall är allt annat än hälsofrämjande miljöer ur ett barnhälsoperspektiv.

Många föräldrar hör också av sig och meddelar att utomhusleken i skolan har bytts ut mot promenadgrupper , vilket kan uppskattas av vuxna men sällan av barn. Dessutom förekommer det”tajta” scheman där eleverna ej har möjlighet till rast varken inom- eller utomhus.

Elin Ekblom Bak, forskar kring betydelsen av fysisk aktivitet, stillasittande och kondition för hälsa och hjärtkärlsjukdom vid Karolinska institutet och gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.

I hennes nyutkomna boken ”Långvarigt sittande-En hälsofara i tiden” (2013), lyfter hon fram två strategier för att motverka långvarigt stillasittande hos unga i skolan:

  • Införa aktiva rörelsepauser under lektionstid
  • Anpassa raster och fritidsaktiviteter så att barnen blir mer fysiskt aktiva och försöka nå de mest inaktiva barnen.

Länk till publikationen – http://gih.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:641387

Lunds kommun har tagit fram Målbeskrivning för skolans och förskolans utomhusmiljö (uppdaterad 2013) Syftet med denna målbeskrivning är att lyfta fram betydelsen av den utomhusmiljö som barn/elever i kommunen vistas i dagligen.

I dokumentet står bland annat:

”I socialstyrelsens allmänna råd 1989:7 rekommenderas 40 m² friyta per förskolebarn exklusive byggnader och parkering.

Det norska Sosial- og Helsedepartementet gjorde 2003 ett förslag på ”arealnormer och virkemidler”. Huvudfokus i rapporten är vad man kallar elevernas bruksareal. Denna definieras som tillgänglig nettoareal innanför tomtgränsen när byggnader, parkeringsplatser och annan biltrafikareal är fråndragen. I rapporten föreslås bl.a. ett generellt minimum på 50 m2 nettoareal per elev.

I en översyn av riktlinjerna för skoltomters storlek i Lunds kommun förordas en basnivå på 45 m2 friyta för enheter belägna utan direkt närhet på park eller idrottsytor. För skoltomter i direkt anslutning till park och idrottsyta ansågs en mindre yta vara acceptabel på 35 m2 friyta om barnen kan nyttja intilliggande ytor på ett fritt sätt.

(Stadsbyggnadskontoret 2009)”

Fredrika Mårtensson är lektor i miljöpsykologi med utemiljöns betydelse för människors hälsa och välbefinnande som specialområde. Om hennes studie går det att läsa i samma dokument:

”Fredrika Mårtensson slår i sin studie av förskolebarn fast att kvalitet inte är lika med dyrköpt lekutrustning. Hon har hittat tre specifika miljöfaktorer som spelar större roll:

  1. Stora ytor
  2. Mycket träd, buskar och kuperad terräng
  3. En utomhusmiljö där de öppna ytorna och vegetationen inte ligger i separata delar av miljön, utan väl blandade med lekredskapen.”

För att läsa dokumentet i sin helhet: http://www.lund.se/Global/Naturskolan/Diverse/Uppdaterad%20m%C3%
A5lbeskrivning%20april%202013.pdf

Läs även Skolgård påverkar barns prestation, SvD 19/12 2013 –
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/koppling-mellan-skolgard-och-barns-prestation_8836256.svd

I Barnkonventionen artikel 6 går det att läsa om barns rätt att utvecklas och i artikel 31 om barns rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder.

Detta kommer att bli svårt att uppnå om inte ytorna finns, inom- och utomhus.

Stockholm stads barnhälsoperspektiv kommer att få konsekvenser för barns och elevers skolresultat samt hälsa, här och nu och i framtiden.

Monica Wester
barn- och skolergonom/leg sjukgymnast
BARNverket

Larm om allvarliga kränkningar i skolan de senaste veckorna

I DN.se debatt den 26/10 larmar Skolinspektionen och Barn- och elevombudet för ett antal mycket allvarliga anmälningar som kommit in de senaste veckorna. Det är barn som utsätter andra för både fysiska och psykiska kränkningar, men också vuxna i skolan som går för långt. Skolan måste bli en fredad plats i livet, skriver Ann-Marie Begler och Caroline Dyrefors Grufman vid Skolinspektionen.

Läs hela debattartikeln i DN.se här.

Arbetsmiljöfrågorna för våra barn är ett prioriterat område för Barnverkets arbete vilket du kan läsa om i flera artiklar här på hemsidan. Du kan stödja vårt arbete genom att skriva under vårt nationella upprop för barn och ungdomars arbetsmiljö.

Manifestation för Barn i behov av särskilt stöd i skolan, Göteborg torsdag 17 oktober

Barn i behovNu på torsdagen den 17 oktober kl. 17.00 är det manifestation på Gustaf Adolfs torg i Göteborg för barn i behov av särskilt stöd i skolan.

Arrangörerna har bjudit in representanter från skola, organisationer för barn och skola och kommunalråd och hoppas på en stunds givande samtal om barn i behov av särskilt stöd i skolan i Göteborg.

Nyligen stod det klart att Stockholms resursskolor för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), exempelvis autism, ADHD och dyslexi, hotas av nedläggning på grund av indragna tilläggsbelopp. Denna alarmerande nyhet väckte abrupt något över hela riket. Föräldranätverket Barn i behov i Stockholm bildades och nu ska Stockholms kommun se över beslut som är tagna.

För att synliggöra att situationen för barn i behov är ytterst utsatt överlag runt om i hela Sverige, tar nu Göteborg över stafettpinnen från Stockholm. Manifestationen arrangeras genom en samverkan av föräldrar, Attention Göteborg, Mobbningsfri skola, Attention Hisingen-Kungälv, Barnpartiet, U.N.I.K – NPF och Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg i Göteborg.

Mer information finns på manifestationens Facebook-sida här.