BARNverket har diskuterat barns fysiska miljö med utbildningsdepartementet

regeringskanslietBARNverket har besökt utbildningsdepartementet med anledning av föräldrars ökade oro över barnens fysiska miljö i skolväsendets verksamheter. Dessutom har BARNverket noterat att riskbedömningar utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv saknas i skolväsendets systematiska kvalitetsarbete.

BV fick den 14 september träffa Lars Ilmoni, politiskt sakkunnig hos utbildningsminister Gustav Fridolin.

Vi fick möjlighet att informera om att:

  • BARNverket utgår i sitt arbete från att barn har kropp, sinnen och en känslig hjärna i utveckling, som ej går i repris, och som påverkas av miljön, där skolväsendets verksamheter, förskola, fritidshem, skola och gymnasium, ingår.
  • BARNverket anser att det är viktigt att skolväsendets verksamheter vilar på en naturvetenskaplig grund där barn är människor i stark utveckling och med en  högre känslighet än vuxna. Detta är viktigt för att inte riskera barns utveckling, hälsa och lärande.
  • BARNverket har noterat ett systemfel där förebyggande riskbedömningar saknas utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv i: Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet, Skolverkets allmänna råd med kommentarer, 2012. Detta har riskerat och riskerar barns och elevers utveckling, hälsa och lärande.
  • Det fysiska barnet saknas inom skolväsendet. Detta märks bland annat genom att elevhälsan har psykologer och kuratorer för det psykosociala barnet men inga skyddsingenjörer, ergonomer och fysioterapeuter med kunskap och kompetens om det fysiska barnets behov och miljö för utveckling, hälsa och lärande.
  • Kommuner har tagit bort frågor rörande barns och elevers inne- och utemiljö från brukarundersökningar till föräldrar och elever. Motivet är att undersökningarna ska spegla skolväsendets styrdokument. Exempel på bortplockade frågor är: möjlighet till rörelse/fysisk aktivitet, möjlighet till lugn och ro, matsalsmiljö, barngruppsstorlek och personaltäthet.
  • Många föräldrar oroar sig nu över barnens omsorgs- och arbetsmiljö och anser att den får negativa konsekvenser för barnens utveckling, hälsa och lärande. Detta påverkar föräldrars psykiska hälsa.
  • Exempel på ovanstående:
  • Stadsplanering som skapar mindre yta/gårdar, inne och ute för barns och elevers lek, rörelseglädje och fysiska aktivitet samt återhämtning.
  • Fler barn på samma/ mindre yta skapar ökat buller, stress och fler konflikter.
  • Barn blir placerade i förskolor och skolor med samhällsbuller från flyg- och vägtrafik, med luftföroreningar från flyg- och vägtrafik och långt från bostaden. Kanske också med dåliga kommunikationer både för föräldrar och barn till och från förskolan och skolan.
  • Digitalisering med ökad skärmtid och stillasittande som följd.
  • Dåligt anpassade skolmöbler utifrån barnens och elevernas behov.
  • Underdimensionerad ventilation i förhållande till antalet barn/ elever i undervisningsmiljö. Värmealstrande skärmar förvärrar situationen.

BARNverket tackar Lars och utbildningsdepartementet för denna första träff och ser fram emot nästa.

Lars har lovat att vi ska få komma tillbaka och fortsätta diskussionen om att riskbedömningar saknas utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv inom skolväsendets verksamheter.

BARNverket
Gunilla Niss
Monica Wester

 

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.