Barnverkets politikerträffar med samtliga riksdagspartier under perioden november 2008 – april 2009. Sammanställning från våra minnesanteckningar.
(Denna redovisning är ett grovt sammandrag av sammanlagt mer än 8 timmars samtal med 6 olika partier. För att få mera detaljerad information om partiernas agerande och ställningstaganden hänvisas till motioner och frågor i riksdagen samt deras egna hemsidor och övrigt material. Politikergruppen 090411, kompletterad 090518)
Innehåll:
Förskola
Skolbarnomsorg, fritidsklubbar
Föräldrasamverkan, föräldrastyrelser
Skola
Nya skollagen
Slutomdömen
Komplettering, möte med (M)
Länkar
Bakgrundsinformation
Före valet år 2006 gjorde Barnverket flera lyckade insatser för att aktualisera frågorna kring förskola, barnomsorg och skola. Under vintern 2008-09 har vi partivis på nytt träffat politiker från riksdagens utbildningsutskott, för att föra en dialog om situationen i förskolan/skolan och följa upp den valenkät de olika partierna svarade på i maj 2006 efter våra träffar rörande Barnverkets delmål.
Vi har framfört vårt övergripande mål att utveckla ett bättre samarbete mellan skola och föräldrar, pekat på nödvändigheten av att införariktlinjer och sanktioner mot alltför stora barngrupper, att förbättra och helst lagstifta om barns vardagligaarbetsmiljö även i förskolan, att satsa mer på elevhälsovården och ge alla barn med särskilt stödbehov tidig och professionell hjälp, att utveckla skolledarskap, att förbättra lärarnas status och kompetens, och att individuella utvecklingsplanerbör få sekretess-status samt utformas, så att de fungerar som samarbets- och ansvarskontrakt mellan skolan – eleven – föräldern.
Vi har presenterat, diskuterat och velat väcka berättigad uppmärksamhet kring Barnverkets prioriterade delmål och uppstartade utvecklingsprojekt för ökad föräldrasamverkan och skolstyrelser med föräldramajoritet. Inom Barnverket blir vi mer och mer övertygade om att detta är en huvudfråga för att skapa reell och utökad samverkan mellan skola, familjer och omvärld. BV ser det som en viktig och hittills ouppmärksammad faktor för att höja kvalitet och måluppfyllelse i förskola och skola. Vi lutar oss här bl.a. på forskning och erfarenhet som finns i jämförbara länder (t.ex. Danmark och Nya Zeeland).
Barnverket har fått starkt gensvar från flera av partierna när vi velat slå larm om den i de flesta avseenden lågprioriterade skolbarnomsorgen och behovet av välutrustade fritidshem även för 10-12- åringar. Skolverkets upprepade krav på åtgärder har hittills inte lett till några egentliga förbättringar.
Vi har framfört synpunkter på och haft många frågor om innehållet i den nya skollagen. Vad får regeringens reformer för konsekvenser? Hur ser egentligen partierna idag på styrdokumenten och kravet på måluppfyllelse?
Märkligt nog tycks arbetet med den nya skollagen ha blivit en mycket intern fråga för alliansen, som ingen vill informera varken oss eller oppositionen om. Varför inte samarbeta mera över blockgränserna? Varför detta hemlighetsmakeri i en så betydelsefull fråga som berör oss alla i samhället.
Riksdagspolitikerna återkommer vidare ofta i sina svar till att det lätt uppstår problem och motsättningar när uppdraget kommer från staten och det är kommunerna som har att betala. Staten kan vilja styra pengar till särskilda satsningar t ex mer personal, men SKL o kommunerna är emot riktade statsbidrag. De tidigare öronmärkta pengarna har därför tagits bort och ersätts nu av generella anslag till kommunerna, som därmed inte lika säkert kommer barnen till del.
På olika sätt får vi höra att det är bra att Barnverket finns och att det är ett stort och viktigt arbete som görs. Man håller med om att våra frågor och krav ofta är berättigade men betydligt krångligare att genomföra även om man har ansvaret och sitter i regeringsställning.
