Kategoriarkiv: Miljö och hälsa

Miljö och hälsa kategori

BARNverket i Godmorgon Almedalen

Under Almedalsveckan 2014 i Visby  medverkade BARNverket i webprogrammet Godmorgon Almedalen, #GMA14. Här kan du se vår ordförande Gunilla Niss och Greta R Schibbye tala om hur våra barn mår i förskola, skola och fritids.  BARNverkets inslag är 99.20 min in i programmet, klicka här.

GMA14.2

Läs gärna också rapport från Almedalen  2013 och 2014:

1. ”Jag vill sitta still men inte min kropp! Var är barnhälsoperspektivet i förskola, skola och på fritids?”, 2013:
http://www.barnverket.nu/?p=3265

2. “Vem bryr sig om barnens arbetsmiljö?”, 2012
http://www.barnverket.nu/?page_id=2899

Staten måste stoppa bristerna i skolmiljön

Maritha Sedvallson, förbundsordförande i Astma- och Allergiförbundet, skriver den 15/7 på Aftonbladet debatt om att många skolor och förskolor inte uppfyller de regler och rekommendationer som finns för hur en god inomhusmiljö ska vara.

“Fyra av tio skolor har fuktskador och lika många har en konstruktion som kan göra att det finns en ökad risk för fuktskador enligt Boverket och Energimyndigheten.
En ny undersökning som Astma- och Allergiförbundet tagit del av visar att endast 4 av 10 kommuner uppger att de gjort obligatorisk ventilationskontroll (OVK) i alla grund- och gymnasieskolor de tre senaste åren trots att det är lagstadgat. I var fjärde kommun finns skolor där brister som uppmärksammats i en OVK finns kvar vid nästa kontroll tre år senare. Det visar att enbart lagstiftning inte räcker, det behövs även resurser för tillsyn att lagen följs”

Att resurser behövs för tillsyn av barns arbetsmiljö är något som också föräldraorganisationen BARNverket starkt ställer sig bakom.

 

BARNverket lyfter i sin programförklaring fram betydelsen av en bra fysisk arbetsmiljö ur ett barnhälsoperspektiv i bland annat följande punkter:

  • Den fysiska miljöns betydelse måste lyftas fram och tydliggöras i styrdokumenten för skolväsendet.
  • En barnmiljölag måste införas som reglerar barnens utvecklingsmiljö/arbetsmiljö med tydliga gränsvärden som utgår från ett barnhälsoperspektiv.
    Det måste finnas vuxna barnskyddsombud för att kunna bevaka barnens utveckling, hälsa och säkerhet. Varje kommun behöver även ett huvudskyddsombud för barnen.
  • Elevhälsan måste kompletteras med fysioterapeuter/sjukgymnaster. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet måste tydliggöras och intensifieras med fokus på samspelet mellan elev och miljö.
  • Riskbedömningar och konsekvensanalyser måste göras och hänsyn tas till barnhälsoperspektivet i befintlig verksamhet och vid planering av förändringar. Dessa ska dokumenteras och hanteras.
  • Tystnadskulturen måste motverkas. Personal som påtalar brister i verksamheten ska inte bestraffas. Barnets bästa måste alltid komma främst.
  • Föräldrar ska känna sig trygga och ha möjlighet att påverka när de upptäcker att något är fel eller direkt farligt. Tillsyns- och rådgivningsenhet med ansvar för barns miljöer måste inrättas på nationell nivå.

Se broschyren med vår programförklaring här: http://www.barnverket.nu/wp-content/uploads/2014/06/BARNverket_folder_A5_4sid_ORIGINAL_HIGHRES_NY.pdf

Rätten att må bra!

Rätten att må bra – så skriver Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson i deras annonsbilaga till Almedalsveckan i Visby. BARNverket vill lyfta flera viktiga saker som tas upp i tidningen!

