Miljö och hälsa

Miljö och hälsa kategori

Ny bok: Mår barnen bra i förskolan?

Lämna en kommentar / Miljö och hälsa /

Förskola-Omslag-Slutkorr-NY_HR

 

Ulla Waldenström, författare och forskare, är nu aktuell med sin nya bok “Mår barnen bra i förskolan?”

 

ABF och Karolinska Institutet bjuder tisdagen den 20/5 in till samtal rörande förskolan:

 

“Förskolan är idag en viktig institution i vårt samhälle och mycket har hänt sedan 1970-talet. I en ny bok ställs frågorna:

Finns det tillräcklig kunskap om vilka olika effekter förskolan har på barnen? Och hur får vi svar på frågorna om det inte bedrivs relevant forskning på området? Barnen ska nu lära sig mer, men hur går det med omvårdnaden? Kan man kritisera förskolan?

Ulla Waldenström, författare och forskare, aktuell med den nya boken Mår barnen bra i förskolan? samtalar med Cecilia Runnström, förlagschef och Ylva Ellneby, specialpedagog och författare. “

TISDAG 20 MAJ KL 18.00, ABF-HUSET, SVEAVÄGEN 41. ENTRÉ 60 KR 

Läs om evenemanget på ABF:s hemsida

Barnverket uppmanar alla föräldrar att kontrollera sitt barns säkerhet, hälsa och arbetsmiljö i förskolan.

Lämna en kommentar / Förskola, Miljö och hälsa /

BARNverket får nu dagligen rapporter om att problemen i förskola, skola och fritids. Senaste exemplet är från Ramsjö förskola i Björklinge, Uppsala, där föräldrar nu reagerar på brister i deras barns förskola. I deras artikel kan vi bl a läsa att biträdande förskolechef som utgör personalens närmaste ledning har budgetansvar men inte verksamhetsansvar eller ansvar för barnens säkerhet. Vidare kan vi läsa att pedagogerna är lojala med sina arbetsgivare och därför tar det tid för föräldrar att få kännedom om hur det faktiskt ser ut. Det här är ett växande problem som vi i BARNverket får höra från många håll i Sverige: http://www.unt.se/debatt/barnen-tar-smallen-3054691.aspx

En fyra år gammal artikel, men tyvärr lika aktuell idag som tar upp problematiken kring förskolan är: http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2010/09/13/sma-barn-far-illa-forskolan

Räknemetod bakom sämre resultat – ett experiment!

Lämna en kommentar / Miljö och hälsa /

kf_bildUnder de senaste dagarna har vi fått ta del av TV4´s inslag i Kalla Fakta om ”mellanled”.(Länk)

Detta var ett nytt räknesätt som infördes på 90-talet, för att få eleverna att bli bättre i matematik. Nu visar Kalla Faktas reportage att det fått motsatt effekt. Det blev ett experiment i stor skala utan riskbedömningar och konsekvensanalyser ur ett barnhälso- och lärandeperspektiv. Detta borde ha ingått i det systematiska kvalitetsarbetet för skolväsendet.(Länk)

BARNverket vill tacka alla åhörare, föreläsare och berättande föräldrar för deltagandet i vår konferens i fredags!

Lämna en kommentar / Förskola, Miljö och hälsa /

Det blev mycket uppskattat från många håll och budskapet om avsaknaden av ett barnhälsoperpektiv i skolväsendets verksamheter… hoppas vi framkom som en röd tråd genom dagen.

För att knyta ihop de erfarenheter BARNverket har fått det senaste åren med den kunskap som forskare och föräldrar ger oss idag kommer BARNverket inom kort presentera en programförklaring där åtgärder konkretiseras, åtgärder som ger en bättre hälsa, utveckling och förutsättningar för lärande i förskola, skola och fritids!

Gunilla Niss
BARNverkets ordförande

Riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv saknas!

Lämna en kommentar / Förskola, Miljö och hälsa /

I en artikelserien om förskolan och hygien i Svd säger Fredrik Haux på Folkhälsomyndigheten att trots att förskolan är en viktig smittohärd för barn får många förskollärare ingen utbildning i hygien. Fredrik var en av inspektörerna som deltog när Socialstyrelsen inspekterade hygienen på en tredjedel av landets förskolor 2009. En av slutsatserna var att okunskapen hos personalen var en ”allvarlig brist”. ” – Det saknades väldigt mycket kunskap. Både vad gäller egenkontrollen av hygienrutiner som förskolorna själva ska sköta, miljöbalken som de måste följa och koll på hur man bryter smittvägar.” Läs artikeln här.

