Kategoriarkiv: Val 2010

Stora brister i skolan – en nyhet?

I dag publicerades en så kallad “nyhet” i en av Sveriges större dagstidningar,Sydsvenskan:

Stora brister i skolan” enligt skolinspektionen.

http://www.sydsvenskan.se/sverige/article1240073/Stora-brister-i-skolan.html

Jag är mest förvånad över att det över huvud taget är en nyhet. Varför kommer det inte ut att skolan är ett lotteri och varför är det fortfarande accepterat av Sveriges ledning?

Vi behöver hjälpas åt att sprida denna “nyhet” så att riksdagen fattar vad som krävs: mindre klasser, fler lärare och bättre individuella möjligheter för inlärning och följer upp det!

Barnverkets valservice till föräldrar!

Kära föräldrar och väljare!

Barnverket uppmanar Er alla att rösta i valet med Barnens Bästa för ögonen. Som hjälp för Ert ställningstagande har vi ställt viktiga frågor till partierna om förskola, fritids och skola:

Jämför själv partiernas svar ordentligt i lugn och ro här: http://www.barnverket.nu/politikerfragor/overview.php

Men som snabb ”valservice” vill vi här ge alla väljare en kort kommenterad sammanfattning i form av Barnverkets valdebattsinlägg:

1. Arbetsmiljön i Förskolan

”Arbetsmiljölagen är inte direkt tillämplig på så små barn som i förskolan”, säger (m) och (c).  Folkpartiet säger att arbetsmiljölagen ”reglerar ett förhållande mellan anställd och arbetsgivare”.  Av dessa anledningar slår man bort våra krav. De rödgröna partierna däremot har lämnat in en gemensam motion i riksdagen om att arbetsmiljölagstiftningen ska göras tillämpbar även för förskolans barn, så som Barnverket krävt i många år.  Även (kd) vill verka för detta. Stor chans till majoritet i Riksdagen för en förbättring efter valet alltså!

2. Barngruppernas storlek i Förskolan

Här noterar Barnverket med stor glädje att (s) äntligen uttalar behov av att i nationella riktlinjer begränsa storleken för de allt för stora barngrupperna! Bravo!

(v) föredrar att satsa på personaltäthet, men utan riktlinjer. (kd) hänvisar till Skolverkets allmänna råd om max 15 barn per grupp.  Övriga partier säger som alltid: ” Detta är en fråga för kommunerna”. Problemet är bara att det har det ju varit hela tiden – och kommunerna har ALDRIG åtgärdat problematiken så länge som den funnits från slutet av 90-talet och fram till idag! Och alldeles för få följer Skolverkets allmänna råd.

3. Fritids betydelse för måluppfyllelsen i skolan

Flera partier (fp, s, v) verkar ha tagit intryck av Skolinspektionens kritik och Barnverkets fleråriga kampanj för att lyfta frågan om kvaliteten i fritidshemmen! (v) är allra tydligast och vill ha särskilda resursförstärkningar just till fritids, man vill också begränsa barnantal och öka personaltäthet till angivna nivåer! (s) och (fp) lyfter fram vikten av att utbilda fler och bättre fritidspedagoger, men (s) kritiserar fp för att utbildningen kortats ner. (fp) vill se över målen för fritids och knyta dem närmare skolans läroplan. (s) vill ”prioritera fritids före skattesänkningar”.

4. Elevhälsa och specialpedagogiskt stöd

Här förefaller alla överens – det ska finnas stor och nära tillgång till detta på alla skolor! Så varför fungerar det inte? Mantrat om ”kommunernas ansvar…” återkommer. Regeringen har i den nya skollagen förbättrat skrivningarna och lagt till att i teamen skall ingå även psykolog och kurator och ”personal med kompetens att tillgodose specialpedagogiska behov”.  Inget parti vill ange nivå på tillgång, annat än ”god”. (s) påpekar att all elevhälsa ska vara kostnadsfri.

5. Införandet av en ”Lex Skola”

Med detta menar vi en lag som ger all personal rätt och skyldighet att anmäla allvarliga missförhållanden, som brott mot skollag och styrdokument och kränkande behandling i förskola och skola. Detta är ett krav Barnverket drivit i flera år!

