Barnverkets svar på Remiss av allmänna råd med kommentarer för förskolan

Här nedan följer Barnverkets remissvar på Allmänna råd med kommentarer för förskolan.

Remissen är indelad i 4 huvuddelar och Barnverket har avgett kommentarer till tre av dessa:

  1. Styrning och ledning
  2. Barngruppens och miljöns pedagogiska betydelse och del
  3. Information till hemmet.

Remissen finns att hämta på Skolverkets hemsida.

Svaret är indelat efter dessa tre punkter och inleds med citat ur remissen som sedan följs av Barnverkets kommentar.

Föräldraorganisationen Barnverkets svar på Remiss av allmänna råd med kommentarer för förskolan

”De allmänna råden kan också utgöra ett stöd för inflytande och samverkan för föräldrar och vårdnadshavare.” Det är ur detta perspektiv som vi i Barnverket nu avger vårt svar på Remiss av allmänna råd med kommentarer för förskolan.

1. Styrning och ledning

Citat ur remissen

”ALLMÄNNA RÅD

Huvudmannen och förskolechefen bör inför beslut som påverkar barnen i den befintliga barngruppen genomföra barnkonsekvensanalyser,

KOMMENTARER

Barnkonsekvensanalys (punkt 1)

Barnets bästa ska enligt skollagen och barnkonventionen vara utgångspunkten för all verksamhet. Innan beslut fattas som påverkar barnen, exempelvis förändringar som gäller personaltäthet och barngruppens storlek är det viktigt att huvudmannen och förskolechefen genomför barnkonsekvensanalyser. Eftersom både huvudmannen och förskolechefen fördelar resurser utifrån sina respektive ansvarsområden innebär det att huvudmannen bör göra barnkonsekvensanalyser utifrån sitt ansvarsområde och förskolechefen bör göra barnkonsekvensanalyser utifrån sitt ansvarsområde. En barnkonsekvensanalys bygger på en analys av de faktorer som påverkar barnen i den befintliga barngruppen samt vad en förändring kan få för konsekvenser för barnen. Analysens resultat ger underlag inför beslut om förändringar. Vid huvudmannens analys är det centralt att det förs en dialog mellan huvudmannen och förskolechefen och i förskolechefens analys mellan förskolechefen och personalen.”

BARNVERKETS KOMMENTAR

”En barnkonsekvensanalys bygger på en analys av de faktorer som påverkar barnen i den befintliga barngruppen samt vad en förändring kan få för konsekvenser för barnen.”

Det är för Barnverket glädjande att detta viktiga arbete lyfts fram.

Barnverket prioriterar just nu barnens arbetsmiljö och arbetar därför bl.a. med att kräva barnkonsekvensanalys innan förändringar genomförs i förskolan. Vi menar att dessa förändringar också ska kommuniceras med föräldrarna till berörda barn i förskolan. Många föräldrar rapporterar till oss om stora brister ang. de barnkonsekvensanalyser som huvudman och förskolechefer genomför om de överhuvudtaget genomförs. Många föräldrar får information efter att förändringar redan genomförts och kan få höra att detta inte är något som föräldrar har rätt att påverka. (Konkreta exempel kan lämnas om Skolverket efterfrågar dem.)

”Vid huvudmannens analys är det centralt att det förs en dialog mellan huvudmannen och förskolechefen och i förskolechefens analys mellan förskolechefen och personalen.”

Det är för Barnverket glädjande att personalens betydelse lyfts fram. Vi får många rapporter från både personal och föräldrar om att personalen inte får lyfta de eventuella brister som en aktuell förändring i deras arbete kommer att medföra och att de inte heller får meddela nackdelar för barnen som de bedömer kommer att bli en följd av en viss förändring eller omorganisation.

(Konkreta exempel kan lämnas om Skolverket efterfrågar dem.)

