Riksdagspartiernas svar på BARNverkets enkät inför valet 2022

BARNverkets mål är att ”Barn- och elevhälsoperspektivet” ska gälla i skolväsendets verksamheter. Det innebär att alla skolverksamheter ska ha en trygg, säker, hälsosam och hälsofrämjande verksamhet och miljö för barns och ungas utveckling och hälsa samt lärande och prestation. Detta utifrån hela barnet; fysiskt och psykiskt; och utifrån att barn har en känslig hjärna, kropp och många sinnen i stark utveckling, som påverkas av allt från gener och stress till rörelse, närvarande vuxna och den fysiska miljön.

Föräldraorganisationen BARNverket har bett om svar på ett antal frågor om skolväsendets verksamheter. Frågorna avser 1: BARNverkets delmål och 2: Barn och elevhälsoskyddslag. Syftet med frågorna och svaren har varit att synliggöra för föräldrar var partierna står i olika frågor som BARNverket anser är viktiga för barns och ungas utveckling, hälsa och lärande – från förskola till gymnasium. BARNverket har fått fullständiga svar från fem partier, Miljöpartiet (MP), Liberalerna (L), Kristdemokraterna (KD), Centern (C) och Sverigedemokraterna (SD). Ett parti har valt att enbart svara med sammanfattningar, Socialdemokraterna (S) och deras svar återfinns efter övriga partiers svar på fråga 1b och 2b. Två partier har valt att inte svara, Moderaterna (M) och Vänsterpartiet (V).

1. BARNverkets delmål

1:1-1:10 avser generella delmål för skolväsendets verksamheter – från förskola till gymnasium och 1:11-1:19 avser särskilda delmål för förskolan.

Fråga 1a: Hur viktiga tycker ditt parti att de enskilda delmålen nedan är på en skala 1-4?

1 – inte viktigt, 2 – mindre viktigt, 3 – viktigt, 4 – mycket viktig. Lämna gärna en skriftlig kommentar som motiverar ditt svar.

1:1 Bra förutsättningar för samspel med trygga närvarande vuxna, gäller bland annat gruppstorlek,  personaltäthet och personalkontinuitet.

(MP) 4 = mycket viktigt

(L) 4 = mycket viktigt

(KD) 4 = mycket viktigt. Kristdemokraterna anser att det är mycket viktigt och har förslag för fler vuxna i skolan, särskilda undervisningsgrupper på varje skola och mindre barngrupper i förskolan så att det finns tid för barnen. 

(C) 3 = viktigt. Det är viktigt att det finns kompetent personal i skolan. Dock har olika barngrupper olika behov utifrån dess sammansättning, och hänsyn till detta måste alltid tas.

(SD) 3 = viktigt

1:2 Rörelseglädje, rörelseutveckling och fysisk aktivitet, inne och ute, varje dag

(MP) 3 = viktigt

(L) 3 = viktigt

(KD) 4 = mycket viktigt. Det finns många barn i Sverige  som skulle behöva röra sig mer för att måg bättre. Vi ser ett behov av att öka möjligheterna till idrottsundervisning och spontan rörelse och träning i skolan för att lägga grunden för goda hälsovanor.

(C) 3 = viktigt. Vi vill se mer fysisk aktivitet i skolan, även utanför idrottstimmarna.

(SD) 3 = viktigt

1:3 Återhämtning, vila och raster, inne och ute, varje dag.

(MP) 4 = mycket viktigt

(L) 3 = viktigt

(KD) 4 = mycket viktigt. Elever lär sig bäst när de ät utvilade och behöver frisk luft och raster för att kunna koncentrera sig.

(C) 2 = mindre viktigt. Återhämtning är viktigt men politiken ska inte detaljstyra skolans verksamhet. Olika barn har olika behov, vilket skolans personal bäst tar hänsyn till.

(SD) 3 = viktigt

1:4 Lokaler, design och inredning anpassade för barns och ungas utveckling och hälsa

(MP) 4 = mycket viktigt

(L) 4 = mycket viktigt

(KD) 4 = mycket viktigt

(C) 3 = viktigt. Alla skolor och klassrum ska vara anpassade till verksamheten.

(SD) 3 = viktigt

1:5 Bra luftkvalité, inne och ute

(MP) 4 = mycket viktigt 

(L) 3 = viktigt

(KD) 4 = mycket viktigt. Elever får lättare att koncentrera sig, lär sig bättre med frisk luft.

(C) 3 = viktigt. Vi vill se tydliga regler och riktlinjer för ventilation. De ska utformas så att de både bidrar till en bra inomhusmiljö och en begränsad klimatpåverkan.

(SD) 3 = viktigt

1:6 Bra ljusmiljö, inne och ute

(MP) 4 = mycket viktigt

(L) 3 = viktigt

(KD) 4 = mycket viktigt. Elever får lättare att koncentrera sig, lär sig bättre och mår bättre. Man undviker trötthet när det är upplysta lokaler.