Förskola
BV vill diskutera nedrustningen och att barngrupperna ökar i storlek igen. Hur vill partierna se till att riktlinjer efterlevs? Skolinspektion? Sanktioner? Skollag, arbetsmiljölag? Inställning till föräldrar som ombud? Nu bidrar bristerna i förskolan till att skapa problem. Och det är stor risk att personal inte vill utbilda sig eller jobba kvar i förskolan.
Centerpartiet säger att mycket har hänt inom skolans och förskolans område sedan valet, som kommer att märkas i nya skollagsrevideringen. C vill inte lagfästa om barngruppers storlek, eftersom C värnar om kommunalt självstyre.
Folkpartiet räknar med att få med mer styrning i skollag eller arbetsmiljölag.
Status och kompetens för både förskollärare och rektorer behöver höjas och fler behöver utbildas och anställas. Kommunernas ansvar att höja löner.
Maria Kornevik Jacobsson (C) har gjort en interpellation till Leijonborg där hon efterlyser färsk och bred forskning om förskolans verksamhet, och vad gruppstorlek, antal möten, frånvarotid från föräldrar osv betyder särskilt för de minsta barnen 1-3 år.
Folkpartiet anser att det är viktigt att upptäcka problem så tidigt som möjligt och se till att riktlinjer efterlevs t ex om att minska barngruppernas storlek och höja kvalitet i förskolan. Status behöver höjas för att få och behålla personal. Ändra och öka lärarutbildning, skilja ut förskolelärarnas identitet och specialitet. Skolverkets rekommendationer har inte blivit tillräckligt styrande, men svårt göra lagstiftning. Förhandlingar pågår.
Kristdemokraterna hoppades att vårdnadsbidrag och fler alternativa former hade minskat trycket på förskolan. Men det är inget BV hört talas om. Tvärtom är föräldrar djupt oroade över den dåliga arbetsmiljön och de stora barngrupperna.
Vänsterpartiet säger att tyvärr har det inte hänt något bra för förskolan. Utbildningen för förskolelärare har ju t o m kortats. Rosanna Dimarca (V) har bett riksdagens utredningstjänst att undersöka hur det är med lärarnas löner i de nordiska länderna. Det borde inte vara någon eg skillnad i utbildningsstatus i lön mellan lärare för ett-åringar och gymnasielärare. Och modersmålsutbildning både för lärarna och barnen är viktigt.
V har gjort motioner om förskolan i många avseenden, bl a psykosociala villkor, buller, utemiljö mm. Väntar nu på proposition från regeringen.
Miljöpartiet har ställt förslag till riksdagen om stimulansåtgärder till kommunerna för att klara av förskolan. De vill verka för mer jämställdhet i förskolan. Viktigt att bevaka genusfrågorna och att fler män söker. MP är villiga att driva frågan om arbetsmiljölagen i förskolan. Trodde att den redan gällde även för de små barnen.
MP hade även bett oss i förväg att fundera hur Barnverket skulle använda en extra ”Barnmiljard”. Vårt svar blev att forskning inom förskolan är ett av många viktiga områden.
Socialdemokraterna menar att förskolan hamnat i bakgrunden pga all debatt om grundskolan. S har gjort en alternativ motion 2008/09:Ub590 om ett kvalitetsprogram för förskolan, ökat intag för mer lärare, mm. Annars risk att personal inte vill utbilda sig eller jobba kvar i förskola. De vill tillföra mer pengar i statsbidrag. 14,5 miljarder på 3 år.
S är mot fri etablering av förskolor. Viktigt med samma regler för alla, att dessa följs upp och att tillstånd ska kunna dras in. Förskola ska vara både lek och lärande t ex läsa, lära sig andra språk, men i barnets takt. Absolut inte press och betygsliknande omdömen.
Skolbarnomsorg, fritidsklubbar
BV tar upp den allvarliga nedrustningen av skolbarnomsorgen. Alldeles för stora barngrupper, låg personaltäthet, dålig pedagogisk verksamhet. Hur ser partierna på bristande måluppfyllelse och skolverkets massiva kritik flera år i rad – samtidigt som inget händer.