Här har det hänt mycket! (c)och (kd) har fått alliansregeringen att tillsätta en utredning om detta. (m) säger sig vara positiva, så även (s) som säger sig ha drivit frågan själva och (v) som talar om ”handlingsplikt”, inte bara anmälningsplikt, liksom (mp) även om dom inte tagit slutlig ställning. (fp) talar om anmälningsplikt vid misstanke om mobbning, men undviker svara konkret om Lex Skola. Barnverkets slutsats kan bara bli att Lex Skola kommer bli verklighet under nästa mandatperiod!

6. Är skolans fostrande och demokratiska uppdrag lika viktigt som kunskapsuppdraget?

Tveklöst ”Ja” svarar (c)!  De rödgröna partierna är lika tydliga i att dessa tre uppdrag är jämbördigt lika viktiga och befruktar varandra. (Fp), (m) och (kd) sätter kunskapsuppdraget främst, men menar också att de andra två är viktiga.

7. Skolans måluppfyllelse, kvalitet och politiska prioriteringar

Till sist men inte minst en kommentar om aktuell (2010-09-01) statistik från Skolverket som visar att antalet barn som inte klarade målen i grundskolans år nio FORTSATTE ATT ÖKA även förra läsåret, nu är det nästan 12 % som inte får godkänt i något eller några av kärnämnena och därför inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program (en ökning med nästan 1 % på ett år). Barnverket menar att detta är ett stort misslyckande för Jan Björklund och regeringens skolpolitik. Allt kan inte skyllas på andras gamla synder! På fyra år måste någon förbättring börja kunna åstadkommas av den minister som säger sig vara skolans bästa vän.

Barnverket menar att de åtgärder regeringen hittills infört bygger på en delvis felaktig analys – och därmed inte ger något resultat. Självklart finns långsiktiga förändringar (t.ex. delar i nya skollagen, skolinspektionens starkare ställning, lärarlyftet) som regeringen arbetar med som är bra och som kommer vara viktiga. Men de kortsiktiga förbättringar som borde ha gjorts, utifrån en annan analys, har uteblivit; mindre barngrupper på förskolor och fritids, ökad lärartäthet, bättre arbetsmiljö, rejält utbyggt stöd till alla barn med särskilda behov och funktionsnedsättningar, ökat inflytande för föräldrar och elever, rätt till handledning för pedagoger, ledarskapsutbildning för skolledare osv.  Allt detta som, faktiskt, kostar pengar!

Våga prioritera barn! Sänk skatterna sen! Vi efterlyser mer långsiktighet och mindre plånboksfrågor i valet!

Barnverkets samordningsgrupp, skolgrupp och förskolegrupp, 2010-09-01


www.barnverket.nu

Hämta dokumentet som PDF-fil: Barnverkets valservice 2010

Läs även DN sammanställning över vad blocken vill med skolan. DN 16/9 2010

Se partiledardebatt om skolan i repris på webben

Måndag den 6 september kl 20.00 i SVT 1 sändes den stora partiledardebatten om skolan. I programmet Skolfront möttes partiledarna i valrörelsens första tv-sända debatt.

Programmet sändes Måndag 06/09 20:00 SVT1 och Onsdag 08/09 14:30 SVT2. Nu kan du som missade debatten se den i repris på webben.
Klicka här för att se programmet i UR Play.

Allt färre elever är behöriga till gymnasiet

I ett pressmeddelande från Skolverket 3 september 2010 meddelas att allt färre elever är behöriga till gymnasiet.

I år är 88,1 procent av eleverna behöriga att börja på gymnasieskolans nationella program. Det visar den preliminära statistik som Skolverket publicerar idag. Andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program har sjunkit med 0.7 procentenheter jämfört med motsvarande andel föregående år. Det motsvarar cirka 800 elever. Statistiken baseras på inkomna betygsresultat från 99 procent av eleverna.