(C) 3 = viktigt, se svar 1:4

(SD) 3 = viktigt

1:7 Bra ljudmiljö, inne och ute

(MP) 4 = mycket viktigt

(L) 3 = viktigt

(KD) 4 = mycket viktigt. Elever får lättare att koncentrera sig, lär sig bättre och mår bättre om det är studiero.

(C) 3 = viktigt, se svar 1:4

(SD) 4 = mycket viktigt

1:8 Skol- och förskole-gårdar med hälsosam och hälsofrämjande yta och natur

(MP) 4 = mycket viktigt

(L) 3 = viktigt

(KD) 4 = mycket viktigt. Elever får lättare att koncentrera sig, lär sig bättre om de rör på sig.

(C) 3 = viktigt, se svar 1:4

(SD) 3 = viktigt

1:9 Tillgång till ”fysiska böcker, papper och penna”

(MP) 4 = mycket viktigt

(L) 4 = mycket viktigt

(KD) 4 = mycket viktigt. Varje barn ska ha rätt till riktiga läroböcker som de kan ta med sig hem för att repetera, läsa läxor, kunna skriva för hand och stolt visa upp för sina föräldrar. Anledningen är att det underlättar för barnens inlärning och kunskapsutveckling. 

(C) 3 = viktigt. Förbättrad tillgång till läromedel är viktigt föt att stärka undervisningen och lärandet. Samtidigt kan digitala läromedel också vara viktiga för att stärka elevernas undervisning och lärande, så det behövs en kombination. 

(SD) 4 = mycket viktigt

1:10 Fokus på det praktiska utövandet när det gäller praktiskt estetiska ämnen.

(MP) 4 = mycket viktigt

(L) 4 = mycket viktigt

(KD) 4 = mycket viktigt. Barn är olika och många av skolans ämnen har fokus på det teoretiska. För att fler barn ska få upptäcka sina talanger, kunna utvecklas och förverkliga sin potential är det viktigt att de praktiska ämnena får ha fokus på det praktiska.

(C) 2 = mindre viktigt

(SD) 3 = viktigt

Särskilda delmål för förskolan

1:11 Barngruppsstorlek
  • Max 12 barn i åldern 1 – 3 år
  • Max 15 barn i åldern 3 – 5 år
  • Minst tre heltidsanställda i varje barngrupp

(MP)

Max 12 barn i åldern 1 – 3 år,  4 = mycket viktigt

Max 15 barn i åldern 3 – 5 år, 4 = mycket viktigt

Minst tre heltidsanställda i varje barngrupp, 3 = viktigt

(L) 3 = viktigt

(KD)

Max 12 barn i åldern 1 – 3 år  4 = mycket viktigt, mindre barngrupper och hög personaltäthet är väsentligt för att göra förskolemiljön så trygg som möjligt.

Max 15 barn i åldern 3 – 5 år, 4 = mycket viktigt, mindre barngrupper och hög personaltäthet är väsentligt för att göra förskolemiljön så trygg som möjligt.

Minst tre heltidsanställda i varje barngrupp, 4 = mycket viktigt, mindre barngrupper och hög personaltäthet är väsentligt för att göra förskolemiljön så trygg som möjligt.

(C)  3 = viktigt, utgångspunkten är att alla barn ska få den uppmärksamhet som de behöver för att kunna utvecklas och få tillräcklig stimulans utifrån sina egna förutsättningar.

(SD) 3 = viktigt

1:12 Trygga anknytningspersoner

(MP) 4 = mycket viktigt

(L) 3 = viktigt

(KD) 4 = mycket viktigt. Det är väldigt viktigt att barn har en anknytningsperson som de känner igen och som är en långvarig närvaro under deras förskoletid.

(C) 3 = viktigt

(SD) 4 = mycket viktigt

1:13 Motorik- och rörelserum ska finnas inomhus

(MP) 2 = mindre viktigt

(L) 3 = viktigt

(KD) 3 = viktigt. Barn i förskola behöver utrymme och möjlighet att utveckla sin motoriska förmåga.

(C) 2 = mindre viktigt. Motorik och rörelse är en del av förskolans läroplan och alla förskolor ska ha lokaler anpassade för verksamheten. 

(SD) 3 = viktigt

1:14 Motorisk utveckling och rörelselek varje dag, inne och ute

(MP) 4 = mycket viktigt

(L) 3 = viktigt

(KD) 4 = mycket viktigt. Barn i förskola behöver utrymme och möjlighet att utveckla sin motoriska förmåga.

(C) 2 = mindre viktigt. Motorisk utveckling och rörelse är en del av förskolans läroplan. Hur respektive förskola väljer att lägga upp sin verksamhet ska inte styras centralt av politiker, utan av personalen i verksamheten.  

(SD) 3 = viktigt

1:15 Rytmik, sång och musik varje dag

(MP) 3 = viktigt

(L) 2 = mindre viktigt. Pedagogerna i förskolan ska ha frihet att kunna utforma förskolans pedagogiska verksamhet efter barnens behov. Det kan i praktiken innebära att vissa moment samlas till särskilda veckodagar. Det är självfallet inte ett problem, så länge barnens behov av pedagogisk stimulans i form av rytmik, sång och musik tillgodoses väl.