Johan Carlson skriver bl a att “förbättringar i folkhälsan kräver ett mycket bredare angreppssätt, där vi strävar efter att förbättra själva förutsättningarna för en god hälsa hos medborgarna. Det räcker helt enkelt inte med att säga att individen har ett ansvar för sin hälsa, man måste ges rimliga förutsättningar för att kunna ta det ansvaret också.” Han skriver vidare att:

ETT OFFENSIVT folkhälsoarbete innebär att man till exempel försöker avlägsna hinder för god hälsa i form av dålig arbets- och skolmiljö, undermålig bostads- och kommunikationsplanering samt bristande möjligheter till rekreation och återhämtning. Allt detta kräver samarbete mellan offentliga aktörer och civilsamhället, såsom arbetsmarknadens parter, ideella organisationer och näringsliv. Alla har här ett ansvar och vi måste alltid slå vakt om grunden: evidensbaserade insatser stödda av ständig kunskapsutveckling. …. vi måste på allvar ställa oss frågan hur vi bäst främjar hälsan och förhindrar att människor blir sjuka. “

BARNverket tycker att dessa ord är viktiga att ta till sig. Vi har ett gemensamt ansvar att tillsammans ge våra barn rätt förutsättningar till hälsa, utveckling och lärande – först då kan vi få en jämnlik förskola och skola i världsklass. Utan att se helheten och utan att förstå att barn påverkas av den miljö de befinner sig i kommer Sveriges barn och unga inte ges en optimal möjlighet att utvecklas.

 

Faran med stillasittande

Faran med stillasittande tas upp i en artikel – något som är högaktuellt även bland barn och ungdomar. Vi har genom t ex Ingegerd Ericssons Bunkefloprojekt fått ta del av forskningsresultat som visar på vikten av daglig schemalagd motorik- och rörelseträning samt idrott i skolan, hur det höjer skolresultaten även i ämnen som svenska och matematik.

Folkhälsomyndigheten skriver om faran med stillasittande, visserligen från ett vuxenperspektiv men de tar upp att “människans grundläggande behov av motion fungerar dåligt i dagens bekväma samhälle där rulltrappor, tv-tittande, lättill- gänglig snabbmat och långa arbetsdagar framför datorn är självklara inslag” – något som direkt kan appliceras på våra ungdomar idag. De skriver vidare att sjukvården historiskt sett har tagit ansvar för människors hälsa, men att samhället helhetssyn på människan måste aktivera både den kommunala och regionala arenan, så som skolan, ideella organisationer och näringslivet. Det här tar vi upp i flera punkter i vår programförklaring.

 

"Det låter som en geting i mitt huvud"

barn_hörselskyddPÅ FÖRSKOLAN UTSÄTTS en halv miljon barn och anställda dagligen för höga ljudnivåer. En ny studie visar för första gången hur yngre barn i förskoleåldern själva uppfattar och reagerar på sin ljudmiljö. “

Så skriver folklhälsomyndigheten i sin annonsbilaga i Almedalen.

Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin, om sin studie:

Vi såg att barn reagerar fysiskt och känslomässigt på starka och skarpa ljud, de upplevde ljuden fysiskt i magen eller i huvu- det, berättar hon. En flicka som vi pratade med sa ”det låter som en geting i mitt huvud”.  Barn har speciellt svårt att höra vad som sägs i bullriga miljöer och detta kan påverka språkinlärningen. Särskilt utsatta är barn som har annat modersmål än svenska och barn med hörselnedsättning.

Trots åtgärder i studien var bullernivån fortsatt oacceptabelt hög, med tanke på både barnens och personalens hälsa. Forskarna menar att det är rimligt att anta att stora barngrupper ökar risken för höga ljudnivåer.

KERSTIN PERSSON WAYE påpekar också att ny forskning visat att barns hörsel inte är jämförbar med vuxnas. På grund av att ljudet som når trumhinnan påverkas av axlar, huvud och hörselgång, kommer förskolebarn som har mindre huvud, axlar och hörselgång att exponeras för ljud med en helt annan frekvensförstärkning än vuxna. Hon menar att detta gör att riskbedömningar vi har för vuxna kanske inte fungerar för barn 

Folkhälsomyndigheten skriver vidare i sin artikel att merparten av alla förskolor är byggda runt 1980 och planerade för mindre barngrupper. Det finns studier som sett ett samband mellan stora barngrupper och buller, liksom mellan buller och stress hos barnen. Och stressade barn låter mer än lugna. Vi står alltså inför ett komplext problem där barnen själva är den huvudsakliga bullerkällan.

Greta Smedje, chef för enheten för miljöhälsa vid Folkhälsomyndigheten,  menar precis som Kerstin Persson Waye att det akut behövs mer forskning på området.

