I mars 1996 beslutade riksdagen att kommunerna skulle få möjlighet att under en försöksperiod på fem år inrätta lokala styrelser i grundskolan och den obligatoriska särskolan. Försöksperioden var ämnad att pågå från sommaren 1996 till sommaren 2001, men har därefter förlängts vid flera tillfällen och blev slutligen permanent i.o.m. tillämpningen av de nya styrdokumenten (skollagen och de olika läroplanerna) 1 juli 2011.
Utifrån ett övergripande politiskt perspektiv framstod beslutet om en försöksverksamhet med lokala styrelser som ett försök att fördjupa medborgarnas känsla av delaktighet och därmed bidra till en fördjupad demokrati.
I en lokal styrelse ingår representanter för såväl föräldrar som personal, men till skillnad från under försöksperioden, får föräldrar inte längre vara i majoritet. Rektor eller förskolechef ska alltid ingå som ledamot i styrelsen. Vid försöksverksamhetens början hade elever endast närvaro- och yttranderätt, men sedan 1997 har även de rätt att rösta.
Den lokala styrelsen kan omfatta en hel skola eller en del av en skola. En del av en skola kan vara några klasser eller arbetsenheter. Det kan också vara en skolenhet som är geografiskt skild från övriga skolan eller en del av skolan som har en särskild profil.
Vilka uppgifter som får överlåtas till den lokala styrelsen reglerades, under försöksperioden, i förordningen Förordning om försöksverksamhet med lokala styrelser i skolan (SFS 1996:605), men finns numer reglerade i 4 kap, 15-17§§, i den nya skollagen. Paragraferna i den nya skollagen utgör komplement och undantag till kommunallagen (KL 1991:900) som i 7 kap, 18-22§§, reglerar s.k. självförvaltningsorgan. Den stora förändringen i de nya bestämmelserna är den numer inte längre tillåtna föräldramajoriteten. Det bör även tilläggas att lokala styrelser, i.o.m. deras införande i nya skollagen, även är tillåtna i förskolan. I övrigt är reglementet detsamma som under försöksperioden.
För att en skolstyrelse ska kunna bildas måste kommunfullmäktige först fatta beslut om att den ansvariga nämnden (oftast skol- eller utbildningsnämnd) får inrätta lokala styrelser. Det är därefter nämnden i kommunen som utifrån vissa riktlinjer avgör vilka frågor som den lokala styrelsen får arbeta med. Det kan t.ex. handla om fördelning av timmar, lärotider, arbetsmiljö, samverkan hem och skola, likabehandlingsarbete, friluftsverksamhet med mera.
Den lokala styrelsens befogenheter och ansvar regleras i en arbetsordning. Det är den politiskt ansvariga nämnden i kommunen som, i samverkan med förskolan/skolan, bestämmer vilka beslut och befogenheter som ska överföras till styrelsen. En lokal styrelse är ett organ under den ansvariga nämnden och utgör alltså en del av den kommunala förvaltningen. Det är dock nämnden som har det övergripande ansvaret för förskolans/skolans verksamhet och som även besitter revisionsansvaret.
Nämnden får ge styrelsen en egen budget inom ramen för vilken styrelsen får besluta. En lokal styrelse får inte fatta beslut i frågor som avser individuella fall, vare sig det gäller barn/elever eller anställda. Den lokala styrelsen får inte heller ta över det professionella ansvaret från lärarna gällande hur undervisningen ska bedrivas. Styrelsen måste vidare följa den lagstiftning som gäller förskolan/skolan och förskolechefen/rektor har ett särskilt ansvar att informera styrelsen om lagar, förordningar och nationella och kommunala mål för verksamheten.
Hur valet av ledamöter ska gå till är inte reglerat. Det är dock nämnden som väljer ledamöter på förslag av de grupper som ska ingå i styrelsen. Ledamöterna i en lokal styrelse har samma rätt till ledighet och ekonomiska förmåner som gäller för ledamöter i andra självförvaltningsorgan.
Barnverket har varit en aktiv pådrivare i beslutet att göra försöksverksamheten med lokala styrelser till en permanent möjlighet för föräldrasamverkan, då vi tror att denna form av brukarinflytande i skolan och förskolan kan spela en avgörande roll i förbättringsarbetet av båda dessa verksamheter. Lokala styrelser erbjuder såväl föräldrar som pedagoger som lokala beslutsfattare en väl behövd insyn i förskolans och skolans reella förutsättningar att klara sina uppdrag, varpå insikter och krav om vilka beslut som krävs för att skapa hållbar förändring sprids bland fler.
För att ge möjlighet till fördjupad kunskap och utbyte av tankar, idéer och erfarenheter kring lokala styrelser erbjuder Barnverket olika nätverkscirklar i ämnet. Dessa kan du läsa mer om här. Om du har övriga frågor kan du kontakta oss på foraldrastyrelse@barnverket.nu.