(KD) 3 =  viktigt. Det är viktigt att barn stimuleras av musik kontinuerligt under förskole-tiden för att utvecklas. Hur respektive förskola väljer att lägga upp sina dagliga aktiviteter ska dock inte styras centralt av politiker.

(C) 2 = mindre viktigt. Rytmik, sång och musik ingår i förskolans verksamhet. 

(SD) 3 = viktigt

1:16 Skärmfri miljö för barnen

(MP) 3 = viktigt

(L) 3 =  viktigt. Vi menar att det är självklart att barn i förskolan ska ha tillgång till en miljö präglad av fysisk rörelse, utevistelse och pedagogiska aktiviteter som exempelvis högläsning ur bok och fysiska övningar som stimulerar barnens motorik. Det är viktiga pedagogiska moment som inte går att ersätta med skärmar. Med det sagt finns det självfallet både användningsområden och tillfällen då exempelvis en dator eller en surfplatta kan vara till nytta och hjälp för såväl barnen som pedagogerna. Det skall dock inte vara ett självändamål med skärmar i förskolan – prioritet ska alltid vara barnens utveckling och socialisering.

(KD) 4 =  mycket viktigt. Barns psykomotoriska och sociala utveckling är viktigare än digitaliseringstrender. Forskning visar att skärmar påverkar barns hjärnor och ögon. Amerikanska barnläkarförbundet och WHO stöder forskning som visar påtaglig risk för negativ utveckling av barns hjärnor. En dator eller surfplatta kan inte ersätta samspelet mellan barn eller mellan barn och personal.

(C) 2 = mindre viktigt. Digitaliseringen är en del av förskolans läroplan. Förskolans personal behöver vidareutbildas inom digitalisering så att digitala verktyg används på rätt sätt i verksamheten.  

(SD) 3 = viktigt

1:17 Stimulerande, utmanande och hälsosamma gårdar, i direkt anslutning till förskolan

(MP) 4 = mycket viktigt

(L) 3 =  viktigt

(KD) 4 =  mycket viktigt. Den yttre förskolemiljön ska utformas utifrån barnens behov av rörelse och fantasi.

(C) 3 = viktigt. Digitaliseringen är en del av förskolans läroplan. Förskolans personal behöver vidareutbildas inom digitalisering så att digitala verktyg används på rätt sätt i verksamheten.  

(SD) 3 = viktigt

1:18 Stressfri miljö

(MP) 4 = mycket viktigt

(L) 3 =  viktigt

(KD) 4 =  mycket viktigt. För att barnen ska kunna utvecklas korrekt krävs det en skolmiljö som ger elever lugn och ökar barnets koncentrationsförmåga.

(C) 2 = mindre viktigt. Förskolans miljö ska vara anpassad efter verksamheten och barnens välmående.

(SD) 3 = viktigt

1:19 Förskolan är grunden inom skolväsendet och ska alltid inkluderas i allt utrednings-och förändringsarbeten inom skolväsendet.

(MP) Förskolan är grunden inom skolväsendet och ska alltid inkluderas i allt utrednings-och förändringsarbeten inom skolväsendet”. Detta är beroende på frågans karaktär, men i många fall blir svaret 4 = mycket viktigt.

(L) 1 = inte viktigt. Förskolan lägger grunden till skolanLiberalerna har länge uppmärksammat behovet av att stärka förskolan för att fler barn ska lära sig det svenska språket och inte minst klara grundskolan. Vi menar dock att det fortsatt måste vara möjligt att utreda och genomdriva förändringar som enbart berör exempelvis grundskolan och gymnasieskolan. På samma sätt som vi menar att det är viktigt att kunna tillsätta utredningar som specifikt rör förskolan, utan att den ska vara tvungen att även beröra grundskolans verksamhet.

(KD) 4 =  mycket viktigt. Förskolan spelar en stor roll i skolväsendet och det är viktigt att allt utrednings-och förändringsarbete beaktar hur ett beslut kan påverka förskolan och dess verksamhet.

(C) 2 = mindre viktigt. Förskolans ska självklart inkluderas i utrednings-och förändringsarbetet inom skolväsendet när det är befogat.  

(SD) 3 = viktigt. Det som tas upp ovan är viktiga eller till och med mycket viktiga saker, vi skriver under på allt. Samtidigt måste det finnas en liten dörr öppen att kunna se till helheten så att bra verksamheter inte hämmas eller till och med stoppas av alltför hårt formulerade paragrafer. Personalen måste också ha en rimlig flexibilitet i sin arbetssituation.

Fråga 1b: Vilka åtgärder skulle ert parti föreslå/vidta på nationell nivå för att säkerställa att ett enskilt förslag eller samtliga förslag ovan, 1:1 – 1:19, förverkligas?

(MP) Miljöpartiet vill inrätta ett nytt jämlikhetsbidrag för förskolan, liknande det vi redan har drivit igenom för skolan. Det ska omfatta två miljarder kronor årligen och komma alla förskolor till del, men fördelas utifrån ett socioekonomiskt index så att de som har tuffast utmaningar får mest. Dessa jämlikhetsmiljarder ska kunna användas exempelvis till att anställa fler pedagoger, höja lönerna, erbjuda personalen bättre kompetensutveckling eller öka tillgången till specialpedagoger, allt utifrån de lokala behoven. 