– Vi behöver kunskap som kan ge oss ett grundligt underlag för nya allmänna råd för den här typen av bullerproblem. Vi behöver se över kraven på lokalerna och ge riktlinjer för möjliga åtgärder. Det vore också bra om storleken på barngrupperna minskade, säger hon.

BARNverket kan bara hålla med. Ett prioriterat område; minskade barngrupper skulle minska barnens stress, minska bullernivån, skapa bättre förutsättningar för tryggare relationer och alltså ge mer välmående barn som kan utvecklas i en hälsofrämjande miljö! Därför lyfter vi dessa frågor i vår programförklaring!

Barnen och Brommaflyget frågar politikerna

Inför valet i september vill Barnen och Brommaflyget, ett lokalt nätverk under BARNverket,  att väljarna ska veta var de politiska partierna står i förhållande till Brommaflyget och hur de ser på barnens arbetsmiljö och studiero i förskola, skola och på fritids . De har därför i dagarna skickat ut ett brev till politikerna med  frågor som till exempel:

1. Hur ser du och ditt parti på att minst 8 000 barn i förskola, skola och fritids i Stockholm befinner sig under Swedavias bullermatta med gränsvärde 55dBA? Denna bullermatta sträcker sig från Kungsholmen till Nälsta. Ytterligare tusentals barn berörs på en sträcka från Farsta till Viksjö. Fokusera i ditt svar särskilt på hälsa, lärande och säkerhet. 

2. Tycker du och ditt parti att det är viktigt att göra riskbedömningar ur ett barnhälso- och lärandeperspektiv i samband med kraftiga ökningar av tung flygplanstrafik över Stockholm? 

3. Tycker du och ditt parti att barnens arbets- och utvecklingsmiljö, buller, säkerhet, luftföroreningar och lärande är viktigt att prioritera när det gäller utökningen av flygrörelser och tunga plan på Bromma flygplats? 

Se fler frågor och läs brevet i sin helhet här.

 

Barnen och Brommaflyget, se vår hemsida här

Förskolans dag!! Vem tar ansvar för förskolebarnens "arbetsmiljö"?

I gårdagens DN kunde vi läsa om hur det pågår en granskning av den svenska skolans arbetsmiljö.

Arbetsmiljöverket har upptäckt en mängd brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och i den psykiska och fysiska arbetsmiljön. Hot och våld, stress, dålig luft samt buller är problem som påverkar elever och personal.

BARNverket ställer frågan: Vem bryr sig om förskolebarnens ”arbetsmiljö” och hur hanterar vi till exempel buller och störande ljud ur ett barnhälsoperspektiv? Personalen kan få hörselskydd och vad får förskolebarnen?

Buller och störande ljud kan försämra barnets tal- och språkutveckling och den kognitiva utvecklingen, såsom läsförståelse, minne och koncentration. Detta i sin tur kan leda till stress, sämre hälsa och skolresultat. Orsakerna till de höga ljudnivåerna är flera och kan bero på för många barn på för liten yta,  dåligt rustade lokaler och brister i organisation och ledarskap.

BARNverket vill nu att det fattas beslut om ta fram en barnmiljölag för barn i förskolan, skolan och fritids, där riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv och det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska syfta till att skydda barnens hälsa samt främja deras utveckling. 

 

BARNverket

 

 

Buller-extra:

Läs- och ljudtips för politiker, tjänstemän och personal samt föräldrar:

 Mät buller med din mobiltelefon, arbetsmiljöverket

Mindre barngrupper dämpar buller bäst i förskolan” 

Bullret i förskolan går att dämpa med ljuddämpande bord och leksaker som inte skramlar. Men effektivast är att minska storleken på barngruppen, visar ett projekt i Umeå.

“Hörselskydd på förskolan” 

Förbättra ljudmiljöerna i förskolorna. Fredrik Sjödin vid universitetet i Umeå anser att försiktighetsprincipen (Miljöbalken,2 kap §3) –  är viktig när det gäller just barn. 

Det låter som en geting i mitt huvud”, Göteborgs universitet 

Det blir allt bullrigare i våra förskolor och höga ljud från lek och skrik upplevs som väldigt jobbigt av såväl personal som barn. 