BV vill vidare väcka uppmärksamhet för att det även behövs en rejäl satsning på bra fritids för 10-12 åringar och mera insatser under lov och sommarprogram. Många i den åldern är missnöjda med sitt fritids och brist på meningsfull sysselsättning. Vad är alternativen? Ensam hemma med dataspel, med äldre ”kompisar” i centrum eller …. ? Det är att missbruka en så stor del av barnens tid, som kunde användas för skapande, gruppträning och personlighetsutvecklande aktiviteter tillsammans med kamrater och vuxna engagerade.
Fastän skolbarnomsorgen utgör en viktig och betydande del av elevens skoldag och läroplanen för skolan så långt som möjligt även ska tillämpas av fritidshemmen, är den inte nämnd med ett ord iAlliansens program om 143 punkter: En modern svensk utbildningspolitik.
Alla partierna instämmer i att skolbarnomsorgen länge varit satt på undantag, att det är egentligen är katastrofalt såväl för de yngre som för de äldre barnen och även för fritidspersonalen. Skolans och förskolans behov har alltid kommit före. De är också överens om att det behövs rejäla resurstillskott för att komma till rätta med försumligheterna, som pågått under mycket lång tid. Men när det kommer till åtgärder hänvisar man till att det är en kommunangelägenhetoch att regeringspartierna inte kommer att styra några extra pengar dit. Även S instämmer: Vi kan behöva markera en statlig ambition och riktning, men det har visat sig problematiskt att styra med riktade bidrag.
V: Största problemet vi har och ett misstag att flytta in fritids till skolan. Nedprioritering och de stora barngrupperna är en katastrof. Även viktigt med fritidsaktiviteter för 10-12-åringar och att fånga upp barn i riskzonen innan det är för sent. V har räknat fram att det behövs 10 000 fler fritidspedagoger. Bekymmersam budgetfråga. V har upplevt att det är helt omöjligt att komma ut i debatt i media. Det är endast Skolverkets återkommande larmrapporter som fått viss uppmärksamhet i TV och tidningar.
Barnverket får eloge för att argumentera mycket väl för behovet och värdet av skolbarnomsorg och kvalitet i fritidsklubbar och fritidsgårdar. Att det kan förebygga många problem senare för både barnen själva och samhället.
Barnverket uppmanas av flera partier att fortsätta driva opinion om detta. Och även samla på goda exempel där man faktiskt satsat på fritids och god kvalitet på skolbarnomsorg.
Föräldrasamverkan, föräldrastyrelser
BV informerar om våra ambitioner och prioriterade projekt att mera inflytande från föräldrar kan medverka till bättre villkor, måluppfyllelse och resursanvändning i både förskola och grundskola. Barnverket anser att det inte räcker med föräldraråd eller föräldraträffar några gånger om året. Goda erfarenheter av ökat föräldrainflytande finns bl a från Nya Zeeland och Danmark.
Barnverket har fått anslag från Myndigheten för skolutveckling för att igångsätta/genomföra ett pilotprojekt i Nynäshamn med avsikt att under 2008-09 starta upp åtminstone en lokal styrelse med föräldramajoritet, vars utveckling ska följas av en forskare. Barnverket kommer dessutom att inbjuda redan aktiva föräldrastyrelser till ett seminarium 17 april 2009 för att samla erfarenheter och bygga nätverk för ett nationellt forum. Partierna kommer att inbjudas att närvara på en del av seminariet.
BV viktigaste fråga: Hur är inställningen till Föräldrasamverkan och övrigt inflytande från föräldrar i skolan? Hur vill partierna ge möjlighet för föräldrastyrelser att fortsätta efter nuvarande försöksverksamhetens slut? Lagstiftning? Fortsatta statsbidrag? Ersättning till föräldrar?
Flera av partirepresentanterna vi träffar – från C, FP, MP och S – har själva varit aktiva i att starta och medverka i elev- eller föräldrastyrelser och kan vittna om mest goda erfarenheter.
Fp: Ok till att ha med föräldrar och elever i styrelser, men inte i majoritet. Rektor ska ha övergripande ansvar och utslagsröst. Försöksverksamheten förlängs tills ny skollag är klar, som kommer att innehålla text om föräldra- o elevinflytande. Bra att föräldrar samarbetar med skolan och tar mer ansvar. Skolan har alldeles för många uppdrag samtidigt.