Mindre barngrupper i förskolan är viktigt både för barnens lärmiljö och för de anställdas arbetsmiljö. Miljöpartiet drev i regering igenom en omfattande satsning på att skapa mindre barngrupper i förskolan. Detta har gett resultat, men arbetet för att minska barngrupperna måste fortsätta.  Det handlar både om barnens lärmiljö och personalens arbetsmiljö. Att pressa in för många barn i förskolegrupperna får aldrig bli en metod för att spara pengar. 

Miljöpartiet driver också på för skärpta riktlinjer och förbättrad uppföljning när det gäller utformning av gårdar vid förskolor och skolor, och vi tycker att det ska finnas offentlig statistik om skolgårdars storlek och utformning även för friskolor. 

(L) Liberalerna vill genomföra flera reformer som gemensamt syftar till att ge fler barn bättre möjlighet att utvecklas genom förskolans pedagogiska verksamhet. Vi ser det därför som prioriterat att satsa på mindre barngrupper, fler behöriga förskollärare och en pedagogik som anpassas efter barnens kognitiva och sociala utvecklingsstadier. Vi ser det exempelvis som särskilt prioriterat att förbättra förskolans verksamhet genom insatser som stärker barns möjlighet att utveckla läs- och skrivförmåga. Det kräver exempelvis tillgång till både fysiska böcker och utbildade pedagoger som har förutsättningar och tid att fokusera på det pedagogiska uppdraget.  Vidare vill vi att förskolans läroplan tydligt ska fastställa att svenska är huvudspråket i förskolan och krav på adekvata kunskaper i det svenska språket ska ställas på all pedagogisk personal i förskolan. Ambitionerna för lärande behöver höjas genom införandet av konkreta mål för färdigheter i det svenska språket. Därtill föreslår vi att en en nationell kartläggning av förskolebarns ordförråd ska genomföras. Uppdraget ska gå till Skolverket och kartläggningen ska särskilt fokusera på utsatta områden. Att mäta är att veta, och både forskare, huvudmän och skolmyndigheter behöver stärka förståelsen om hur ordförråden skiljer sig mellan barn med olika bakgrunder.

(KD) 1:1, 1:11, 1:12 Kristdemokraterna vill att mer resurser ska skjutas till statsbidraget för att minska barngrupperna. På sikt bör även medel skjutas till för att öka personaltätheten i förskolan. Personalkontinuitet är också viktigt för att personalen ska lära känna barnen och deras behov. Därför bör läraryrket uppvärderas för att fler locka fler lärare och för att fler lärare ska stanna vid sin tjänst. 

Kristdemokraterna föreslår därför att mer pengar tillförs det statsbidrag som idag finns bland annat för att minska barngruppernas storlek i förskolan. Målet bör vara att barn som är tre år inte ska behöva tillhöra grupper som är större än 12 barn. 

Vi vill att det sätts ett tak på max 5 barn per personal. Det förekommer ofta krav på ökad personaltäthet men mer sällan på mindre barngrupper. Det bör därför poängteras att detta är två skilda saker. Ökad personaltäthet kan samtidigt innebära i princip hur stora barngrupper som helst och mindre barngrupper kan ändå betyda att personaltätheten är låg. Därför behöver båda dessa delar regleras. 

(KD) 1:2 Kristdemokraterna föreslår att den totala undervisningstiden i ämnet idrott och hälsa i grundskolan ska utökas från 600 till 700 timmar. Vi vill också precisera fördelningen så att tyngdpunkten av timmarna läggs på mellan- och högstadiet, då många barn slutar idrotta på sin fritid. All motion behöver inte ske inom idrottsämnet. Det finns många goda exempel på hur skolor arbetat aktivt för att barnen ska få fysisk aktivitet varje dag, genom rastaktiviteter, promenader, och rörelsepauser i undervisningen. 

(KD) 1:4-1:8 Den fysiska miljön är viktig för att upprätthålla respekten för skolan som institution och det arbete som elever och lärare utför där. Det är rimligt att ställa samma krav på skolmiljön som på arbetsmiljön på andra arbetsplatser. 

(KD) 1:9, 1:16 Vi anser att det är ett bra förslag att läroboken, i synnerhet den tryckta, har ett särskilt värde och ska finnas med i lagreglering av läromedel. Läroboken spelar stor roll för överblicken för ett ämne och underlättar läsningen. Många elever lär sig också genom digitala läromedel och dessa ska såklart också finnas med, gärna i kombination med tryckta böcker. Kristdemokraterna vill se över läroplanens innehåll om digitalisering för barn under tre år. 

(KD) 1:18 En stressfri miljö i skolan kan endast uppnås med en lärare som har befogenhet att utöva kontroll över sitt klassrum. Kristdemokraterna vill ge lärare mer befogenhet för att kontrollera klassrummen och korridorerna i skolan. 