Citat ur remissen:

”Fungerande modell för resursfördelning (punkt 6)

Enligt skollagen och förskolans läroplan ska hänsyn tas till barnens olika förutsättningar och behov. Enligt läroplanen innebär det att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser inte ska fördelas lika.

Faktorer som personaltäthet och gruppstorlek har betydelse för den kvalitet som kan utvecklas i förskolan. Gruppstorlek och personaltäthet kan inte bedömas oberoende av andra faktorer som t ex personalens utbildning och kompetens.”

Fortsatt citat ur remissen:

2. Barngruppens och miljöns pedagogiska betydelse

Skollagens 8 kap. 8 § – Barngrupperna och miljön

“Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö.”

BARNVERKETS KOMMENTAR

Detta är kommentar till båda ovanstående punkter i remissen.

Vi beklagar starkt att de tidigare rekommendationerna ang. barngruppens storlek har tagits bort

i denna skrivning. Barnverket har tagit fasta på de tidigare uppgifterna som ju har starkt stöd i forskning och beprövad erfarenhet. Se Göteborgsforskarnas bok Anknytning i förskolan, Malin Broberg, Birthe Hagström och Anders Broberg och Förskola för de allra minsta – På gott och ont av Magnus Kihlbom, Birgitta Lidholt och Gunilla Niss. I dessa böcker finns hänvisning till forskning som vi utgår ifrån är väl kända på Skolverket. Det är forskning om vikten av att begränsa barngruppens storlek. Barngruppens storlek är tillsammans med personalens barnkompetens och utbildning de viktigaste faktorerna för en hög kvalitet i förskolan.

I Skolverkets skrivning finns många påpekanden om nödvändigheten om att anpassa barngruppens storlek utifrån barnens behov, men ingenting om hur detta ska kunna organiseras. Det är ju inte möjligt att anpassa gruppstorleken efter varje nytt barn som kommer in i gruppen. Mer rimligt är att det finns en generell regel som begränsar gruppstorleken och bygger på vad de flesta förskolebarn behöver. Som det nu är sker en ökning av grupperna utifrån ekonomiska skäl utan någon som helst barnkonsekvensanalys om effekterna av dessa ökningar. Vi har ännu inte mött någon som argumenterat för fler barn i gruppen utifrån ett barnhälsoperspektiv.

Barnverket kräver en begränsning av gruppstorleken.

Behov av riktlinjer: Tidigare fanns normer som reglerade de strukturella förutsättningarna inom förskolan. De upplevdes som stelbenta och togs bort. Idag finns, till skillnad från nästan all annan verksamhet i Sverige, ingenting utöver brandskyddsreglerna som reglerar miljön för våra förskolebarn. Detta, i kombination med de ekonomiska sparkraven, har lett till den drastiska försämring som pågått under de senaste decennierna. Resultatet har blivit mycket stora barngrupper, ibland i små lokaler utan fullgod ventilation, hög ljudvolym samt otillräcklig personaltäthet. Det är hög tid att rätta till misstagen och införa relevanta riktlinjer baserade på barnens behov och förutsättningar.

Nedanstående citat av Skolverkets egna kommentarer i remissen är desamma som Barnverket har för att begränsa gruppstorleken.

”Gruppstorleken är mer avgörande för pedagogisk kvalitet än personaltäthet, det vill säga mindre grupper är att föredra framför större grupper med samma personaltäthet.”

”Om en barngrupp blir för stor riskerar de positiva effekterna av att vistas i en grupp att bytas till sin motsats. Relationer kan bli svåra att överblicka för barnen vilket kan skapa en känsla av anonymitet och otrygghet, något som i sin tur kan leda till ett aggressivt beteende eller andra yttringar såsom trötthet, nedstämdhet och håglöshet. Låg personaltäthet och stora barngrupper har negativa effekter framförallt när det gäller de yngsta barnen som är beroende av täta och stabila vuxenkontakter som de kan knyta an till. Kontinuitet i barn- och personalgrupp är

ytterligare en förutsättning för att barn ska lära och utvecklas i relationen och samspelet med varandra och de vuxna. Även personalens kompetens har betydelse. Välutbildad och erfaren personal skapar förutsättningar för goda samspel och relationer i barngruppen.