Många barns hälsa och lärande påverkas av stora barngrupper och att riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv i förebyggande syfte saknas när det gäller den fysiska miljön.

BARNverket vill att förskolebarn, liksom barn inom fritidsverksamhet, ska omfattas av arbetsmiljölagen.

Skriv underBARNverkets nationella upprop för barns och ungdomars arbetsmiljö.

Har förskola, skola och fritidsverksamhet blivit en riskfaktor för våra barns hälsa och lärande? Barnverket bjuder in till heldagskonferens 14 mars

Lämna en kommentar / Förskola, Miljö och hälsa /

bv133

Välkomna till BARNverkets konferens om barnhälsoperspektiv, arbetsmiljö och föräldrainflytande i förskola, skola och skolbarnomsorg!

Hämta konferensprogrammet här (PDF)

Elevernas resultat i den svenska skolan är omdiskuterade och i debatten lyfts främst pedagogiska faktorer fram. Men BARNverket vill lyfta avsaknaden av ett barnhälsoperspektiv som en risk- och ohälsofaktor i det svenska skolväsendet – om eleverna inte mår bra och tillåts verka i en hälsosam miljö blir resultaten därefter.

Barn far nu illa på många håll i Sverige. Orsaken är bland annat bristande kunskap inom utbildningsväsendet om barnet som en biologisk varelse och individ med kropp och sinnen och en känslig hjärna i utveckling som har befunnit sig i och befinner sig i en psykisk och fysisk miljö. Många föräldrar upplever att de saknar inflytande och inte blir lyssnade på när det gäller värnandet av barnens hälsa.

Alla barn ska ha rätt att må bra i sin dagliga miljö – BARNverket menar att förskola, skola och skolbarnomsorg idag är en ohälsofaktor för många barn samt en riskfaktor för våra barns hälsa och studieresultat.

Vår heldagskonferens ställer frågorna:

Har förskola, skola och fritidsverksamhet blivit en riskfaktor för våra barns hälsa och lärande?
Var är barnhälsoperspektivet och föräldrars inflytande?

Datum: Fredagen den 14 mars, 2014
Tid: kl 09:00 – 16:00
Plats: ABF-Huset, Sveavägen 41, Stockholm

Föreläsare

Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket
– Vad säger lagen när det gäller barns och ungas arbetsmiljö?
Systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete med riskbedömningar för barns hälsa, säkerhet och lärande.

Birthe Hagström, fil doc i pedagogik, forskare vid Malmö Högskola
– Vad är anknytning och vilken betydelse har den för barnets utveckling?
Hur kan vardagen organiseras och planeras utifrån ett anknytningsperspektiv?

OBS!
Tyvärr kan Birthe Hagström inte delta under konferensen pga sjukdom.
Därför kommer BARNverkets ordförande psykolog Gunilla Niss
att berätta om anknytningens betydelse för barns och elevers hälsa, trygghet och lärande.

Ingegerd Ericsson, idrottslärare och fil doc i pedagogik, lektor i idrottsvetenskap, Malmö Högskola
– Mer idrottsutövning behövs visar hälsoekonomisk analys.
Enligt forskning lyckas elever som har daglig fysisk aktivitet bättre i skolan.

Peter Währborg, professor i beteendemedicin
– Stress påverkar barns och ungas hälsa. Vilka blir de biologiska och psykologiska konsekvenserna?

Mellan föreläsningarna berättar föräldrar om hur deras barn har det och om sina erfarenheter av föräldrainflytande.

Hämta konferensprogrammet här (PDF)

Fri entré.  Bli medlem gratis här.

Lunch ingår ej.

Anmälan görs via formuläret här nedan.

Inbjudan som PDF-fil.

Anmälan till heldagskonferensen

[contact-form-7 id=”3897″ title=”Anmälan till heldagskonferens 14 mars 2014″]

"Daglig undervisning i idrott och hälsa förbättrar motorik och skolprestationer"

Lämna en kommentar / Miljö och hälsa /

Forskarna i Bunkefloprojektet, Ingegerd Ericsson och Magnus Karlsson publicerar nu forskningsresultaten i “Daglig undervisning i idrott och hälsa förbättrar motorik och skolprestationer: En nioårig interventionsstudie” i svensk översättning.

