Förskola

Barnens arbetsmiljö debatteras äntligen i riksdagen

Igår, den 14 januari, blev det äntligen debatt i riksdagen mellan Jan Björklund, utbildningsminister folkpartiet och Gustaf Fridolin, språkrör för miljöpartiet när det gäller barns förutsättningar att må bra i sin dagliga miljö.

BARNverkets bestämda åsikt, liksom det som framkom i TV4´s satsning i Skolsnusket,  www.tv4.se/skolsnusk,  är att fysiska faktorer med bland annat ventilation och städning har stor betydelse för alla barns hälsa och lärande både för barn med diagnos, En bra skolmiljö är en tillgång inte en kostnad  och utan diagnos Skolstudier kräver syre.

Vi menar att även faktorer som exempelvis barngruppsstorlek, personaltäthet, trygg anknytning, praktiskt-estetiska ämnen, arkitektur och natur, rörelse, motorisk utveckling, fysisk aktivitet inne och ute, återhämtning, störande ljud, yta både inomhus och utomhus, skärmtid och stillasittande har stor betydelse för barns och elevers utveckling, hälsa och lärande.

Det handlar om ett nödvändigt synsätt där barn har kropp och sinnen med en känslig hjärna i utveckling som påverkas av miljön.

Vi menar att fysiska faktorers betydelse för barns hälsa och lärande måste lyftas fram i skoldebatten liksom ett systematiskt arbetsmiljöarbete med riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv.

Barnhälsoperspektivet: Ett synsätt som tar hänsyn till att barnet har kropp och sinnen med en känslig hjärna i utveckling som har påverkats och påverkas av den fysiska och psykiska miljön, vilket i sin tur påverkar barnets hälsa, beteende och lärande.

Med detta synsätt går det att förstå den ökade psykiska ohälsan och de sjunkande skolresultaten.

Barnverket träffar minister

BARNverket har skrivit brev till 5 ministrar om alla barns rätt att må bra i sin dagliga miljö.  Av dessa har Maria Larsson tackat ja och kommer att träffa BARNverket den 16/1. Rapport om detta möte kommer att läggas ut på denna hemsida.

Vi kommer att lyfta fram föräldraberättelser och brist på föräldrainflytande samt orsaker och åtgärder som vi vet har betydelse för barns hälsa och skolresultat. Bland annat att riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv saknas i skolväsendets systematiska kvalitetsarbete samt att en utredning snarast behöver tillsättas angående en barnmiljölag med barnskyddsombud för barn och elever inom förskola, skola och skolbarnomsorg.

Detta för att skapa en miljö där barn och elever på ett optimalt sätt tillåts utvecklas och skapa förutsättningar för hälsa och lärande och därmed förebygga ohälsa och sjunkande skolresultat.

Var är BarnHälsoPerspektivet inom svenskt skolväsende? BARNverket träffar barnminister Maria Larsson den 16/1.

Barnverket är liksom många andra nu mycket oroliga för barns och elevers förutsättningar för att Må Bra och utveckla hälsa inom skolväsendets verksamheter; förskola, skola och fritidsverksamheter. Många föräldrar hör nu av sig till Barnverket och berättar om allvarliga brister i barnens arbetsmiljö och om okunskap och dålig förståelse för barn som individer med kropp och sinnen samt en känslig hjärna i utveckling, som påverkas av sin miljö.

Det i en tid när många varningsklockor ringer – pedagoger och föräldrar över hela landet slår larm om alvarliga brister i verksamheterna, skolresultatet sjunker och barn och ungas hälsa försämras.

Därför skrev Barnverket i höstas ett brev, Alla barn ska ha rätt att må bra i sin dagliga miljö, till fem ministrar, utbildningsminister Jan Björklund, förskoleminister och biträdande utbildningsminister Maria Arnholm, socialminister Göran Hägglund, barnminister Maria Larsson samt arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson, med önskan om ett möte.

Av dessa fem ministrar har vi nu fått möjlighet att träffa barnministern, Maria Larsson. Övriga fyra ministrar har tackat nej.