Mängden av ömsesidig kommunikation är beroende av gruppstorlek och personaltäthet. Barn utvecklar sin kommunikativa förmåga i samspel med andra barn och vuxna i sammanhang som är meningsfulla för barnen och som bygger på deras tidigare erfarenheter. I en barngrupp med många barn och få vuxna blir förutsättningarna sämre för dialog vilket kan leda till envägskommunikation som endast består av att de vuxna säger till barnen vad de ska göra och inte göra.

Barn i behov av särskilt stöd och barn med annat modersmål än svenska gynnas generellt i mindre barngrupper med hög personaltäthet. Utvärderingar visar att andelen barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling ökar i och med att barngruppsstorlekarna blir större eftersom en generellt god kvalitet ofta är den bästa insatsen. Ett förebyggande arbete där bland annat barngruppens storlek anpassas till centrala faktorer kan förhindra att behov av särskilt stöd uppstår.

Att kontinuerligt följa personaltätheten, barngruppens sammansättning och storlek i relation till förskolans uppdrag är en del i det systematiska kvalitetsarbetet som enligt skollagen ska bedrivas på huvudmannanivå och enhetsnivå.”

BARNVERKETS KOMMENTAR

Det är för Barnverket obegripligt hur Skolverket utifrån dessa skrivningar kan komma fram till att barngruppens storlek inte behöver begränsas.

Del 4 i remissen:

4. Information till hemmet

Vi har valt att citera största delen av Skolverkets skrivning under denna punkt då detta är av största vikt för oss som föräldraorganisation.

”De allmänna råden om information till hemmet utgår från följande bestämmelser.

Förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan.

Av 3 kap.4 § skollagen framgår att vårdnadshavare för ett barn i förskolan fortlöpande ska informeras om barnets utveckling.

Av 4 kap. 12 § skollagen framgår att vårdnadshavare för barn i förskolan ska erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen.

Av 4 kap. 13 § skollagen framgår att det vid varje förskolenhet ska finnas ett eller flera forum för samråd med barnen och vårdnadshavarna. Där ska sådana frågor behandlas som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen och vårdnadshavarna.

Inom ramen för ett eller flera sådana forum ska barnen och vårdnadshavarna in-formeras om förslag till beslut i sådana frågor som ska behandlas där och ges tillfälle att komma med synpunkter innan beslut fattas.

Förskolechefen ansvarar för att det finns forum för samråd och för att informations- och samrådsskyldigheten fullgörs.

Enligt 4 kap. 14 § skollagen framgår att barnen och vårdnadshavarna ska informeras om vad som gäller i fråga om inflytande och samråd. De ska också informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. Förskolechefen ansvarar för att sådan information lämnas.

Enligt 8 kap. 11 § skollagen ska personalen föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnets utveckling. Minst en gång varje år ska personalen och barnets vårdnadshavare därutöver genomföra ett samtal om barnets utveckling och lärande (utvecklingssamtal). Förskollärare har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet.

ALLMÄNNA RÅD

Förskolechefen och förskollärare bör

  1. ta hänsyn till föräldrars olika möjligheter att delta i och påverka verksamheten genom att se till att det finns olika former för information och inflytande.

Förskollärare bör.

  1. se till att utvecklingssamtalet bygger på en bred och nyanserad bild av bar-nets utveckling och lärande där barnet inte jämförs med någon annan än sig själv och inte heller utifrån fastställda normer.

KOMMENTARER

Olika former för information och inflytande (punkt 1)

Enligt förskolans läroplan har förskolechefen ett särskilt ansvar för att formerna för samarbete mellan förskolan och hemmet utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta. Förskollärare har ansvar för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen.