(C) Mer resurser måste riktas till de skolor som behöver det mest. Och höga kvalitetskrav behöver ställas på alla skolor, kommunala som privata. Vi behöver säkerställa att  barngrupperna inte är större än att varje elev/barns specifika behov kan tas tillvara. Barngruppernas storlek och personaltätheten är viktiga komponenter. Vi vill ha mer personal och fler personalkategorier i skolan som kan hjälpa lärarna så de får mer tid till undervisningen. 

Stress, koncentrationssvårigheter, allergi, stillasittande, osynliggörande och risker för att eleverna inte lär sig det dom ska, är uppenbara risker om inom- och utomhusmiljön är undermålig. Digitaliseringen kan leda till nya möjligheter i skolan. Vi vill stärka möjligheterna att ta del av digitala hjälpmedel och fjärrundervisning. För att stärka lärarnas kompetens vill vi ge lärarna ett digitalt lärarlyft. Det skulle underlätta deras arbete och ge dem stöd i undervisningen. 

(SD) Vad gäller fysiska detaljer som exempelvis luftkvalitet så kan man gå via lagstiftning. I andra avseenden styrs detta av myndigheter, som strävar efter en så bra miljö som möjligt på landets förskolor. Att från politisk sida gå in med mycket stark detaljreglering kan i den kontexten vara problematiskt.

(S) Sammanfattande svar: Vi Socialdemokrater anser att förskolan är en central del av vårt skolsystem och vårt starka samhälle. En bra förskola för alla är en grundsten för jämlikhet och ska kännetecknas av både lek och lärande. Därför ska vi fortsätta utveckla förskolan så att alla barn får ta del av en verksamhet som stimulerar till lärande och utveckling. Vi har minskat barngruppernas storlek och återinfört nationella riktmärken samt tillfört särskilda resurser till de förskolor som har störst utmaningar. Ett språklyft har införts i förskolan för att skapa bättre möjligheter för barn att utveckla sin svenska. Satsningen ökades till 350 miljoner årligen från år 2021. I enlighet med skollagen har huvudmannen ansvaret för att se till att barnen erbjuds en god miljö. Tyvärr ser vi att enskilda huvudmän har lägre andel utbildad förskolepersonal och samhället måste ta krafttag mot vinstjakt. 

2. Barn- och elevhälsoskyddslag – från förskola till gymnasium

BARNverket anser att det finns ett systemfel: förebyggande riskbedömningar utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv saknas i skolväsendets systematiska kvalitetsarbete. Detta måste åtgärdas! För att inget barn eller elev ska drabbas av fysisk och psykisk ohälsa och skada eller hämmad utveckling, orsakad av brister i skolväsendets verksamheter och miljöer anser BARNverket att det krävs en barn- och elevhälsoskyddslag – för barnets bästa.

Nedan följer punkter som bör ingå i en barn- och elevhälsoskyddslag för att skydda barns och elevers hjärna, kropp och alla sinnen, fysiska och psykiska utveckling och hälsa samt lärande och prestation:

Fråga 2a: Hur viktiga tycker ditt parti att de enskilda punkterna nedan är på en skala 1-4? 

1-inte viktigt, 2-mindre viktigt, 3-viktigt, 4-mycket viktigt. Lämna gärna en skriftlig kommentar som motiverar ditt svar.

2:1 Förebyggande riskbedömningar utifrån ett Barn- och elevhälsoperspektiv ska göras vid förändringsarbete på samtliga beslutande nivåer samt ingå i skolväsendets kvalitetsarbete.

(MP) 4 = mycket viktigt. Där det är relevant och kan göras på ett bra sätt.

(L) 3 = viktigt

(KD) 4 = mycket viktigt. Förändrings- och utvecklingsarbete inom skolan ska alltid beakta påverkan på elevhälsan och sätta elevers fysiska och psykiska välmående först. 

(C) 2 = mindre viktigt

(SD) 3 = viktigt

2:2 Arbetsmiljömedicinska och hälsovetenskapliga kompetenser, med kunskap om barns behov för fysisk och psykisk utveckling och hälsa samt prestation, ska vara delaktiga i skolväsendets förändrings- och utvecklingsarbete på samtliga nivåer.

(MP) 3 = viktigt. Där det är relevant och kan göras på ett bra sätt.

(L) 3 = viktigt

(KD) 4 = mycket viktigt. Förändrings- och utvecklingsarbete inom skolan ska alltid beakta påverkan på elevhälsan och sätta elevers fysiska och psykiska välmående först. 

(C) 2 = mindre viktigt

(SD) 3 = viktigt

2:3 Gränsvärden och krav samt riktvärden och riktlinjer specifikt utformade för barn och unga ska finnas

(MP) 4 = mycket viktigt. Där det är relevant och kan göras på ett bra sätt.

(L) 2 = mindre viktigt. Liberalerna är inte emot gränsvärden och riktlinjer som tas fram utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv. Däremot så ser vi inte att exempelvis riktlinjer har ett egenvärde – tvärtom så kan de utformas på sätt som både är bra eller dåligt för den pedagogiska verksamheten.