Mötet med Maria Larsson blir den 16 jan, där BARNverket kommer att lyfta följande punkter:

  • Vad är ett barn?
  • Värdegrunden
  • Föräldrainflytande
  • Barns psykiska och fysiska behov
  • Systematiskt arbetsmiljöarbete med riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv

Vill du, till mötet med Maria Larsson, skicka med oss dina egna erfarenheter och förslag till förbättringar när det gäller föräldrainflytande och barns arbetsmiljö, psykiska och fysiska, så är vi tacksamma för dina synpunkter. Du kan skicka dessa till samordning@barnverket.se.

Det går också bra att nå oss på telefon 0706 – 30 85 45.

Hälsningar
Föräldraorganisationen BARNverket

Ny studie: Leksaker sprider bakterier i upp till en månad

Frågan blir nu hur ansvariga personer för barns arbetsmiljö och hälsa i bland annat förskolan kommer att förhålla sig till den nya forskningen. Kommer barngruppsstorlekar, många barn på samma yta, pedagogiskt material och städning förändras?

Våra vanligaste sjukdomsbakterier kan överleva i en månad utanför kroppen. Det visar en ny studie som stjälper tidigare forskning skriver Svd.

Tidigare studier har konstaterat att vanliga bakterier som orsakar förkylning och olika typer av infektioner har svårt att överleva utanför människokroppen.

Den gängse uppfattningen har därför varit att dessa bakterier inte klarar sig särskilt länge på sådant som möbler och leksaker.

Nu kan den bilden emellertid komma att ställas på ända, då forskare har sett att bakterier kan gruppera sig och kapsla in sig och på så sätt klara sig betydligt längre än vad ensamma bakterier kan. Studier har bland annat gjorts på förskolor där man testat framförallt ytor som är svåra att göra rena, som böcker och leksaker.

Forskare har då funnit att fyra av fem gosedjur hade pneumokocker – en bakterie som är den vanligaste orsaken till öroninfektion hos barn och som också orsakar många sjukhusinfektioner.

Läs hela artikeln i Svenska Dagbladets nätupplaga.

Det är dags att sätta ner foten. Psykologer kräver maxtak på barngruppernas storlek!

“Istället för att ta bort riktmärket borde Skolverket agera innan den psykiska ohälsan i landet stiger ännu mera och sätta maxtak på barngruppernas storlek. I dagsläget har inte förskolorna eller kommunerna förutsättningarna för att göra de bedömningar som krävs. Dialogen mellan förskolecheferna och huvudmannen fungerar oftast inte.”

Detta säger yrkesföreningen Psifos (Psykologer i förskola och skola)

http://www.psykologforbundet.se/Documents/F%C3%B6rbundet%20tycker/maxtak%20p%C3%A5%20barngrupper.pdf

BARNverket ifrågasätter om "små gårdar kan bli bra" när målet är "En skola i världsklass"

Skolborgarrådet i Stockholm stad, Lotta Edholm, menar att små gårdar också kan bli bra, om de planeras på ett genomtänkt sätt med kreativa lösningar.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sma-skolgardar-i-ett-vaxande-stockholm
_8833898.svd

BARNverket ifrågasätter starkt om små gårdar kan bli bra då det kommer att inskränka på barns stora rörelsebehov när det gäller motion, fysisk aktivitet och motorisk utveckling. Detta är enligt forskningsrapporter en viktig faktor för barns skolresultat.

Ingegerd Ericsson, filosofie doktor i pedagogik, i Bunkefloprojektet, visade redan 2003 att det finns kopplingar mellan skolresultat, motorisk utveckling och koncentrationsförmåga – http://mugi.se/index.htm samt att mer idrott och hälsa ger bättre betyg – http://www.mah.se/Nyheter/Nyheter-2012/Mer-idrott-i-skolan-ger-battre-betyg/.