För att ge alla föräldrar möjligheter att ta del av information och utöva sitt inflytande är det viktigt att det ges i olika former. Förskolan erbjuder många naturliga tillfällen till samverkan mellan personal och föräldrar i och med att barnen dagligen lämnas och hämtas. Denna samverkan handlar oftast om utbyte av information om vad som hänt under dagen. För att ge föräldrarna möjlighet att vara med och aktivt påverka förskolans innehåll är det viktigt att den pedagogiska verksamheten diskuteras under olika former som ger alla föräldrar en reell möjlighet till inflytande.

Enligt skollagen ska det inom varje förskoleenhet finnas ett eller flera forum för samråd. Samråden ska behandla frågor som är viktiga för verksamheten och som kan ha betydelse för barn och vårdnadshavare. Förskolechefen har ansvaret för att ett eller flera forum för samråd inrättas.

Forum för samråd har två huvuduppgifter. Den ena är att ge möjlighet för vård-nadshavarna att föra fram förslag och synpunkter i olika frågor. I ett sådant forum ska självklart inte frågor som berör enskilda barn, föräldrar och personal behandlas. Ansvaret för undervisningen vilar alltid ytterst på den pedagogiskt utbildade personalen. Synpunkter på undervisningen bör därför framföras direkt till personalen eller vid behov till förskolechefen.

Den andra huvuduppgiften är att ge information om kommande beslut i frågor som kan påverka barnen och är av intresse för vårdnadshavare. På så vis ges vårdnadshavare möjlighet att påverka besluten i så god tid och i sådan ordning att det innebär en reell möjlighet till inflytande. Det innebär att förskolechefen och personalen i förskolan har ansvar för att aktivt informera barnen och vårdnadshavarna i god tid om förändringar som kommer att beröra dem och lyssna på deras åsikter.”

BARNVERKETS KOMMENTAR

Vi ser positivt på denna skrivning som förtydligar hur arbetet ska ske tillsammans med föräldrar och barn. Tyvärr visar våra kontakter med föräldrar idag att det finns stora brister i en del förskolors sätt att bemöta föräldrar och hålla dem informerade om sina barns situation.

Sammanfattning av Barnverkets synpunkter:

  • Barnverket kräver nationella riktlinjer.
    För att få en förskola med god och likvärdig kvalitet över hela landet krävs införande av nationella riktlinjer för barngruppens storlek och personaltäthet. Skolverket bör på grundval av befintlig forskning och barnens behov utarbeta tydliga riktlinjer som ska ligga till grund för kommunernas arbete. Skolverket bör även ges en tydligare roll i uppföljningen av hur skollag, läroplan och riktlinjer efterlevs.
  •  Barnverket kräver att den helhetssyn som ofta omnämns att förskolan måste omfatta även ska innehålla barnens behov av motorisk utveckling.
    I styrdokumenten saknas krav på att barnen ska få möjlighet att utveckla motoriska färdigheter. Forskning visar att många barn har brister i sin motoriska utveckling vilket får negativa konsekvenser för deras självkänsla, sociala utveckling och lärande. Dessa kunskaper saknas helt i Skolverkets allmänna råd och kommentarer.
  • Barnverket kräver att föräldrar får såväl information om sina egna barn som ett verkligt inflytande över  de insatser som förskolan planerar för såväl barngruppen som det enskilda barnet.
    Med anledning av alla e-mail och telefonsamtal som nu strömmar in till Barnverket är det för oss uppenbart att många förskolor inte följer det regelsystem som finns angående föräldrars delaktighet och inflytande över sina barns förskolevistelse.  

 

 Ashmore den 4.11 2013

Gunilla Niss,  ordförande i föräldraorganisationen Barnverket

/För Barnverkets styrelse

Dokumentet som PDF för nedladdning:
Remissvar Allmråd i förskolan (PDF)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.