Kd: Jättebra idé. Föräldrainflytande är viktigt. Försöket i första hand förlängt till juni 2009.
C: Kommunens ansvar att fortsätta med föräldrastyrelser när försöksverksamheten har avslutats. Styrelsearbete kan anses som förtroendeuppdrag.
MP är mycket positiva till föräldrasamverkan och då över hela linjen från förskola till skola, inga tveksamheter. Tycker att det till och med kunde vara ett krav.
V ser gärna styrelser med elever och föräldrar. V har stött och drivit att man i gymnasiet bildar skolstyrelser med elevmajoritet. V kritisk att försöket har avbrutits utan att man först utvärderat.
S stöder helt föräldrastyrelser men har erfarenheter av startsvårigheterna och att det kan gälla att övervinna motstånd och skepsis från såväl föräldrar som skolpersonal och politiskt ansvariga.
Skola
Vi fick klart för oss att skolpolitiken styrs från Utbildningsdepartementet och förbereds av alliansen i ett samordningskansli. Alliansen vill reformera inom skolområdet i enlighet med de 143 punkterna i Alliansdokumentet
”Mer kunskap. En modern svensk utbildningspolitik.” från 2006-02-20 där många av dem är redan genomförda.
I budgeten 2009 kommer pengar avsättas för lärarlyft och fortbildning FP vill satsa på välutbildade lärare på alla stadier och införa legitimation. Fler speciallärare. Lärlingsutbildning på gymnasium.
Skolverket har fått fler uppgifter. Skolinspektionen har tydliga riktlinjer att följa, med samma muskler gentemot friskola, skola o förskola. Samma anslag men kanske inte statens pengar kommer skola och förskola till godo på samma sätt som under förra regeringen, då de riktade bidragen nu är borttagna.
I budgeten 2009 kommer pengar avsättas för lärarlyft och fortbildning. Man vill satsa på välutbildade lärare på alla stadier och ställa krav på behörighet och ge auktorisation . Det behövs fler speciallärare. Lärlingsutbildning införs på gymnasium.
BV anser nuvarande styrdokument, läroplan och kunskapssyn är mycket bra, men i vilken mån tillämpas och diskuteras läroplanens kunskapssyn i våra svenska grundskolor? Hur väl medvetna är skolledare, lärare och elever om kunskapsbegreppet? Föräldrar (men även skolpersonal o politiker) kan behöva mera utbildning om styrdokument, kunskapssyn och individuellt lärande t ex genom studiecirklar.
Likaså behöver både personal och föräldrar/elever få mer träning i hur individuella utvecklingsplaner kan och bör utformas, så att de fungerar bättre som samarbets- och ansvarskontrakt mellan skolan – eleven – föräldrar.
En sådan satsning på IUP ingår också som ett av många förslag som Socialdemokraterna presenterar i Resultatet av Rådslag Skola.
V: Skolpeng gör att man lockas trycka in fler barn i klasserna i skolan. Bättre med peng per klass för 23-25 barn. V har motionerat om Elevskyddsombud även för åk 1-5. Skolhälsovården kan också kopplas in. Viktigt att elever har inflytande som en träning i demokrati.
V har gjort motion om likvärdig skola 2006-07. Staten borde ha större ansvar i skolfrågor, inte bara bra med kommunaliseringen. Man behöver se över huvudmannaskapet och ansvarsfördelningen. Staten ska kunna öronmärka pengar. Mål behöver samordnas med resurser.
V: Man borde befria rektorer från en större del av de administrativa frågorna, så att de kan koncentrera sig på det pedagogiska ledarskapet. Så är det i Danmark. Där har rektor en hel ledningsgrupp med ekonomichef, personalansvarig, osv
BV: För mycket administration för lärare. Minska byråkratin. Avlasta lärare. Fler andra vuxna i skolan. Förstärk skolhälsovården med fler kuratorer, psykologer.
Nya skollagen
Under våren räknade alliansen med att presentera förslag till en förändrad skollag. Det verkar pågå mycket diskussion mellan allianspartierna och arbetet är redan rejält försenat. Oppositionen har inte mycket information om arbetet med skollagen i nuläget. De ser en risk för att remisstiderna blir alltför korta, när väl skollagsförslaget presenteras.
