För att ett barn ska utvecklas behövs ett samspel mellan motoriken, språket och de olika sinnena. Det behövs en större medvetenhet om rörelsens betydelse. Brist på rörelse kan både vara en hälsofara och det kan hindra barnets utveckling och inlärning. Det skriver Ylva Ellneby i ett mycket viktigt inlägg om motorik och sinnesutveckling, tal- och språkutveckling samt sensorisk integration, som är basen i barnets utveckling och lärande.

Ylva Ellneby är förskollärare, tal- och specialpedagog, utbildare och författare till en rad uppskattade böcker bland annat ”Barns rätt att utvecklas”, ”Om du inte rör mig så dör jag: den taktila kommunikationens betydelse för barns utveckling”, ”Om barn och stress och vad vi kan göra åt det” och ”Må bra i förskolan: musik, yoga, lek, miljö, mindfulness, massage” samt ”Titta vad jag kan! – Vad föräldrar behöver veta om barns utveckling”

Borde inte ALLA barn få möjlighet att utveckla sina hjärnor genom musik?  Vi vet att musik stärker hjärnans utveckling och att språkinlärning och språkutveckling underlättas av rim, ramsor, sång och musik. Vi vet också att barn som börjar skolan med ett begränsat ordförråd riskerar att få svårigheter som följer dem genom hela skolgången. Vart tog den praktiska och obligatoriska utbildningen i musik, sång och rytmik vägen på förskolepedagogutbildningen?

Den snabbt växande kunskapen om musikundervisningens betydelse för barns utveckling borde få betydligt större plats i den politiska diskussionen skriver Töres Theorell, läkare, författare och professor emeritus i socialmedicin, Karolinska Institutet. Artikeln nedan publicerades på ”Kultur, Hälsa, Samhälle – forum för forskning och kunskapsspridning” den 16 juni 2026.

Vad är egentligen god/bra kvalitet utifrån ett omsorgsperspektiv?

Barn är kloka varelser och ofta mycket bra på att själva välja det de behöver för att utvecklas. Vad väljer barn allra helst att göra när de kommer till en lekplats? Jo, att gunga! Vad vill de hålla på med så länge de bara får? Jo, att gunga! Så om det inte finns gungor på en lekplats är det bara alltför SORGLIGT! Önskvärt vore, att det på varje lekplats, varje förskolegård och på varje skolgård fanns goda möjligheter att springa, hoppa, klättra, gunga, hänga, snurra runt, åka kana, rulla, åla, krypa och balansera. Detta säger Ingegerd Ericsson, Fil. Dr i pedagogik och docent i idrottsvetenskap.

Grundmotoriska förmågor, sinnenas utveckling och samspel och ålderstypisk motorisk utveckling är grunden för barns utveckling och lärande. Om den viktiga motoriken skriver här Åsa Hagdahl & Pernilla Unevik, författare till boken ”Motorik med alla sinnen – grund för barns lärande”.

”Motoriken är inte enbart viktig för den fysiska och motoriska förmågan, utan är en förutsättning för såväl kognitiv som social och språklig utveckling. Det är därför av stor vikt att beslutsfattare, politiker, utbildare för barnskötare och förskollärare samt tjänstemän på olika nivåer fattar beslut som möjliggör strukturerad och meningsfull motorisk träning för alla barn i förskolan”, säger Ann-Christin Sollerhed, universitetslektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad.
Foto: Linda Arnrup, Ministuds

Lugn och ro eller oxytocinsystemet är viktigt för välmående och för fysisk och psykisk hälsa för alla. Närhet aktiverar lugn och rosystemet. Att aktivera lugn och rosystemet är särskilt viktigt hos barn, särskilt de allra yngsta. Detta säger Kerstin Uvnäs Moberg, läkare och professor i fysiologi med fokus på oxytocinets roll för att dämpa stress och öka välbefinnande.

BARNverket ser nu fram mot ett händelserikt år där bland annat ett möte med regeringens utredare för förskolan, Eva Broström, står på agendan.

Dessutom kommer BARNverkets mål och förslag på punkter som bör ingå i en Barn- och elevhälsoskyddslag / Barnens arbetsmiljölag att uppdateras inför det kommande riksdagsvalet 2026. Detsamma gäller frågebatteriet till våra riksdagspartier. Se länkar nedan.

Barnhälsoperspektivet måste gälla i förskola, skola, fritids och gymnasium!

Återigen ett riktigt Gott Nytt År!