Lärarnas nyheter skriver 2012:
Om politik skulle baseras på vetenskap skulle landets lärare i idrott och hälsa kunna medverka till att höja svenska elevers matematikkunskaper. Men i stället fortsätter miljonerna att pumpas in i teoretiska satsningar utan att den schemalagda tiden för fysisk aktivitet ökas.

Flera forskningsresultat pekar på samma sak. Kondition, motorik och rörelse är viktigt för elevers förmåga att ta till sig teoretiska ämnen. Särskilt viktigt är det när det handlar om logiskt tänkande, som ämnet matematik baseras på – http://www.lararnasnyheter.se/mivida/2012/11/14/motion-satter-fart-pa-hjarnan.

Vikten av att skapa förutsättningar för ökad fysisk aktivitet

Idag när barn och ungdomar tillbringar mer och mer stillasittande tid framför skärmar både i och utanför skolan, och i förskolan(!) är det av största vikt att politiker och beslutsfattare förstår vikten av att skapa förutsättningar för ökad fysisk aktivitet och motorisk utveckling. Det gör man inte genom att trycka ihop barn i förskola och skola på en allt mindre yta både inomhus och utomhus.

BARNverket får nu information från föräldrar att barn ej längre får gå ut då det saknas personal som kan säkra barnens trygghet utomhus alternativt ej följa barnen och ha dem under uppsikt i miljöer som ej är avgränsade, till exempel parker eller skogsområden. Konsekvenserna blir att barnen får vara inomhus eller får vistas på små uppsamlingsgårdar/rastgårdar som i många fall är allt annat än hälsofrämjande miljöer ur ett barnhälsoperspektiv.

Många föräldrar hör också av sig och meddelar att utomhusleken i skolan har bytts ut mot promenadgrupper , vilket kan uppskattas av vuxna men sällan av barn. Dessutom förekommer det”tajta” scheman där eleverna ej har möjlighet till rast varken inom- eller utomhus.

Elin Ekblom Bak, forskar kring betydelsen av fysisk aktivitet, stillasittande och kondition för hälsa och hjärtkärlsjukdom vid Karolinska institutet och gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.

I hennes nyutkomna boken ”Långvarigt sittande-En hälsofara i tiden” (2013), lyfter hon fram två strategier för att motverka långvarigt stillasittande hos unga i skolan:

  • Införa aktiva rörelsepauser under lektionstid
  • Anpassa raster och fritidsaktiviteter så att barnen blir mer fysiskt aktiva och försöka nå de mest inaktiva barnen.

Länk till publikationen – http://gih.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:641387

Lunds kommun har tagit fram Målbeskrivning för skolans och förskolans utomhusmiljö (uppdaterad 2013) Syftet med denna målbeskrivning är att lyfta fram betydelsen av den utomhusmiljö som barn/elever i kommunen vistas i dagligen.

I dokumentet står bland annat:

”I socialstyrelsens allmänna råd 1989:7 rekommenderas 40 m² friyta per förskolebarn exklusive byggnader och parkering.

Det norska Sosial- og Helsedepartementet gjorde 2003 ett förslag på ”arealnormer och virkemidler”. Huvudfokus i rapporten är vad man kallar elevernas bruksareal. Denna definieras som tillgänglig nettoareal innanför tomtgränsen när byggnader, parkeringsplatser och annan biltrafikareal är fråndragen. I rapporten föreslås bl.a. ett generellt minimum på 50 m2 nettoareal per elev.

I en översyn av riktlinjerna för skoltomters storlek i Lunds kommun förordas en basnivå på 45 m2 friyta för enheter belägna utan direkt närhet på park eller idrottsytor. För skoltomter i direkt anslutning till park och idrottsyta ansågs en mindre yta vara acceptabel på 35 m2 friyta om barnen kan nyttja intilliggande ytor på ett fritt sätt.

(Stadsbyggnadskontoret 2009)”

Fredrika Mårtensson är lektor i miljöpsykologi med utemiljöns betydelse för människors hälsa och välbefinnande som specialområde. Om hennes studie går det att läsa i samma dokument:

”Fredrika Mårtensson slår i sin studie av förskolebarn fast att kvalitet inte är lika med dyrköpt lekutrustning. Hon har hittat tre specifika miljöfaktorer som spelar större roll:

  1. Stora ytor
  2. Mycket träd, buskar och kuperad terräng
  3. En utomhusmiljö där de öppna ytorna och vegetationen inte ligger i separata delar av miljön, utan väl blandade med lekredskapen.”