Buller från Brommaflyget påverkar 8000 barns lärande i förskola och skola!”

Forskning visar att barn är en högriskgrupp när det gäller buller och är sårbara för effekterna av kronisk flygbullerexponering. Bullret kan försämra den kognitiva utvecklingen hos barn, såsom läsförståelse, minne och koncentration. Förskolor och skolor som utsätts för höga halter av flygbuller är inte några hälsoutbildningsmiljöer.

 

 

Det glömda och bullriga fritids!

Idag är det Fritidshemmens Dag och på många håll firas det på lite olika sätt.
Det pågår även en del kampanjer för att väcka politikerna till att göra en förändring för en verksamhet som går under om ingen agerar snart.

barn_hörselskydd
Jag hör inte vad jag tänker

Fritidshemmet hade tidigare egna lokaler och mindre barngrupper där personalen kunde planera och förbereda verksamheten och sköta alla andra sysslor under tiden som barnen var i skolan.

Idag har fritids flyttat in i skolans lokaler och integrerats i skolan.
Fritidspersonalen hjälper till i klasserna som både lärarassistenter, vikarier och vissa är extra resurs för ett barn.

Så när skoldagen är slut och fritids börjar fortsätter fritidspersonalen verksamheten i Fritidsform. Resursen är inte resurs längre utan en vanlig fritidspedagog. Resurstiden är slut!

Nu ska ett fåtal fritidspersonal ta hand om nästan lika många barn gemensamt i storgrupp (ofta 2-4 klasser som slås ihop) som de hjälpte lärarna att undervisa under skoltid.
Däremot har inte alltid fritidspersonalen hjälp av lärare eller annan personal på fritids trotts att det är lika många barn.

 

 

 

En mamma skriver till oss på Barnverket:

“De är 50 barn (25 i varje klass) med 1 lärare i varje klass som har 1 lärarassistent var (fritidspersonal)
På fritids är de sedan ca 40-45 barn på 2 fritidspersonal.
Personalen har inte haft tid att planera på skoltid eftersom de då hjälper till i klasserna.”

Mamman fortsätter att beskriva en sorglig verklighet som det ser ut på många håll i Sverige.
Berättelser som vi hört från flera håll om hur barn kommer i kläm i den stora gruppen, hur det är mer barnförvaring i små lokaler som inte ens är anpassade för verksamheten och med höga ljudnivåer och mycket buller.
Väldigt ofta blir även barn i behov av extra stöd berövade det stöd de haft skoltid, som om behoven och barnet är annorlunda bara för att kl slagit 14.00

Vi får också Fritidspersonal som hör av sig.
De berättar om grupper på upp till 100 barn som 4 personal gemensamt skall ansvarar för. De pratat om barn som de inte hinner med men också om en rädslan att något skall hända och om stressen och de höga ljudnivåerna.

KommunalArbetaren har skrivit en bra artikel 21 mars 2014 om en fritidsavdelning i Norsjö.
“Höga ljud stressar fritidspersonal”
“69 barn på fyra personal. Så ser du ut på fritidsavdelningen Storspoven i Norsjö. Det leder till en hög ljudnivå och stressig miljö.
– Man kan bara tänka sig hur barnen känner det. De blir ju också påverkade av det här, säger Carina Lidén.”

 

Det BARNverket vill lyfta är Barnhälsoperspektivet och hur fritidsmiljön som arbetsmiljö med allt buller påverkar barnen.

Konsekvenserna är sjunkande skolresultat – vilket har framkommit i Pisa-rapporten.
Konsekvensen är en ökad psykisk ohälsa och stress, troligen i en högre grad än vuxna, och att det påverkar deras växande hjärnor.

Sammanfattningsvis:
Genom besparingar har man berövat barnen en bra pedagogisk Fritidshemsvistelse med en bra arbetsmiljö – de är berövade rätten att vistas i en hälsosam miljö. En miljö där barnen kan lära sig och utveckla sina matematiska, språkliga och sociala kunskaper genom lek och rörelse på ett lustfullt och tryggt sätt.

Om man ser Fritishemmet som en del av lärandet och som en viktig del i barnens utveckling då måste man utforma Fritidshemmet efter ett barnhälsoperspektiv och ta barnens arbetsmiljö på  allvar.

