Ett system som ger barnen förutsättningar att växa
Den 18 april beslutar en enig Utbildningsnämnd att införa ett nytt system för det tilläggsbelopp som går till barn med behov av särskilt stöd i skolan. Intentionerna bakom beslutet är att systemet ska bli mera rättvist och leda till en ökad inkludering av barnen, det vill säga att alla barns behov ska kunna tillgodoses i den ordinarie skolan. Dagarna innan skolstart blev dock konsekvenserna tydliga, konsekvenser som inte motsvarar nämndens intentioner. Det är därför glädjande att skolborgarråd Lotta Edholm nu beslutar att ompröva nämndens tidigare ställningstagande.
”Varje elev har rätt till det stöd som krävs för att han eller hon ska få en bra utbildning. Detta är en av de mest grundläggande principerna för svensk skola”, skriver Lotta Edholm i debattartikeln ”Reglerna för resursskolorna har skärpts för mycket” på DN Debatt den 19 september i år. ”Skolans främsta uppgift är ge varje ung människa de bästa förutsättningar att växa, inte bara genom kunskaper och bildning, utan som en hel individ.”
Vi är helt eniga med skolborgarrådet – den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungdomar är enligt Skolverket att klara skolan. Just därför blir det viktigt för oss att lyfta fram några centrala aspekter som saknas i det nya systemet för tilläggsbelopp. Aspekter som bör finnas med i ett beslut som rör barn i Stockholms stad.
Den 18 april godkänner en enig Utbildningsnämnd det Förslag till nytt system för tilläggsbelopp för elever med ett omfattande behov av stöd i grundskolan DNR 13-516/1772 som Utbildningsförvaltningen arbetat fram. Förslaget diskuterar administrativa fördelar med ett nytt system – en ökad tydlighet om vilka elever som har rätt till särskilt stöd och ett besparingsutrymme över de kommande åren. Däremot saknar förslaget ett barnhälsoperspektiv i och med att det varken tar med ett barnperspektiv eller ett arbetsmiljöperspektiv. Och som Lotta Edholm påpekar i sin debattartikel har det nya systemet fått ”oönskade effekter för en del enskilda elever”.
Barnperspektiv
Stockholms stad har tidigare haft ett handlingsprogram för hur staden ska arbeta med FN:s konvention om barnets rättigheter, men programmet löpte ut den 31 december 2009. En motion lades just den 18 april i år fram till kommunstyrelsen om att inrätta en lokal barnombudsman och ett nytt handlingsprogram, men för tillfället finns ingetdera i Stockholm.
Barnombudsmannen (BO) betonar vikten av att beslut och verksamheter inom kommun och landsting utgår ifrån barnkonventionen då dessa ansvarar för de flesta frågor som rör barn och ungdomar. Statens folkhälsoinstitut belyser i en forskningsöversikt vikten av att barn ges ökat inflytande i frågor som rör dem själva. Folkhälsoinstitutet konstaterar att ökat inflytande har gynnsamma effekter på barnens hälsa och välfärd. BO föreslår därför att kommunen genomför konsekvensanalyser – det vill säga att kommunen tar reda på om och hur man har tagit hänsyn till ungdomars behov och synpunkter i förslag som rör barnen.
Arbetsmiljöperspektiv
Skolan är landets största arbetsplats och både elever och skolpersonal i grund- och gymnasieskolan, från och med förskoleklass, omfattas av arbetsmiljölagen. Enligt 8 §, andra stycket, i arbetsmiljölagen, ska en riskbedömning göras innan en förändring i verksamheten genomförs. Arbetsmiljöverket betonar i skriften Riskbedömning inför ändringar i verksamheten att förändringsarbetet i sig kan utgöra en risk för ohälsa. Begränsade möjligheter att påverka eller ha inflytande över sin arbetssituation kan innebära risker för ohälsa och olycksfall.
Arbetsmiljöverket understryker vikten av politikers ”kunskap om arbetsmiljölagen och om det ansvar de själva har för att skapa en god arbetsmiljö och motverka ohälsa och olycksfall”. Med andra ord, den risk- och konsekvensanalys som borde ha gjorts innan förändringsarbetet med det nya systemet inleddes behöver tas igen nu.
Förslag till nämnden
”När politiska beslut får oönskade följder måste vi som ansvariga politiker kunna fatta nya beslut”, skriver Lotta Edholm. Vi ger henne rätt och vill förtydliga vad de orden kan innebära omsatta i handling. När Utbildningsnämnden sammanträder föreslår vi att de ger Utbildningsförvaltningen i uppdrag att komplettera beslutsunderlaget utifrån ett barn- och arbetsmiljöperspektiv. Vi föreslår vidare att Utbildningsnämnden beslutar att betala ut hela tilläggsbeloppen till de elever som fått sänkningar av eller avslag på sina ansökningar under tiden som förvaltningen gör om förarbetet.
När politiker vågar lyssna och ta till sig av kritik, när de kan ställa frågan: Motsvarar konsekvenserna av det förändrade systemet också intentionerna bakom förändringarna? Då visar de på ansvarstagande gentemot de människor som det förändrade systemet är till för.
Då ger de varje ung människa de bästa förutsättningarna att växa, både i ord och i handling.
Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention
Bitte Lång, specialpedagog Stockholms stad
Miia Ekholm, leg psykolog
Meta Renberg, rektor Liljanskolan
Monica Wester, barn- och skolergonom föräldraorganisationen Barnverket
Debattartikeln skickades till DN, SvD eller på SVT:s hemsida samt som ett brev till alla ledamöter i Utbildningsnämnden i Stockholm.
Du hittar mer information på hemsidan En skola med plats för alla.