Den preliminära statistiken visar att nästan 12 procent, eller cirka 14000 elever som gick ut årskurs 9 våren 2010 inte har godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik – vilket krävs för att få börja på ett nationellt program. Det är den högsta andelen sedan 1998 då det nuvarande betygssystemet infördes. Det har heller aldrig varit en så stor förändring mellan två läsår. Skolverket har därför inväntat fler kontroller av materialet före publicering av den preliminära statistiken.

Nedgång i svenska och matematik

Enligt den preliminära statistiken har en lägre andel elever uppnått målen i svenska och matematik medan engelska är oförändrad jämfört med den preliminära statistiken föregående läsår. I matematik har 8,9 procent av eleverna inte uppnått målen enligt den preliminära statistiken. Motsvarande för engelska är 7,1 procent, svenska 4,4 procent och svenska som andraspråk 30,6 procent. osv

Vad har Björklund gjort på 4 år

Ett av Barnverkets delmål är att vi skall verka för att skolan lever upp till alla barns rätt att gå ut skolan med minst godkänt i alla kärnämnen. Därför tycker vi speciellt att den negativa utvecklingen de senaste åren är uppseendeväckande. Vilken insats har vår skolsatsande minister Björklund gjort på 4 år? Allt kan väl inte skyllas på tidigare regeringar? Hjälpte det med mobil-regler och vackert tal om kunskapsfokus eller fattades något? Ökad lärartäthet, mer stöd till elever med extra behov, ökat inflytande för elever och föräldrar? Bättre arbetsmiljö? Mindre barngrupper på fritids och i förskolan?

Ja, det finns en lång lista på åtgärder som vi i Barnverket och många föräldrar med oss krävt en längre tid.
Skolverkets pressmeddelande

De rödgröna vill satsa på fritids!

Om de rödgröna vinner valet väntar riktlinjer för hur stora barngrupperna får vara på fritids. Hur riktlinjerna ska utformas är ännu inte färdigförhandlat men Vänsterpartiet vill ha en gräns på max 20 barn per grupp med två pedagoger, säger partiets talesperson i skolfrågor, Rossana Dinamarca, till Svenska Dagbladet.

Skolan är som vanligt en av de prioriterade frågorna i olika valdebatter och pressmeddelanden. Det vi i Barnverket hittills har saknat är direkta åtgärder och förslag för situationen på fritidshemmen. Detta trots att Skolverket årligen alarmerar om situationen och kommunernas tilkortakommanden att leva upp till mål och riktlinjer. Det är därför extra roligt att de rödgröna partierna faktiskt lyssnat på våra, Skolverkets, pedagogers och föräldrars rop på hjälp.

“Det handlar om förvaring”

– Då handlar det ju om förvaring. Fritidspedagoger säger själva att de inte kan garantera barnens säkerhet och det tycker jag är alarmerande, säger Rossana Dinamarca till Svenska Dagbladet.

Eller som en fritidspedagog berättar för SvD i en artikeln om Hästhagsskolans fritids:
“Man fick ägna all sin kraft bara åt att hålla koll på alla barn. När det var konflikter var jag tvungen att välja den värsta att reda ut och strunta i de andra. Att försöka känna igen alla föräldrar när barnen skulle hämtas var lönlöst och ha någon form av pedagogisk verksamhet var i princip omöjligt.”

Skillnad mellan blocken

Det går att se en tydlig skillnad mellan blocken redan i den partiundersökning Barnverket genomförde före sommaren. På frågan vilka åtgärder man kommer att genomföra för att höja kvaliteten på fritidshemmen bli svaren från alliansens att det mest handlar om översyn, kontroll och sanktioner. Moderaterna slår tydligt ifrån sig att det är huvudmännens ansvar att kvaliteten inte blir lidande.

De rödgröna framhåller tydligt att resurser behöver tillföras kommunerna för att verksamheten skall bli meningsfull och vettig. Redan i vår undersökning framhåller Vänsterpartiet att det krävs tydliga skrivningar i skollagen om gruppernas sammansättning.

Din röst avgör!

