Positivt samspel är barnets livsnerv

Håller händerNär vuxna inom förskola, skola och fritidshem tillämpar ett elev- och barnhälsoperspektiv utvecklas ett positivt samspel mellan barn och vuxna. Med ett barnhälsoperspektiv vill BARNverket förmedla: Rörelse och samspel i en sund miljö är grunden för utveckling, hälsa och lärande eftersom barnets behov är biologiskt, socialt och känslomässigt. 

Det positiva samspelet vaccinerar barnen mot ohälsa
Ett gott samspel mellan barn och vuxna är nödvändigt för varje barns utveckling och lärande. Den tvärvetenskapliga forskningen som bedrivs idag har sin grund i en helhetssyn på barnet och dess utveckling. Detta har tidigare saknats. Mentala och neurobiologiska processer ser forskarna numera som två sidor av samma mynt. Forskarna är överens om att samspelet mellan barnet och de vuxna som barnet är beroende av är det mest centrala för barnets utveckling och hälsa. De vuxnas kunskaper om barns behov är avgörande för hur barnet kommer att uppfatta sig själv och sin omgivning. Förskola, skola och fritidshem är de platser där barnen vistas största delen av sin vakna tid. Vid sidan av hemmet har därmed dessa verksamheter en avgörande betydelse för barnens uppväxt.

Barn som blir bekräftade och känner sig älskade mår bra, utvecklas väl, är nyfikna och lär sig. De vuxnas bemötande av det enskilda barnet avgör hur barnet kommer att utvecklas och ta tillvara på sina olika förmågor. Barnet blir kompetent när det är tillsammans med vuxna som har kompetens att se, bekräfta och synliggöra barnets förmågor. Det kompetenta barnet kräver kompetenta vuxna.

Anknytningen – barnets trygghet – grunden för samspelet
Samspelet mellan barn och vuxna bygger på barnets anknytning till de vuxna barnet är beroende av. Anknytning är det psykologiska band som skapas mellan barnet och de vuxna som är känslomässigt viktiga för barnet. Alla barn knyter an till sina omsorgsgivare. Anknytningen är en nödvändighet för människans överlevnad. Det är ett biologiskt behov. Hur anknytningen och därmed samspelet kommer att utvecklas beror helt och hållet på den vuxnes känslomässiga relation till barnet. En trygg anknytning kräver att den vuxne har förmåga och ork att skapa en positiv känslomässig relation till barnet, är lyhörd för barnets behov och har möjligheter att bemöta de behov som barnet har. Barnet styrs helt av samspelet med andra och de känslor som olika upplevelser väcker hos barnet. Känslorna hjälper barnet att upptäcka och förstå vad som sker. Varje upplevelse har en känsloton som förmedlas till barnet. Känslor smittar.

Hur positivt samspel motverkar ohälsa hos barn
Förutom mat, skydd och fysisk omvårdnad behöver barn också mänsklig kontakt och hjälp att känna sig trygga för att utvecklas normalt. Det är i samspel med trygga vuxna som grunden för känslomässig reglering, impulskontroll, empati och social kompetens utvecklas.

Små barn behöver få kontaktytor och stabila relationer för att kunna utveckla språk, självförtroende och självkänsla, vilket i sin tur utgör en viktig grund för all form av inlärning. Långvarig utebliven eller inadekvat respons på barnets signaler leder till otrygghet och därmed stress och förhöjda kortisolhalter. När kortisolet ökar, hämmas samtidigt immunförsvar, avslappningsförmåga samt kognitiv, emotionell och social utveckling.

Äldre barn har större förmåga att återhämta sig när kortisolhalten sjunker. Trygghet – motsatsen till stress – är en förutsättning för lek, lärande och utveckling hos alla barn. Detta är etablerad kunskap, en kunskap som vi har ansvar för att tillämpa i både små och stora barns vardag. Alla behöver kontinuitet i sina vuxenrelationer. Det gäller såväl de äldsta eleverna i skolan som de yngsta barnen i förskolan. Ständiga byten av pedagoger/lärare leder lätt till oro och osäkerhet hos barnen.
Trots kunskaper om detta sker alltfler nedläggningar av små skolor och förskolor till förmån för de större med fler barn i varje klass och förskolegrupp. Få vuxna med många barn leder till oro i gruppen när barnen inte kan få den tid de behöver av vuxenkontakt och hjälp eller en lugn stund för återhämtning. Vi vet att samhället gör stora långsiktiga vinster genom att satsa på förebyggande arbete och tidiga insatser – så vad är det som gör att besparingar ständigt sker på samhällets mest sårbara grupp, barnen? 

BARNverket kräver att de resurser som behövs också ges för att varje barn ska kunna få hälsosamma förutsättningar att utvecklas och må bra i sin dagliga miljö; förskola, skola och fritidshem. Detta sker inte idag!

Många larmar om stress
Den främsta orsaken till barns ohälsa är stressen. Precis som för vuxna. Barnen drabbas dessutom dubbelt upp eftersom den yrkesgrupp som har bland de högsta sjukskrivningarna i vårt land är de som arbetar inom förskola, skola och fritidshem. Med mindre barngrupper får de vuxna möjlighet att orka och hinna med att anpassa verksamheterna efter barnens behov. Mindre stress för både barn och vuxna. Pedagoger och lärare hör till de yrkesgrupper som har hög sjukskrivning. Konsekvenserna av stora barngrupper blir för lite vuxentid för varje barn och hög bullernivå. En minskad gruppstorlek ger alltså bättre emotionell utveckling, högre pedagogisk kvalitet och stora möjligheter att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Satsningar på mindre barngrupper skulle med andra ord också innebära stora samhällsekonomiska vinster.