(KD) 3 = viktigt. Det är viktigt att ljus- och ljudnivåer beaktar råd från elevhälsan. Barn mår som bäst vid måttliga ljudnivåer och belysningen i skolor ska inte anstränga ögonen på barnen.

(C) 3 = viktigt

(SD) 3 = viktigt

2:4 Särskilda plan-, bygg- designregler ska finnas för skolväsendets inne- och utemiljöer

(MP) 4 = mycket viktigt. Frågan är väldigt bred och vi vill inte se en överreglering av området som försvårar ny- och ombyggnationer. Men regler och rekommendationer, beroende på vad som är lämpligt. 

(L) 3 = viktigt

(KD) 3 = viktigt. Det är viktigt att allt arbete och alla byggregler som rör skolan prioriterar barns välmående och trygghet.

(C) 2 = mindre viktigt. Skolväsendets miljöer ska vara anpassade för verksamheten.

(SD) 3 = viktigt.

2:5 Vuxna barn- och elevskyddsombud, som i samarbete med barn och föräldrar ska bevaka barnens rättigheter i verksamheten, ska finnas på varje förskola, skola fritids och gymnasium

(MP) 4 = mycket viktigt. På gymnasiet bör dessa dock vara elever.

(L) 2 = mindre viktigt. Det kan säkerligen fungera väl i många verksamheter, men vi ser även en viss risk för att det vid olyckliga fall kan få motsatt effekt: Om det på en liten enhet med få vuxna och barn finns en utsedd vuxen som ska föra elevernas talan – men samtidigt vara anställd på skolan – finns en risk för att ett barn undviker att ta upp problem och brister. Det finns även en risk för att ombudet undviker att föra kritik och problem vidare, exempelvis för att undvika kritik i media.   

(KD) 2 = mindre viktigt. Det är rektors ansvar att se till att barns rättigheter värnas i verksamheten, och all personal måste ta ansvar för detta. Hur detta arbete utformas är upp till skolorna själva och ett barn- och elevskyddsombud är inte nödvändigtvis den bästa lösningen.                                                                                                                                                                                                                

(C) 2 = mindre viktigt. På skolinspektionen finns barn- och elevombudsmannen. 

(SD) 3 = viktigt   

2:6 Elevhälsan ska kompletteras med ergonomer, fysioterapeuter, optiker och arbetsmiljömedicinsk kompetens.

(MP) Miljöpartiet vill bygga ut elevhälsan så att den både är mer tillgänglig för eleverna och fungerar som ett bra stöd för lärarna. Vi vill också skriva in i skollagen hur många elever det max får gå på varje medarbetare i elevhälsan. I dagsläget har vi inte något ställningstagande om att utöka elevhälsan med ytterligare professioner, men det är ett intressant förslag att titta vidare på. 

(L) 3 = viktigt

(KD) 3 = viktigt. Fysioterapeuter, arbetsterapeuter och beteendevetare är kompetenser som kan bidra till en bättre hälsa och för att i ett tidigt skede ge ändamålsenligt stöd exempelvis till elever som uppvisar tecken på exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD. Det är viktigt att skolors arbete med elevhälsa kompletteras av specialister som tidigt kan utvärdera ex. en elevs syn. 

(C) 2 = mindre viktigt. Vi ser behov av att elevhälsan utvecklas utifrån de lokala förutsättningar som finns och vill se en bättre samverkan mellan elevhälsa och övrig hälso-och sjukvård. 

(SD) 3 = viktigt

2:7 ”Nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendets verksamheter” ska revideras och kompletteras med förebyggande riskbedömningar utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv.

(MP) När strategin revideras är det naturligtvis viktigt med sådana bedömningar

(L) 4 = mycket viktigt

(KD) 4 = mycket viktigt. Under barnets tidiga levnadsår ska fokus vara på barnets psykomotoriska och sociala utveckling. Vi behöver mycket noga följa den forskning som görs vad gäller exempelvis skärmars påverkan på barns hjärnor och ögon och inte oreflekterat anamma det nya. Kristdemokraterna vill se över läroplanen för barn under tre år när det gäller digitalisering och skärmar i förskolan.

(C) 2 = mindre viktigt 

(SD) 3 = viktigt 

2:8 Försiktighetsprincipen utifrån ett Barn-och elevhälsoperspektiv ska gälla

(MP) Förtydliga gärna vad som avses i den här frågan

(L) 3 = viktigt

(KD) 4 = mycket viktigt. När någonting riskerar att påverka barns hälsa bör alltid  försiktighet prioriteras. Idag kan detta handla om exempelvis skärmtid påverkar elevhälsan, psykiskt och fysiskt.

(C) 2 = mindre viktigt

(SD) 3 = viktigt 

2:9 Tystnadskulturen ska brytas, barnets bästa måste komma i första hand. Personal som verkar för barnets bästa bör premieras inte motarbetas.

(MP) Det är viktigt med transparens i all offentligt finansierad skolverksamhetVi har drivit igenom meddelarskydd för personal även i fristående skolor och förskolor och vill att offentlighetsprincipen ska omfatta alla skolor

(L) 4 = mycket viktigt

(KD) 4 = mycket viktigt. Ett barns välmående ska alltid komma först och alla vuxna som arbetar i skolor ska verka för elevers välmående.