BV får medhåll i att det är viktigt att nya skollagen introduceras och implementeras bättre än vid förra tillfället.
Vilka ändringar är aktuella i nya skollagen? Alliansen vill fortsätta bygga på kunskapssynens 4 F: fakta, färdighet, förtrogenhet och förståelse, men med större fokus på mätbar kunskap, tydligare målstyrning och minskat antal detaljmål i enlighet med Davidssons utredning om kursplaner.
S: Dags för ny läroplan i linje med Davidssons utredning. Svårt för kommunerna att i skolplaner leva upp till nuvarande styrdokument.
BV: Det verkar finnas konsensus mellan alla partier om betydelsen av arbetsro i förskolan och i skolorna. BV framför att det är olyckligt om Davidssons utredning leder till en tillbakagång när det gäller kunskapssyn. Hellre behålla målen och ändra där det inte fungerat. Hur går det med medborgarutbildning och demokrati och social träning?
C: I nya skollagen ska elevernas rättigheter tydliggöras. Rätt till stöd och skolhälsovård. Kvalitetssäkring. Vite för skolor/kommuner som inte sköter sina åtaganden eller får anmärkningar.
KD vill föreslå att elever ska kunna gå genom skolan snabbare om de är duktiga, medan BV ifrågasätter om det inte blir för mycket elitskola.
FP: Det ska även finnas en läroplan för förskolan, där förskoleläraren har pedagogiskt ansvar.
V stöder Skolverkets regler och riktlinjer om bla gruppstorlek och lärartäthet, men vill inte ha lag. Risk med lag om den styr fel. MP vill bl a ha förtydligande i styrdokument hur man tar hand om barn med särskilda behov, så att inte skolor med viss inriktning kan ”fuska” sig från ansvar.
Vad har hänt med utredningen om Arbetsmiljölag för förskolan, som gjordes 2005? BV förstår inte varför den inte blir av. Viktigt att bevaka hur dessa och andra frågor behandlas i kommande skollag. Partierna har möjlighet i efterhand att påverka genom motioner när propositionen om skollagen väl är lagd.
Slutomdömen
Partiernas representanter i utbildningsutskottet är kunniga och väl insatta i skol- och förskolefrågor. Flera av dem har både arbetat som lärare eller liknande och tidigare varit ansvariga för skolfrågor på kommunnivå och har också erfarenhet av arbeta i eller med skolstyrelser med föräldra- eller elevrepresentation. De flesta känner till och är positiva till Barnverkets verksamhet sedan tidigare och ser oss som viktig resurs när det gäller att hävda barnens villkor och väcka opinion i de viktiga skol- och förskolefrågorna.
Vi som träffade partierna före valet 2006 kan se en tydlig skillnad i beredskap att prata med oss utifrån om man är i regeringsställning eller i opposition, då Barnverket uppfattas som en mera betydelsefull samtalspartner.
Gemensamt för alliansens partier är deras försiktighet i uttalanden och löften om nya satsningar och de är mycket tystlåtna om utformningen av nya skollagen. Oppositionspartierna har inte mycket information om nuläget, och trots olika försök har de varken fått gehör för sina förslag/motioner eller inbjudan till överläggningar.
Komplettering, möte med (M)
Klart besked från (M): Förslaget om ny skollag presenteras före 30 juni 2009.
Barnverket har nu sent omsider även träffat Moderaterna 29/4 2009. Med hänvisning till vårt pressmeddelande samma dag hade vi följande frågor, som var viktigast att få svar på:
Vad är ändrat i den nya skollagen? Stödjer Moderaterna Björklunds skolpolitik?
Kommer man att låta föräldrar och elever, brukarna, ha reellt inflytande över skolverksamheten i den nya skollagen?
Kommer nuvarande skolstyrelser med föräldramajoritet kunna fortsätta att verka efter 30 juni, då försöksverksamheten enligt hittillsvarande besked ska upphöra?