De slutsatser forskarna drar med ledning av studien, är att daglig undervisning i idrott och hälsa, inklusive extra motorikstöd vid behov, under de nio grundskoleåren inte bara förbättrar den motoriska utvecklingen, utan hos pojkar även skolprestationerna, vilket innebär att fler elever uppnår behörighet till gymnasieskolan. I den svenska skolan borde således antalet schemalagda undervisningstimmar i idrott och hälsa utökas och detta borde om möjligt ske redan från skolstarten.

Studien ger ny kunskap när den visar att schemalagd daglig fysisk aktivitet i skolan troligen kan bidra till att förbättra elevers skolprestationer inte bara sett i ett korttidsperspektiv utan även fram till sista årskursen i grundskolan. Effekterna verkar vara av pedagogisk betydelse eftersom det i årskurs 9 fanns brister i motorik hos endast 7% av dem som erhållit daglig fysisk aktivitet och motorisk träning i jämförelse med 47% av dem som hade haft skolans ordinarie två lektioner IH i veckan. Ännu viktigare är kanske inflytandet på skolprestationerna och då främst bland pojkarna som i betydligt högre grad uppnådde gymnasiebehörighet om de tillhörde gruppen med daglig IH. Detta är av extra stort samhällsintresse eftersom pojkar i Sverige enligt publicerade rapporter presterar sämre i skolan och når gymnasiebehörighet i lägre omfattning än vad flickor gör (Skolverket, 2009).

 “Pojkarna i interventionsgruppen uppnådde i större omfattning behörighet till gymnasiet (96%) än pojkarna i kontrollgruppen ( 83%)”

 “När barn har en låg grad av fysisk aktivitet under skoldagen och inte utvecklar och automatiserar grovmotoriska grundrörelser, kan detta leda till inte bara hälsoproblem (Brown et al., 2004), utan också till försämrade skolprestationer (Ericsson, 2003; Åberg, Pedersen, Torén et al, 2009).”

Varför plockar många kommuner bort frågor om matsituationen i brukarundersökningarna?

Lämna en kommentar / Förskola, Media, Miljö och hälsa /

Många föräldrar och personal hör av sig till BARNverket och vittnar om en ökad stress i förskola och skolan på grund av dålig förståelse för barns behov för att må bra. Dit hör bland annat en lugn och stressfri matsituation.

Livsmedelsverket lämnar replik i Svd den 24/1 , Vårt uppdrag är att ge råd om bra mat, till Skolborgarrådet Lotta Edholms debattinlägg, Låt skolor få servera smör vid lunchen.  Livsmedelsverket menar att det inte bara krävs god mat på tallriken utan också en lugn, trygg och trivsam miljö. Vidare skriver de att: Det finns skolor som insett att skollunchen är en viktig del av skolans verksamhet. De schemalägger lunchen så att eleven får äta i lugn och ro under avsatt tid tillsammans med pedagoger. Skolledare som infört detta vittnar om att många fler äter en hel portion varje dag. Konflikter och stök i klassrummet minskar och arbetsmiljön har förbättrats. Att satsa på lunchen som en del av pedagogiken är en satsning på hela verksamheten.

BARNverket håller med om att en lugn, trygg och trivsam miljö har betydelse för barns hälsa och lärande.

Därför undrar vi varför man i många kommuner, i brukarundersökningarna med frågor till föräldrar och elever om vad man tycker om förskola, skola och fritids, har tagit bort frågor som gäller den fysiska miljön? Dit hör bland annat frågor rörande hur nöjd man är med matsituationen; matsalsmiljön, lunchen och mellis.

I Stockholms stad plockade man bort dessa frågor från elev – och föräldraenkäterna redan 2009.

Hur ser det ut i din kommun? Är kommunledningen intresserad av att veta vad du som förälder och ditt barn tycker om matsituationen i förskola, skola och fritids?

Maila oss gärna dina erfarenheter av din kommuns brukarundersökningar och frågorna runt den fysiska miljön och matsituationen till samordning@barnverket.se