Valet närmar sig med stormsteg och många väljare har inte bestämt sig. Nu har du chansen att ställa krav på dina politiker och det är möjligt att just din röst blir avgörande för hur situationen blir på fritidshemmen under de närmaste åren. Tänk också på att ditt kommunalval är otroligt viktigt. Det är kanske den lokala politiken som påverkar dig mest i ditt dagliga liv.

Läs mer och bilda dig en egen uppfattning:

Artikel SvD Rödgrönas satsning 25/8
Artikel Rödgrönas satsning DN 25/8
Artikel Hästhagsskolan SvD 25/8
Barnverkets partiundersökning inför valet 2010
Skolverkets kvalitetsgranskning av fritidshemmen

Debatt angående Fritidshemmets plats i skolan!

För dig som bor i Stockholmsområdet finns det möjlighet att tisdagen den 7 september kl 16:00 – 18:00 på Södertörns Högskola vid Alfred Nobels Allé, vara med och diskutera fritidshemmens plats i skolan. Det är några studenter som läser till fritidspedagog vid Södertörns Högskola som arrangerar debatten.

“I januari 2011 är vi färdigutexaminerade fritidspedagoger och vi är medvetna om att vi kommer möta ett fritidshem där barngrupperna är stora, personaltätheten låg och där det finns mycket outbildad personal, skriver de i sin inbjudan”.

Vi anser att fritidshemmet har kommit i skymundan i skoldebatten och vi är därför intresserade av att ta reda på vad riksdagspartierna anser om fritidshemmets plats i skolan och vilka resurser som de tänkt att fritidshemmen ska bli tilldelade. För att ta reda på detta har vi bjudit in representanter från alla riksdagspartier till en debatt angående dessa frågor.

Alla riksdagspartier har valt att deltaga och representanter från dessa är:

Socialdemokraterna: Mikael Damberg Ledamot i utbildningsutskottet
Moderaterna: Mats Gerdau Ledamot i utbildningsutskottet
Centerpartiet: Per Lodenius Suppleant i utbildningsutskottet
Vänsterpartiet: Lennart Sandborg Suppleant i utbildningsnämnden
Miljöpartiet: Mats Pertoft Ledamot i utbildningsutskottet
Folkpartiet: Gulan Avci Riksdagsledamot
Kristdemokraterna: Emma Henriksson Riksdagsledamot

Det kommer finnas tid för frågor i slutet av debatten. Så oavsett om ni är studenter, lärare, fritidspedagoger, föräldrar eller bara allmänt intresserade utav skolfrågor är ni välkomna att delta!

Länk till informationen på Facebook

Alliansens partiledare sa nej till debatt om barns och ungas villkor som skulle direktsändas i Kunskapskanalen

Välkomna till presskonferens i Fryshuset 1 tr, kunskapscentret, torsdag 26 augusti 2010 kl 10.00

93 % av svenska folket anser att barnperspektivet är viktigt vid politiska beslut. Det visar en helt färsk undersökning som Synovates tagit fram. Därför är det beklagligt att alliansens partiledare har tackat nej till en debatt om barns och ungas villkor som varit planerad sedan länge och som skulle ha direktsänts i Kunskapskanalen.

På presskonferensen presenteras Synovates undersökning som tagits fram på uppdrag av SAMBA ˆ samarbete för barnen som driver kampanjen Kraftsamling för barnen.

Den 26 augusti skulle barnfattigdom, psykisk ohälsa, barnomsorg, skolfrågor, ungdomsarbetslöshet, bostadssituation och utanförskap ha debatterats mellan partiledarna från riksdagspartierna och direktsändas i Svt Forum/Kunskapskanalen.

Men det blir ingen debatt. De rödgröna tackade ja men alliansen tackade nej.

Debatten skulle blivit unik. Viktiga frågor för våra barn och ungdomar skulle få svar. Och alla partiledare skulle få några minuter att okommenterat vända sig till alla tittare/lyssnare, inte minst de cirka 500 000 förstagångsväljare som ska ta ställning i riksdagsvalet om några veckor.

I tre år har ett 40-tal barnorganisationer kämpat med att lyfta frågor kring hur våra barn och ungdomar har det i verklighetens Sverige. Under kampanjnamnet »Kraftsamling för barnen« har vi uppvaktat riksdagsledamöter med budkavlar, genomfört seminarier och konferenser, informerat breda lager i samhället och varit aktiva under Almedalsveckan.

Vi har försökt tydliggöra att hundratusentals barn och ungdomar lever i utsatthet och utanförskap. Det handlar om barn som har föräldrar som missbrukar, försummar eller förgriper sig på dem. Unga som inte klarar skolan och hamnar i kriminalitet. Unga som mår psykiskt dåligt eller diskrimineras på grund av funktionsnedsättning. Unga som inte kommer in på arbetsmarknaden.

Vi har också tagit upp att detta är enormt kostsamt och att förebyggande insatser mot utanförskap är bland det mest lönsamma vi kan satsa på i samhället

Vi tycker inte detta är värdigt ett land som Sverige. Därför ville vi veta vad partiledarna för våra riksdagspartier vill göra för att skapa en bättre verklighet för våra barn och ungdomar. Därför utmanade vi till en partiledardebatt den 26 augusti på Rum för Barn i Kulturhuset i Stockholm som Svt skulle direktsända.

För oss är frågor om våra barn och ungdomars framtid så avgörande att de borde få högsta prioritet. Det är något vi delar med en mycket stor del av Sveriges befolkning enligt en nyligen gjord undersökning av Synovate på uppdrag av SAMBA ˆ samarbete för barnen. Hela 93 % av Sveriges befolkning anser att barnperspektivet är viktigt vid politiska beslut. Av dessa 93 % anser 48 % att barnperspektivet är viktigare än andra aspekter, när politiska beslut tas och 45 % att det är lika viktigt i förhållande till andra aspekter.

För de rödgröna var frågorna så viktiga att de tackade ja. För alliansen var det tydligen inte så.

Det ska bli intressant att se vilka frågor som var så viktigare för alliansens partiledare att de tackade nej till en direktsänd debatt om barnfattigdom, psykisk ohälsa, skola, ungdomsarbetslöshet och bostadssituation. Och vilka aktiviteter som var viktigare än att okommenterat nå ut till hundratusentals förstagångsväljare.

Mats Lindkvist 070-661 78 68

Kampanjledare för Kraftsamling för barnen
som initierats och drivs av SAMBA ˆ samarbete för barnen


Barnverket är en av organisationerna som står bakom kampanjen “Kraftsamling för barnen”.

30% av väljarna anser att skolfrågorna avgör hur de skall rösta i valet

Lärarnas Riksförbund presenterar idag “Skolan och valet 2010 – en väljarundersökning”. Man har gjort en omfattande undersökning bland väljarna baserad på 4 500 telefonintervjuer med personer i åldern 18-74 år. Väljarna har fått svara på frågor om sina åsikter i olika skolpolitiska frågor, samt om sitt förtroende för de olika partiernas, partiledarnas och blockens skolpolitik.

Resultaten talar sitt tydliga språk: Väljarna är överens över block- och partigränserna i de skolpolitiska frågorna såväl vad det gäller problemformulering som åtgärder. Resultaten manar således till gemensamma överenskommelser över block- och partigränserna.

Hämta hela undersökningen som PDF här:
Skolan och valet 2010
Kommunjämförelse

Mindre klasser och behöriga lärare är väljarnas viktigaste frågor

Hela 30 procent av väljarna anser att skolan som enskild fråga kan avgöra hur de kommer att rösta i höstens val. Det innebär att skolan och hur de politiska partierna hanterar skolfrågan kan vara helt avgörande för vilken regering som bildas efter valet.

De viktigaste skolsatsningarna är enligt väljarna mindre klasser och behöriga lärare. Minst 75 procent av alla partiers väljare prioriterar mindre klasser framför andra satsningar. Minst intresse av alternativen väcker effektivare skolförvaltning (16 procent), bättre skollokaler (16 procent) och bättre skolhälsovård (14 procent).

Läs mer på www.lr.se