BARNverket ifrågasätter om "små gårdar kan bli bra" när målet är "En skola i världsklass"

Skolborgarrådet i Stockholm stad, Lotta Edholm, menar att små gårdar också kan bli bra, om de planeras på ett genomtänkt sätt med kreativa lösningar.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sma-skolgardar-i-ett-vaxande-stockholm
_8833898.svd

BARNverket ifrågasätter starkt om små gårdar kan bli bra då det kommer att inskränka på barns stora rörelsebehov när det gäller motion, fysisk aktivitet och motorisk utveckling. Detta är enligt forskningsrapporter en viktig faktor för barns skolresultat.

Ingegerd Ericsson, filosofie doktor i pedagogik, i Bunkefloprojektet, visade redan 2003 att det finns kopplingar mellan skolresultat, motorisk utveckling och koncentrationsförmåga – http://mugi.se/index.htm samt att mer idrott och hälsa ger bättre betyg – http://www.mah.se/Nyheter/Nyheter-2012/Mer-idrott-i-skolan-ger-battre-betyg/.

Lärarnas nyheter skriver 2012:
Om politik skulle baseras på vetenskap skulle landets lärare i idrott och hälsa kunna medverka till att höja svenska elevers matematikkunskaper. Men i stället fortsätter miljonerna att pumpas in i teoretiska satsningar utan att den schemalagda tiden för fysisk aktivitet ökas.

Flera forskningsresultat pekar på samma sak. Kondition, motorik och rörelse är viktigt för elevers förmåga att ta till sig teoretiska ämnen. Särskilt viktigt är det när det handlar om logiskt tänkande, som ämnet matematik baseras på – http://www.lararnasnyheter.se/mivida/2012/11/14/motion-satter-fart-pa-hjarnan.

Vikten av att skapa förutsättningar för ökad fysisk aktivitet

Idag när barn och ungdomar tillbringar mer och mer stillasittande tid framför skärmar både i och utanför skolan, och i förskolan(!) är det av största vikt att politiker och beslutsfattare förstår vikten av att skapa förutsättningar för ökad fysisk aktivitet och motorisk utveckling. Det gör man inte genom att trycka ihop barn i förskola och skola på en allt mindre yta både inomhus och utomhus.

BARNverket får nu information från föräldrar att barn ej längre får gå ut då det saknas personal som kan säkra barnens trygghet utomhus alternativt ej följa barnen och ha dem under uppsikt i miljöer som ej är avgränsade, till exempel parker eller skogsområden. Konsekvenserna blir att barnen får vara inomhus eller får vistas på små uppsamlingsgårdar/rastgårdar som i många fall är allt annat än hälsofrämjande miljöer ur ett barnhälsoperspektiv.

Många föräldrar hör också av sig och meddelar att utomhusleken i skolan har bytts ut mot promenadgrupper , vilket kan uppskattas av vuxna men sällan av barn. Dessutom förekommer det”tajta” scheman där eleverna ej har möjlighet till rast varken inom- eller utomhus.

Elin Ekblom Bak, forskar kring betydelsen av fysisk aktivitet, stillasittande och kondition för hälsa och hjärtkärlsjukdom vid Karolinska institutet och gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.

I hennes nyutkomna boken ”Långvarigt sittande-En hälsofara i tiden” (2013), lyfter hon fram två strategier för att motverka långvarigt stillasittande hos unga i skolan:

  • Införa aktiva rörelsepauser under lektionstid
  • Anpassa raster och fritidsaktiviteter så att barnen blir mer fysiskt aktiva och försöka nå de mest inaktiva barnen.

Länk till publikationen – http://gih.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:641387

Lunds kommun har tagit fram Målbeskrivning för skolans och förskolans utomhusmiljö (uppdaterad 2013) Syftet med denna målbeskrivning är att lyfta fram betydelsen av den utomhusmiljö som barn/elever i kommunen vistas i dagligen.

I dokumentet står bland annat:

”I socialstyrelsens allmänna råd 1989:7 rekommenderas 40 m² friyta per förskolebarn exklusive byggnader och parkering.

Det norska Sosial- og Helsedepartementet gjorde 2003 ett förslag på ”arealnormer och virkemidler”. Huvudfokus i rapporten är vad man kallar elevernas bruksareal. Denna definieras som tillgänglig nettoareal innanför tomtgränsen när byggnader, parkeringsplatser och annan biltrafikareal är fråndragen. I rapporten föreslås bl.a. ett generellt minimum på 50 m2 nettoareal per elev.

I en översyn av riktlinjerna för skoltomters storlek i Lunds kommun förordas en basnivå på 45 m2 friyta för enheter belägna utan direkt närhet på park eller idrottsytor. För skoltomter i direkt anslutning till park och idrottsyta ansågs en mindre yta vara acceptabel på 35 m2 friyta om barnen kan nyttja intilliggande ytor på ett fritt sätt.

(Stadsbyggnadskontoret 2009)”

Fredrika Mårtensson är lektor i miljöpsykologi med utemiljöns betydelse för människors hälsa och välbefinnande som specialområde. Om hennes studie går det att läsa i samma dokument:

”Fredrika Mårtensson slår i sin studie av förskolebarn fast att kvalitet inte är lika med dyrköpt lekutrustning. Hon har hittat tre specifika miljöfaktorer som spelar större roll:

  1. Stora ytor
  2. Mycket träd, buskar och kuperad terräng
  3. En utomhusmiljö där de öppna ytorna och vegetationen inte ligger i separata delar av miljön, utan väl blandade med lekredskapen.”

För att läsa dokumentet i sin helhet: http://www.lund.se/Global/Naturskolan/Diverse/Uppdaterad%20m%C3%
A5lbeskrivning%20april%202013.pdf

Läs även Skolgård påverkar barns prestation, SvD 19/12 2013 –
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/koppling-mellan-skolgard-och-barns-prestation_8836256.svd

I Barnkonventionen artikel 6 går det att läsa om barns rätt att utvecklas och i artikel 31 om barns rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder.

Detta kommer att bli svårt att uppnå om inte ytorna finns, inom- och utomhus.

Stockholm stads barnhälsoperspektiv kommer att få konsekvenser för barns och elevers skolresultat samt hälsa, här och nu och i framtiden.

Monica Wester
barn- och skolergonom/leg sjukgymnast
BARNverket

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.