  • Då kan vi få välmående och lärande barn igen.

 

BARNverket

BARNverket efterlyser rikt- och gränsvärden för barnens fysiska livsmiljö och arbetsmiljö.

Foto: Karin Bergström
Foto: Karin Bergström

Den 2 januari 2015 kan en ny lag införas som tillåter byggen i mer bullriga miljöer.
Stockholms län ska växa med en halv miljon invånare på 15 år och flera kommuner har skruvat upp byggtakten.

I tidningen “Mitt i” går det denna vecka att läsa artikeln  “100.000 bostäder saknas” som tar upp problematiken med bostadsbyggandet i Stockholmregionen.

  • ”Att det saknas yta håller inte Stockholms handelskammare med om.  I en rapport presenterar de hur och var nya kvarter kan få plats, om man ruckar på vissa restriktioner.”
  • Anna Wersäll, Handelskammarens bostadsexpert förslår att många grönområden och även naturreservat används till bebyggelse. Flera stora grönytor har i länet pekats ut som potentiell byggmark. ”Vi skulle kunna bygga ett helt Stockholm till i Stockholm”
  • Mårten Wallberg, ordförande i naturskyddsföreningen i länet håller inte med. ”Områdena behövs av bland annat hälsofrämjande skäl och för friluftsliv”, säger han

 

BARNverket undrar: VAR är barnhälsoperspektivet? 

Barns utveckling, hälsa och skolresultat styrs av barns egna förutsättningar men också av miljön bland annat yta för rörelse och ”lugn och ro” samt buller.

Barn behöver yta för rörelse och lugn och ro.  Inomhus behöver barn rörelserum och idrottshallar och utomhus förskolegårdar och skolgårdar som främjar rörelse och fysisk aktivitet samt motorisk utveckling. En utveckling som är viktig för lek, rörelseglädje, friluftsliv, socialt samspel, fysiskt och psykiskt välbefinnande och sist men inte minst skolresultaten. Yta behöver också finnas för återhämtning och här fyller grönområden en stor och viktig funktion för barns utveckling och lärande.

Ett bostadsbyggande som inte tar hänsyn till dessa aspekter bör inte vara något som premieras. Vi har tidigare fått läsa om hur skolor/förskolor inte är lika lönsamma som bostäder att bygga. Stockholms kommunfullmäktige har klubbat igenom att byggbeslut från exploateringsnämnden ska ge 90-procentig vinst.

BARNverket håller med revisorerna att i ett nybyggt område skulle det målet kunna hamna i strid med  behovet av nya skolor eftersom tomter för offentlig verksamhet ger inga intäkter – men det gör bostäder. I flera kommuner i Sverige är detta redan ett faktum. Det byggs eller planeras inte för nya förskolor eller skolor i nya bostadsområden eller överlag i kommunen.

“Barn är inte lika lönsamma som bostäder”svar på att det inte byggs fler skolor.Ett systemfel som drabbar barnen hårt pic.twitter.com/fA1pOGvUAr

Att i det läget fortsatt premiera bostadsbyggandet riskerar drabba barn och unga hårt. Bostäder får inte byggas på bekostnad av barnens rätt till en skola/förskola i närområdet med bra och hälsosam inne- och utemiljö. Hit räknas inte bara yta och grönområden, utan även vägtrafik och flygbuller.

SvD hade en intressant artikel om detta 27 mars 2014. Där skriver de om Stockholms skolbrist, “tillfälliga” paviljonger, luftföroreningar och buller.

För att skolan ska kunna skapa förutsättningar för ”trygghet och studiero” är det viktigt att ta hänsyn till den kunskap som finns om hur samhällsbuller från vägtrafik och flygtrafik påverkar barns hälsa och lärande så som minne, koncentration, läsförståelse och språkutveckling.

Att beslutsfattare nu vill rucka på vissa restriktioner när det gäller buller, kommer att bli intressant att följa ur ett barnhälso- och lärandeperspektiv. BARNverket bevakar huruvida beslutsfattarna kommer att ta hänsyn till barnperspektivet.

Det är nu hög tid för Sveriges beslutsfattare och kommuner att börja följa Barnkonventionen och Arbetsmiljölagen genom att ta hänsyn till barns behov.

 

BARNverket