(C) 3 = viktigt. Barnets bästa ska alltid vara prioriterat i skolverksamheter. 

(SD) 4 = mycket viktigt

2:10 En nationell kunskaps- och tillsynsmyndighet ska finnas för skolväsendets alla verksamheter och miljöer

(MP) 4 = mycket viktigt.  Obs! (Om ni menar att alla skolmyndigheter ska slås ihop till en, så är svaret 1. Men om ni menar att det ska finnas nationella kunskaps- och tillsynsmyndigheter för skolan så är svaret 4.)

(L) 4 = mycket viktigt. Liberalerna vill att ansvaret för tillsyn av förskolan ska åligga Skolinspektionen, det vill säga den nationella tillsynsmyndigheten för skolväsendet, i stället för att vara splittrat på alla olika kommuner.

(KD) 3 = viktigt. Det är viktigt att de nuvarande kunskaps- och tillsynsmyndigheterna inom skolväsendet ska få utvidgade uppdrag. Exempelvis bör Skolinspektionen ges i uppdrag att börja granska alla skolor utifrån elevernas kunskapsresultat och kvalitet i undervisningen. 

(C) 3 = viktigt. Vi vill se en stärkt tillsyn inom skolområdet, inte minst för att skolan ska klara de höga kvalitetskrav vi vill ha. 

(SD) 2 = mindre viktigt. Detta är generellt sett viktiga frågor som kräver tydliga riktlinjer och höga ambitioner. Det måste dock finnas ett visst utrymme för kommunerna att själva optimera sina verksamheter. Om man har väldigt hårda krav och formulerar dem som lagar så finns det risk att man lägger onödigt stor byråkratisk börda på kommunerna, vilket i slutändan faktiskt kan slå tillbaka mot välfärdens kvalitet. Vi är också avvaktande inför att skapa en ny myndighet, utan anser att uppgiften – som är viktig – bör lösas av befintliga myndigheter. 

Fråga 2: Vilka åtgärder skulle ert parti föreslå/vidta på nationell nivå för att säkerställa att ett enskilt förslag eller samtliga förslag ovan, 2:1 – 2:10, förverkligas.

MP: Miljöpartiet vill öka vuxennärvaron i både skola och förskola generellt. I första hand behöver vi naturligtvis fler pedagoger – lärare och förskollärare som trivs och som stannar kvar länge på sin arbetsplats. Men allt som skolan ska göra kan inte göras av lärare, utan lärarna behöver också fler kollegor i form av t.ex. skolbibliotekarier, speciallärare och skolsköterskor. Det är viktigt att vi kommer bort från dagens situation med många vikarier och elever som får byta lärare alltför ofta. För att eleverna ska få en bra skolgång måste lärarna få en bättre arbetsmiljö och förutsättningar att känna att de räcker till och kan göra ett bra jobb. 

Vi vill bygga ut elevhälsan och stärka offentlighetsprincipen (se kommentarer på frågorna ovan), och värnar Barn- och elevombudets uppdrag och verksamhet. Utöver detta föreslår Miljöpartiet en rejäl satsning på fler sammanhängande, breda och säkra cykelvägar som skulle göra att fler barn kan cykla till och från skolan. 

Det ska tilläggas att vi i Miljöpartiet vill se en tillitsstyrd skola som inte baseras på detaljreglering och ständiga kontroller. Den ökade administrativa bördan för lärare har ökat i takt med allt fler regler och krav på uppföljningar och dokumentation. Detta tar resurser från arbetet med barnen och eleverna och minskar dessutom läraryrkets attraktivitet. För att komma tillbaka till en skola som litar till lärarnas och rektorernas kompetens behövs dock både tillräckligt med utbildad personal och tillräckliga resurser. Därför vill vi satsa på det i första hand, och mindre på fler regler och kontroller. För att undvika att de skattepengar vi tillför skolan delas ut till skolkoncernernas aktieägare vill vi också förbjuda vinstutdelande aktiebolag att driva skola.

L: Sverige avsätter varje år långt över tusen miljarder kronor till vården, skolan och omsorgen. Den offentliga sektorn bedriver en viktig verksamhet, men det finns självklart ett ständigt behov av att förbättra verksamhetens kvalitet. Det gäller självfallet även förskolans pedagogiska verksamhet. I det arbetet är naturligtvis forskning och innovationer av stor vikt, särskilt när det är praktiknära forskning. Det kan exempelvis handla om hur förskolans pedagogik och verksamhet kan förbättras för barn med neuropsykiatriska diagnoser.

Liberalerna vill stärka den praktiknära forskningen i Sverige. Det kan exempelvis ske genom att utveckla de skolor där lärarstudenter gör sin verksamhetsförlagda del av utbildningen till FoU-skolor, och på så sätt skapa skolor med en tydlig koppling till akademien. I likhet med flera andra offentligt finansierade verksamhetsområden har också forskningen kring äldreomsorgen varit eftersatt. Liberalerna menar att det behövs förstärkta forskningssatsningar för att långsiktigt stärka förskolans pedagogiska verksamhet. 

