Forskare: Motoriken är en förutsättning för kognitiv, social och språklig utveckling

Som forskare inom barns motorik, fysiska aktivitet och hälsa möter jag ofta frågor om hur vi bäst kan stödja barns utveckling i förskolan. I samband med diskussioner om obligatorisk språkförskola vill jag därför rikta uppmärksamheten mot ett område som alltför sällan lyfts fram i relation till språkutveckling – motoriken.

Jag vill belysa hur barns rörelsemönster, kroppsliga utforskande och motoriska kompetens inte bara utgör en grund för fysisk och kognitiv utveckling, utan också är tätt sammanlänkade med hur barn erövrar och använder språk. Genom att förstå motorikens avgörande roll kan vi skapa mer heltäckande och utvecklingsstödjande miljöer – inte minst i de språkförskolor som nu planeras.

Malaguzzi uttryckte redan i mitten av 1900-talet att barn har hundra språk, men berövas nittionio av dem. De hundra språken är en metafor för alla de uttryckssätt som barn använder för att kommunicera med sin omgivning. Trots detta tvingas barn i skola och samhälle alltför ofta att främst utveckla sitt verbala språk, vilket begränsar deras möjligheter att uttrycka sig på andra sätt (Cagliari et al., 2016). En central tanke i detta synsätt är att barn ska få utveckla alla sina språk genom att använda alla sina sinnen. I dag är motoriken ett av de uttryckssätt som hamnat i skymundan.

Motorik är dock mer än ett uttryckssätt – den är livsviktig. En god motorisk förmåga utgör en grundpelare för livskvalitet och hälsa. En välfungerande grovmotorik bidrar inte bara till fysisk kompetens, utan stärker också självförtroendet och är avgörande för att vi ska klara oss i olika situationer. Detta blir tydligast när motoriken inte fungerar. Vi kan överleva en olycka som gör oss orörliga, men vår känsla av frihet och självständighet går förlorad. Även enklare skador eller åldrandets naturliga begränsningar påminner oss om hur beroende vi är av motorisk funktion (Rosso et al., 2013). Motorik definieras som alla de funktioner och processer som gör det möjligt för oss att styra och kontrollera våra rörelser (Haywood & Getchell, 2024; Logan et al., 2018).

Grundläggande motorik ska utvecklas tidigt i livet och är sedan basen för alla senare rörelser i livet. Förskoleåren är en särskilt gynnsam period för att utveckla både beteenden (Lioret et al., 2020) och grundläggande motorik i takt med hjärnans utvecklingsfaser (Myer et al., 2015). Den grundläggande motoriken kan liknas vid en uppsättning byggklossar som senare möjliggör mer komplexa sammansatta rörelser (Lubans et al., 2010). Barn som inte får möjlighet att utveckla sin grundmotorik riskerar att aldrig hinna ikapp, vilket kan leda till ett motoriskt utanförskap som på sikt påverkar såväl fysisk aktivitetsnivå som hälsa genom livet (Moore et al., 2017).

Eftersom många barn tillbringar stora delar av dagen i förskolan blir denna miljö vital för att tillgodose barns basala behov där fysisk aktivitet och motorik ingår. Trots detta visar flera studier att förskolans vardag till stor del består av stillasittande och fysiskt inaktiva aktiviteter (Pate et al., 2008; Soini et al., 2014) och till mindre del av fysisk aktivitet . Pedagoger upplever ofta att fysiskt aktiva lekar är stökiga och väljer därför mer stillsamma aktiviteter. Bristande motorisk kompetens hos pedagogerna (både förskollärare och barnskötare), osäkerhet i att leda rörliga grupper, begränsade kunskaper om motorisk utveckling och en oro för att barn ska skada sig är faktorer som gör att motorik sällan prioriteras (Sollerhed, 2023b; Sollerhed, 2024). Reell motorikundervisning förekommer därför endast sporadiskt i förskolan (Sollerhed, 2023a).

Sambandet mellan motorisk utveckling och språkutveckling hamnar ofta i skymundan i diskussioner om förskolepedagogik. Motorisk förmåga ger barn möjlighet att öva färdigheter som senare blir relevanta för språkinlärning – ibland redan innan barnet faktiskt använder dem språkligt (Iverson, 2010). När barn lär sig nya motoriska färdigheter förändras deras sätt att erfara världen och möta människor, vilket gynnar både kommunikativ utveckling och språkinlärning. Genom kroppsligt utforskande skapar barn kognitiva referensramar, och när rörelser automatiseras frigörs mental kapacitet för mer komplexa kognitiva uppgifter, vilka är avgörande för socialt samspel och koncentrationsförmåga. Motorik och andra exekutiva funktioner utvecklas parallellt, och studier visar att förbättrad motorik har positiva effekter på kognitiv funktion (Bao et al., 2024; Lubans et al., 2016). Med utvecklade exekutiva funktioner reglerar redan små barn beteenden och hur de tar sig an uppgifter och problem. En god motorik är en stark resurs för dem att lyckas med att lösa problem som uppstår i vardagen eller för att de ska kunna delta med andra barn i leken.

Sammanfattningsvis vill jag uppmana alla som arbetar med barn att uppmärksamma motorikens betydelse för barns utveckling – för hela utvecklingen! Motoriken är inte enbart viktig för den fysiska och motoriska förmågan, utan är en förutsättning för såväl kognitiv, social som språklig utveckling. Det är därför av stor vikt att beslutsfattare, politiker, lärarutbildare och tjänstemän på olika nivåer fattar beslut som möjliggör strukturerad och meningsfull motorisk träning för alla barn i förskolan. Barn har bara några få år på sig att tillägna sig den grundläggande motoriken – och varje minut räknas!

Ann-Christin Sollerhed
Universitetslektor i folkhälsovetenskap och idrott och hälsa; forskare inom barns och ungdomars motorik och fysiska aktivitet

Referenser

• Bao R, Wade L, Leahy AA, et al. (2024) Associations between motor competence and executive functions in children and adolescents: A systematic review and meta-analysis. Sports Medicine 54(8): 2141-2156.
• Cagliari P, Castagnetti M, Giudici C, et al. (2016) Loris Malaguzzi and the schools of Reggio Emilia: A selection of his writings and speeches, 1945-1993. Routledge.
• Haywood K and Getchell N (2024) Life span motor development. Human kinetics.
• Iverson JM (2010) Developing language in a developing body: The relationship between motor development and language development. Journal of child language 37(2): 229-261.
• Lioret S, Campbell KJ, McNaughton SA, et al. (2020) Lifestyle patterns begin in early childhood, persist and are socioeconomically patterned, confirming the importance of early life interventions. Nutrients 12(3): 724.
• Logan SW, Ross SM, Chee K, et al. (2018) Fundamental motor skills: A systematic review of terminology. Journal of sports sciences 36(7): 781-796.
• Lubans D, Richards J, Hillman C, et al. (2016) Physical activity for cognitive and mental health in youth: a systematic review of mechanisms. Pediatrics 138(3): e20161642.
• Lubans DR, Morgan PJ, Cliff DP, et al. (2010) Fundamental movement skills in children and adolescents. Sports Medicine 40(12): 1019-1035.
• Moore T, Arefadib N, Deery A, et al. (2017) The first thousand days: an evidence paper.
• Myer GD, Faigenbaum AD, Edwards NM, et al. (2015) Sixty minutes of what? A developing brain perspective for activating children with an integrative exercise approach. Br J Sports Med 49(23): 1510-1516.