Barn har kropp, sinnen och en känslig hjärna i utveckling som påverkas av den miljö de lever i. Människorna omkring oss är den viktigaste miljöfaktorn, framför allt för barnen.

Utdrag ur Skolverkets Allmänna råd för förskolan från 2011.
”Om en barngrupp blir för stor riskerar de positiva effekterna av att vistas i en grupp att bytas till sin motsats. Relationer kan bli svåra att överblicka för barnen vilket kan skapa en känsla av anonymitet och otrygghet, något som i sin tur kan leda till ett aggressivt beteende eller andra yttringar såsom trötthet, nedstämdhet och håglöshet. Låg personaltäthet och stora barngrupper har negativa effekter framförallt när det gäller de yngsta barnen som är beroende av täta och stabila vuxenkontakter.

Det går inte att kompensera nackdelarna med en stor barngrupp genom att sätta in fler vuxna. Det är antalet människor som är en svårighet för barnet. Kontinuitet i barn- och personalgrupp är ytterligare en förutsättning för att barn ska lära och utvecklas i relationen och samspelet med varandra och de vuxna. Även personalens kompetens och förhållningssätt har stor betydelse. Välutbildad och erfaren personal skapar förutsättningar för goda samspel och relationer i barngruppen.”

Trots detta har Skolverket tagit bort sina tidigare rekommendationer om 15 barn per grupp för de äldre förskolebarnen och 12 barn för de yngsta barnen, 1-3 år. Det fanns även en rekommendation om personaltätheten, tre heltider per grupp. Nu är det upp till varje kommun att besluta om gruppstorlek och personaltäthet.

Konsekvenserna av stora barngrupper blir mindre vuxentid för varje barn, för mycket stimuli med bland annat hög bullernivå som leder till stress. En minskad gruppstorlek ger barnen bättre utvecklingsmöjligheter och verksamheten en högre pedagogisk kvalitet. Förskolan skulle få helt andra förutsättningar att förebygga psykisk ohälsa hos barnen. Satsningar på mindre barngrupper skulle därmed även innebära stora samhällsekonomiska vinster.

Det är dags att sätta stopp för fortsatta besparingar och nedskärningar inom förskolor, skolor och fritidshem. Politiker och andra beslutsfattare i kommunerna måste på allvar ta ansvar för vad våra yngsta medborgare behöver. Det är både en fråga om långsiktigt hållbar socialpolitik och samhällsekonomi.

BARNverket uppmanar föräldrar att gå samman och ställa krav på kommunpolitikerna.

Vi vet idag mer om barns och ungas behov än någonsin
Skolresultaten sjunker och den psykiska ohälsan hos barn och unga ökar. Det behövs ett Barnhälsoperspektiv i förskola, skola och fritidshem som grund för utveckling och lärande. Barnen behöver vår tid, vår närhet, vår kärlek. De behöver bli sedda, bekräftade och älskade av vuxna som de är helt beroende av. Det är vi vuxna som skapar, formar barnen. Hur barnen och ungdomarna utvecklas och beter sig är vårt ansvar. Vi kommer inte undan. De har lärt sig av oss även om det finns andra influenser i deras liv. MEN vi får inte lägga skulden på barnen. Det är vi som har ansvaret! Vi måste vinna deras förtroende, bli deras vägledare.  Det är hela vuxenvärldens ansvar.

De flesta 3-åringar har hunnit med fler relationer än människor för 100 år sedan hann med under ett helt liv. Men behoven är desamma; kärlek närhet bekräftelse.

Hög vuxentäthet och anpassade barngrupper är en bra grund för trygghet vilket är en förutsättning för hälsa och lärandet. Omsorg och lärande måste få gå hand i hand oberoende av barns och ungas ålder.

BARNETS bästa måste alltid komma främst.

Vi måste alla arbeta för att barnen ska ha det bra i sin dagliga miljö. Det innebär trygga vuxenrelationer, stimulans, möjlighet till lugn och ro för kropp, sinnen och den känsliga hjärnan. Det är förutsättningarna för utveckling, hälsa och lärande.

BARNverket behövs för att föräldrar tillsammans ska orka utöva påtryckningar och ställa krav på att förskolor, skolor och fritidshem ska få de bästa förutsättningar för sina verksamheter – för barnens skull! 

Referenser:

  • BARNverket 2005: Våra riktlinjer för förskolan
  • Gruppstorlekar  och personaltäthet i förskola, förskoleklass och fritidshem,  Skolverkets rapport nr 237, 2003
  • Om barn och stress och vad vi kan göra åt det, Y. Ellneby, 1999
  • Förskola för de allra minsta – På gott och ont, M. Kihlbom, B. Lidholt,     G. Niss, 2009
  • Anknytning i förskolan, vikten av trygghet för lek och lärande, A. Broberg, m.fl. Natur & kultur, 2012
  • Hur mår barnen i förskolan? Ulla Waldenström, Karolinska Institutet, 2014
  • Samarbete i förskolan – för barnens skull, G. Niss. A. Söderström, 2015
  • Hets! En bok om skolan, L. Strandberg, 2014
  • Att möta sitt barn – och sig själv, En bok om föräldraskap, I. Gavelin, 2010
  • Med känsla för barns självkänsla, P. Krantz Lindgren, 2014

BARNverket / Gunilla Niss

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.