För att läsa dokumentet i sin helhet: http://www.lund.se/Global/Naturskolan/Diverse/Uppdaterad%20m%C3%
A5lbeskrivning%20april%202013.pdf

Läs även Skolgård påverkar barns prestation, SvD 19/12 2013 –
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/koppling-mellan-skolgard-och-barns-prestation_8836256.svd

I Barnkonventionen artikel 6 går det att läsa om barns rätt att utvecklas och i artikel 31 om barns rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder.

Detta kommer att bli svårt att uppnå om inte ytorna finns, inom- och utomhus.

Stockholm stads barnhälsoperspektiv kommer att få konsekvenser för barns och elevers skolresultat samt hälsa, här och nu och i framtiden.

Monica Wester
barn- och skolergonom/leg sjukgymnast
BARNverket

Risk för större barngrupper

Hård kritik mot Skolverket när de tar bort sina riktlinje om max 15 barn per förskolegrupp. Barnverkets ordförande, förskolepsykolog Gunilla Niss, ser stora risker med större barngrupper.

Se inslag från TV4 nyhetsmorgon den 12 december:

”Skolverket har gett upp”

Malin Broberg är professor i psykologi vid Göteborgs universitet och säger till Svt: Som jag ser det har Skolverket gett upp. Det är ungefär som om vi skulle ta bort hastighetsgränserna i trafiken med hänvisning till att allt för många ändå kör för fort.

Hon har granskat hur barngruppernas storlek påverkar barnen och personalen. Hon är starkt kritisk till Skolverkets nya råd.

– Det har ju alltid varit så att man ska se till de individuella behoven och ändå har barngruppernas storlek ökat. Som jag ser det har Skolverket gett upp. Det är ungefär som om vi skulle ta bort hastighetsgränserna i trafiken med hänvisning till att allt för många ändå kör för fort. Konsekvensen av att ta bort riktlinjerna är att gruppstorlekarna kommer att öka ytterligare, säger Malin Broberg.

Läs mer på SVT nyheter:
http://www.svt.se/nyheter/sverige/stark-kritik-mot-att-barngrupper-kan-bli-storre

Gränsen vid 15 barn tas bort i förskolan

I dag publicerar Skolverket nya allmänna råd. I dokumentet har man tagit bort sina riktlinjer om att det som mest bör vara 15 barn per avdelning i förskolan och det nämns inte längre några siffror. Förslaget får hård kritik och det är många som reagerar.

Läs mer om detta på DN.se:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/gransen-vid-15-barn-tas-bort-i-forskolan/
Skolverkets information hittar du här: Skolverkets pressmeddelande.

Barnverket beklagar starkt att de tidigare rekommendationerna angående barngruppens storlek har tagits bort i denna skrivning. Barnverket har tagit fasta på de tidigare uppgifterna som har starkt stöd i forskning och beprövad erfarenhet. Se Göteborgsforskarnas bok Anknytning i förskolan, Malin Broberg, Birthe Hagström och Anders Broberg och Förskola för de allra minsta – På gott och ont av Magnus Kihlbom, Birgitta Lidholt och Gunilla Niss.

Barngruppens storlek är tillsammans med personalens barnkompetens och utbildning de viktigaste faktorerna för en hög kvalitet i förskolan.

Läs Barnverkets svar på Remiss av allmänna råd med kommentarer för förskolan. http://www.barnverket.nu/?page_id=3553

Barnverket kräver nationella riktlinjer!

För att få en förskola med god och likvärdig kvalitet över hela landet krävs införande av nationella riktlinjer för barngruppens storlek och personaltäthet.

Läs om Barnverkets riktlinjer för förskolan: http://www.barnverket.nu/?page_id=236