Från magläge till rörelseglädje

Glada barnFrån magläge till rörelseglädje – eller till stillasittande med smarta telefoner och surfplattor. – Förstår politiker och beslutsfattare allvaret?

Vi är idag många som är eniga om att rörelse främjar hälsa och skolresultat. Så vad händer nu när forskning visar att pojkar blir mer stillasittande på grund av smarta telefoner och att allt yngre barn börjar använda surfplattor och internet? Samtidigt som ny forskning visar att endast tre av tio fyraåringar når upp till WHO´s fysiska rekommendationer, det vill säga 60 minuter medel till hård fysisk aktivitet om dagen.

Barn är byggda för att vara i rörelse och rörelseutvecklingen börjar tidigt, i magläge.

För några veckor sedan kunde vi läsa i SvD Magläge gör gott – För lite magläge kan försena barns utveckling. Där uttalar sig barnfysioterapeuten Ulrika Myhr om att vaken tid på mage stimulerar den motoriska utvecklingen för spädbarnet. Man har till exempel konstaterat att funktioner som att sitta och krypa är försenade hos svenska barn på grund av ryggläget. Framför allt vill Ulrika som fysioterapeut betona att den tidiga motoriska utvecklingen är grunden för att få en god fysisk självkänsla. I sin yrkesroll har hon mött många barn som blivit passiva för att de inte klarar att vara med i vissa fysiska lekar, något som hade kunnat rättas till i tid.

Förskolan har en stor betydelse för barns motoriska utveckling.
På förskolan Grinden i Gnesta har barnen en fantastisk miljö för kropp och sinnen vilket Lärarnas Nyheter skrev om i Motoriken lägger grunden 2011. På väggarna i rörelserummet på förskolan Grinden sitter ribbstolar, upphängda rockringar och en basketkorg och utmed kanterna ligger tjocka skumgummimattor, stora kuddar, balansredskap och bollar av olika slag. Ena kortsidan domineras av en stor spegel där barnen kan se hur de rör sig.

”Genom att träna upp den grundläggande motoriken tidigt i livet kan man förebygga framtida inlärningsproblem och koncentrationsproblem och optimera möjligheterna för inlärning”, säger förskolläraren och föreståndaren Karin Andréason.

Grundskolan har, liksom förskolan, stort värde för barns fortsatta motoriska utveckling och fysiska självkänsla och därmed för utveckling, hälsa och lärande. Redan 2003 visade Ingegerd Ericsson, doktor i pedagogik vid Malmö högskola, i sin avhandling Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer, samt i uppföljande studier Mer idrottsundervisning i skolan ger bättre betyg 2012 de positiva effekterna som motorisk utveckling och fysisk aktivitet har för barns skolresultat och fram för allt för pojkars skolprestationer.

Men medan Finland lägger till timmar i ämnet idrott och hälsa så nedmonterar Sverige ämnet. I världens bästa skitskola – Reformvirus i skolan, som sändes i augusti 2014 säger Kristiina Volmari, från utbildningsstyrelsen i Finland: Vi har gett mer timmar till sport. Det baserar sig på idén att det stimulerar elevernas förmåga att ta in mer kunskap och teoretiska ämnen. Det går hand i hand. Det är någonting vi tror på nu. Det är ju tvärtom mot vad ni har gjort i Sverige. Får se vem som hade rätt.

Under många år har idrottsämnet i skolan nedmonterats för att ge plats åt teoretiska ämnen. Under 30- och 40 -talen hade Sveriges elever gymnastik 4 gånger per vecka för att under 60-talet minska till 3 gånger per vecka. I dag är Sverige ett av de länder i EU som har minst undervisningstid i ämnet idrott och hälsa, endast 2 gånger per vecka. Dessutom har många skolor valt att slå ihop dessa två lektioner till ett tillfälle vilket innebär att många elever har rörelse på schemat med idrottslärare endast en gång per vecka, samtidigt som skolresultaten sjunker och den psykiska ohälsan ökar.

En del kommuner och skolor har nu börjat förstå betydelsen av rörelsen i en tid där barn och elever sitter allt mer stilla, vilket är dåligt både för kroppen och tänkandet. Idag pågår det projekt med fysisk aktivitet och pulsträning för att höja skolresultat runt om i landet.

Tidningen Mitti beskriver hur Sollentuna kommun satsar på mer idrott på schemat med fysisk aktivitet och pulsträning. ”Träning före matten får eleverna att räkna rätt”. Inspirationen kommer från Valdemarsvik.

– Det är ingen lösning att lägga till mer ämnestid till redan trötta elever, säger Mats Nahlbom, matematik- och no-lärare i Valdemarsvik. De är inga datamaskiner som vi bara kan stoppa in ett USB-minne i.

I kampanjen #1000timmar som pågår i Nyheter24 är syftet att dubbla den schemalagda idrotten i grundskolan. Forskare, rektorer, lärare och ungdomar har fått ge sin syn på saken. Och de flesta av dem har en minsta gemensamma nämnare – de vill dubbla skolidrotten från 500 till 1000 timmar för hela skoltiden.

Forskare Gisela Nyberg säger: Man ser tydliga samband mellan idrott och skolprestation.
– Skolämnet idrott och hälsa borde schemaläggas en timme varje dag i grundskolan. Skolan är en utmärkt arena för att öka den fysiska aktiviteten hos barn och unga där man kan nå alla oavsett social bakgrund.

Skriv gärna under namninsamlingen om fördubblad skolidrott i kampanjen ”1000timmar”

Så varför går det då så trögt i Sverige när mer gymnastik i skolan lönar sig? Europaparlamentet fattade redan 2007 beslut om att uppmana medlemsländerna att schemalägga och garantera skolelever idrott minst tre gånger i veckan. Skolorna rekommenderades vidare att så långt som möjligt ytterligare utöka idrott på skolschemat utöver denna lägsta gräns på tre lektioner per vecka.

Vad behöver politiker och beslutsfattare mer för kunskap?
När det nu i Sveriges riksdag skrivs 16 motioner om ökad fysisk aktivitet och mer idrott och hälsa, så blir resultatet i Utbildningsutskottets betänkande 2014/15:UbU11: ”Riksdagen avslår motionsyrkanden om bl.a. antalet undervisningstimmar i idrott och hälsa och om satsningar på fysisk aktivitet i skolan”
Förstår politiker och beslutsfattare allvaret?


BARNverket vill,
 att alla barn och elever ska ha förutsättningar, varje dag, inne och ute, till minst 60 minuters rörelseglädje med fysisk aktivitet samt motorisk utveckling för hälsa, välbefinnande och lärande.

Hur ser det ut i din kommun?
Har dina barn i förskola/förskoleklass tillgång till rörelserum?
Maila oss gärna och berätta. Hur stort det är, hur många barn som samsas om rummet samt vad det finns för rörelseredskap.
Skriv ”Rörelserum” samt namnet på din kommun i ämnesraden

Hur ser det ut i din kommun?
Hur många ggr/v samt antal min/v har dina barn ämnet idrott och hälsa med utbildad idrottslärare.
Maila oss gärna och berätta
Skriv ”Idrott och hälsa” samt namnet på din kommun i ämnesraden

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.