Margareta Pålsson (m) kan nu ge besked att efter två års intensivt arbete är förslaget till ny skollag nästan färdigt. Det har handlat om ca 1000 § att ta ställning till. Innan allt är klart vill man inte svara på frågor om innehållet. Lagrådsremissen kommer att presenteras före 30/6. Remisstid över sommaren och svaren ska vara klara fram mot hösten.
I samband med detta kommer också nuvarande skolstyrelser få veta vad som gäller för dessa i fortsättningen.
M vill ha allmän förskola redan från 3 år och ger extra resurser till kompetensutveckling för lärare och vill satsa på metodutvecklingscenter så att alla elever får en god start och lär sig läsa-räkna-skriva. Insatserna i lågstadiet i Haninge är här bra exempel.
M är beredda att ge lärarna fler verktyg och tillåtelse att ingripa för att få arbetsro och kunna upprätthålla disciplin i skolan, vilket lärarna har efterfrågat. Barnuppropet i januari som så många professorer och andra välmeriterade pedagoger ställt sig bakom avfärdas som flummigt.
I de fortsatta samtalen tog BV återigen upp hur viktigt vi anser det vara att kunskapssynen i nuvarande styrdokument fortsätter att vara vägledande även i nya skollagen samt argumenterade för att reellt föräldrainflytande i skolstyrelser tillför skolan såväl lednings- som annan kompetens, vilket inte var lika självklart för Moderaterna.
Politikerträffar vintern 2008-2009:
Från Barnverket har deltagit Jonas Andersson, Dorothy Béen, Eva Datta, Ulf Jederlund, Lina Johansson, Anna Rönmark, som alla ingår i Barnverkets politikergrupp. Kontakta oss för mer information.
Träff med Kristdemokraterna 081022: Dan Kihlström (30 min). Jonas Arnell, pol sakkunnig. (Från BV: DB, UJ, AR)
Träff med Folkpartiet 081119: Christer Nylander, Hanna Lager, pol sekr. (Från BV: DB, ED, UJ, AR)
Träff med Centerpartiet 081126: Per Lodenius, (hela tiden), Maria Kornevik Jacobsson (kort tid), Ulrica Carlsson (del av tiden), Helena Carlestam, pol sakkunnig. (Från BV: JA, DB)
Träff med Miljöpartiet 081127: Mats Pertoft, Jan Lindholm samt Linnea Engström, jämställdhetssamordnare, Karin Jansson, MP:s barnarbetsgrupp. (Från BV: JA, UJ, AR)
Träff med Vänsterpartiet 081203: Rosanna Dimarca. (Från BV: JA, DB, UJ)
Träff med Socialdemokraterna 090114: Marie Granlund, Peter Hultqvist, Thomas Strand, Madeleine Harby Samuelsson pol. sakkunnig. (Från BV: DB, ED, UJ, AR)
Träff med Nya Moderaterna 090429: Margareta Pålsson, Mats Gerdau, Patrik Forslund, Erik Randberg, utb.politisk handläggare. (Från BV: DB, ED, UJ, LJ)
Länkar
Socialdemokraterna: Motion till riksdagen 2008/09:Ub590 av Marie Granlund m.fl. (s) 081002 om Förskolan
Socialdemokraterna: Läs resultatet av Rådslag Skola. Sverige behöver återerövra framtidstro, optimism och lust till lärande. Både i skolan och i det politiska samtalet om skolan.
Vänsterpartiet: Motion till riksdagen 2007/08:Ub305 av Rossana Dinamarca m.fl. (v) om Elevhälsa
Miljöpartiet: En ledamot Ulf Holm ställde en interpellationsfråga till SO Littorin om arbetsmiljölagen i förskolan i augusti. Det var en skriftlig fråga som även besvarats.
Centerpartiet: En fråga har ställts av MARIA KORNEVIK JAKOBSSON från Centerpartiet till Lars Leijonborg om forskning i förskolan.
Bakgrundsinformation
Här kan du läsa mer om de diskussioner vi hade 2005-2006 och om Barnverkets prioriterade frågor och den valenkät partierna svarade på rörande dessa frågor efter våra träffar (öppnas i nya fönster).
Politikerträffar 2005-2006
Valundersökning om skola och förskola 2006
Politikergrupen
Barnverket