(KD) 2:1-2:2 Idag finns ingen gemensam barn- och ungdomshälsa. Elevhälsan ingår i skolan, alltså i kommunernas verksamhet, medan resten av den medicinska sjukvården finns hos vårdcentraler och specialistmottagningar. Det kan leda till att kommuner och regioner bollar ansvaret mellan sig och att det är oklart vems ansvaret faktiskt är. Kristdemokraterna vill samla verksamheten under ett tak, en bred barn- och ungdomshälsa. Den samlade barn- och ungdomshälsan kommer att göra att elevhälsans påverkan av förändringsarbete blir konkret och därför blir det lättare att beakta elevhälsan i förändringsarbetet. 

(KD) 2:5 Kristdemokraterna vill att en översyn görs av barn- och elevombudets nuvarande uppdrag med målet att stärka lärarens roll och att anmälningssystemet till Skolinspektionen och barn- och elevombudet ändras så att en anmälan ska hanteras av huvudman först.

(KD) 2:6 Kristdemokraterna vill stärka elevhälsan långsiktigt genom att ge regionerna ett samlat uppdrag för hela barn- och ungdomshälsovården. Det innebär att den medicinska och psykosociala elevhälsan inte längre ska ha skolan som huvudman. Skolsköterska, skolläkare, skolkurator och skolpsykologer ska finnas i verksamheterna på skolorna men bör ha samma huvudman som övrig vårdpersonal för barn. Skolan ska dock fortsatt ha huvudmannaskap för specialpedagoger och speciallärare. En samlad barn- och ungdomshälsa ska syfta till att öka tillgängligheten till elevhälsan, vårdcentralerna och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det är avgörande att i ett tidigare skede än idag, fånga upp barn som mår dåligt. Den samlade barn- och ungdomshälsovården ska ha ett nära samarbete med skolledningar, lärare, specialpedagoger och kommunernas socialtjänst. Vi vill införa en elevhälsogaranti, som innebär att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan under varje skoldag. Både skolsköterska och kurator ska finnas tillgänglig dagligen.

(KD) 2:7-2:8 Barnens psykomotoriska och sociala utveckling är viktigare än digitaliseringstrender. Det finns en påtaglig risk för negativ utveckling av barns hjärnor vid för mycket skärmtid. Även Svenska ögonläkarförbundet har varnat för skärmtid för små barn. Därför vill vi Kristdemokrater:

  • Se över läroplanen för barn under tre år när det gäller digitalisering.
  • Analysera digitaliseringen av skolan

(KD) 2:10 Skolinspektionen behöver ges i uppdrag att börja granska ALLA skolor utifrån elevernas kunskapsresultat och kvalitet i undervisningen. 

Skolinspektionen behöver ges i uppdrag att börja granska ALLA skolor utifrån elevernas kunskapsresultat och kvalitet i undervisningen.  Kristdemokraterna anser att Skolinspektionen bör tilldelas mer resurser för att kunna granska och stänga skolor med allvarliga brister. Vi vill vidga Skolinspektionens uppdrag till att också ge stöd åt skolor i arbetet med att åtgärda missförhållanden, brister och kvalitetsproblem. Vi vill vidga Skolinspektionens uppdrag till att också ge stöd åt skolor i arbetet med att åtgärda missförhållanden, brister och kvalitetsproblem. Skolinspektionen borde också granska rätt saker dvs. kunskapsutvecklingen och skolornas arbete för att erbjuda bra undervisning.

(C) Det finns mycket som påverkar barnens hälsa och välmående i förskola och skola. Lek och kroppslig rörelse är viktiga komponenter. Det finns riktlinjer och andra regelverk som minskar risken för negativa hälsokonsekvenser såsom stress, koncentrationssvårigheter, allergier och så vidare. En väl utbyggd elevhälsa behövs som snabbt kan hjälpa elever som mår dåligt. Regler för att elever ska vara trygga och kunna få studie-ro ska tas fram i samråd med eleverna. Det är viktigt att dessa regler följs av dem som driver skolorna. 

(SD) Det finns ett lagstiftningsinstrument att använda sig av, vilket kan appliceras på sådant som är relativt lätt att mäta, exempelvis gränsvärden på luftkvalitet och liknande. Annat kommer med nödvändighet att bli föremål för bedömningar, som ska göras av de personer som kan detta bäst- Sådana personer återfinns i verksamheterna , i kommunernas administration och bland myndigheternas specialister. 

Man bör också framhålla att lagar och riktlinjer lätt blir slag i luften och kommunerna inte har resurser till sitt förbättringsarbete. På nationell nivå handlar detta om att staten ska tillföra kommunerna mer resurser, men också att kommunerna faktiskt prioriterar sina kärnverksamheter. 

(S) Sammanfattande svar: Vi anser att elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att den ska samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten när behov finns. Vi Socialdemokrater vill att förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet blir mer likvärdig och elevhälsan stärkas för tidig upptäckt och förebyggande av psykisk ohälsa.

Vi tackar de partier som inkommit med svar!

Hälsningar BARNverket

Relaterad läsning:

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: