Mindre barngrupper i förskolan minskar spridningen av pneumokocker med 82%

I fredags (den 12/11) lade forskaren Diana Karlsson fram sin doktorsavhandling vid Karolinska Institutet –  Studies on emergent and spread of antibiotic resistant Streptococcus pneumoniae. Det vi i Barnverket direkt fastnade för var att en återgång till 1985 år nivåer på barngruppernas storlek i förskolan (13,4 barn) minskar smittspridningen av pneumokocker i samhället med 82 %. Det är helt fantastiska siffror som ger våra krav på nya riktlinjer för förskolan en helt ny tyngd från ett nationellt hälsoperspektiv.

Populärvetenskaplig sammanfattning

(Utdrag ur doktorsavhandlingen Studies on emergent and spread of antibiotic resistant Streptococcus pneumoniae. ISBN: 978-91-7457-027-4)

Pneumokocken är en bakterie som orsakar mycket lidande runt om i världen och anses vara ansvarig för 1-2 miljoner dödsfall varje år. Den ger upphov till allvarliga sjukdomar såsom lunginflammation, hjärnhinneinflammation och sepsis. Men pneumokocken kan även orsaka mindre farliga infektioner som öroninflammationer och bihåleinflammationer. Vanligen är det fullt friska personer, framför allt yngre barn, som bär på pneumokocker utan att uppvisa symtom. Bakterierna koloniserar då bakre näsvägg och svalg, men orsakar ingen skada på sin värd. Emellanåt övergår dock bärarstadiet till sjukdom – exakt varför detta sker vet man inte, men förmodligen spelar både värdfaktorer och den specifika pneumokockens egenskaper in. Dessa symtomfria bärare är dock viktiga ur smittspridningssynpunkt då de för pneumokockerna vidare till andra människor, som i sin tur också blir friska bärare eller utvecklar sjukdom.

Traditionellt sett har infektioner med pneumokocker behandlats med olika typer av antibiotika, framför allt penicillin. Men under de senaste decennierna har det blivit allt mer vanligt med resistenta pneumokocker. Resistens innebär att bakterierna har förändrats så att antibiotika inte längre är verksam mot dem. Den främsta orsaken till uppkomst och spridning av resistenta pneumokocker är den omfattande användningen av antibiotika. I stora delar av världen är resistenta pneumokocker ett betydande problem. I Sverige, där vi varit lite mer försiktiga med antibiotikaanvändning, har vi en lägre förekomst av resistens bland pneumokockerna. Det förekommer även multiresistenta pneumokocker, dvs. pneumokocker som är resistenta mot penicillin och minst två andra antibiotika. Infektioner orsakade av resistenta pneumokocker försvårar och fördröjer effektiv behandling – många gånger är adekvat behandling insatt i tid livsavgörande för patienten. Ökad insikt och kunskap kring uppkomst och spridning av resistenta pneumokocker är därför viktigt för framtiden. Målet med denna avhandling var ökad kunskap kring uppkomst och spridning av resistenta pneumokocker genom att använda teoretiska såväl som empiriska metoder.

I den första artikeln konstruerades en kontaktnätverksmodell baserad på verkliga demografiska data som reflekterar dagens samhällsstruktur för ett genomsnittligt Sverige. Genom att bygga upp en fiktiv population, där individerna tilldelas unika egenskaper som ålder och sociala relationer, kan sedan smittspridning simuleras i populationen.

Modellens olika parametrar analyserades i syfte att se vilken åtgärd i samhället som är mest effektiv ur smittspridningssynpunkt. Det som framgick framförallt var betydelsen av gruppernas storlek på förskolorna, dvs. antalet barn per avdelning. Genom att simulera en minskning av antalet barn per förskolegrupp från 16.7 till 13.4 så minskade smittspridningen av pneumokocker i samhället med 82 %.

Här kan du hämta och läsa hela avhandlingen Studies on emergent and spread of antibiotic resistant Streptococcus pneumoniae

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.