Vad betyder föräldrasamverkan?

Föräldrasamverkan kan betyda mycket. I Lpo 94 finns begreppet inte direkt uttalat, men i riktlinjer i denna, under rubriken SKOLA OCH HEM formuleras att alla som arbetar i skolan skall samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla innehåll och verksamhet. Vidare skall läraren samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling,….

I samband med sjösättningen av denna, nu gällande, läroplan, togs statligt initiativ till större och mer omfattande delaktighet från elever och föräldrar i skolans värld än någonsin tidigare. 1995 tillsatte regeringen en skolkommitté som fick i uppdrag att utreda hur inflytandet för föräldrar och elever skulle stärkas. Skolkommittén föreslog då att en försöksverksamhet med lokala skolstyrelser med föräldramajoritet skulle prövas. Det främsta motivet till förslaget var att vidga elevernas och föräldrarnas rätt till inflytande (d. v. s. förstärkt demokrati). Kommittén menade även att föräldrarna skulle kunna ta ansvar för sina barns skolgång på ett annat sätt än tidigare genom att ingå i en lokal styrelse vid den egna skolan. Dessutom kan föräldrar tillföra kunskaper till skolan och bidra till skolans pedagogiska utveckling från sitt föräldraperspektiv, hette det (SOU 1997: 121).

Genom att inrätta lokala styrelser skulle föräldrarnas ställning stärkas, men det var eleverna som skulle vara i centrum och det var för deras skull som föräldrarnas ställning borde stärkas, hävdade skolkommittén. Kommittén betonade att ett stärkt föräldrainflytande inte innebar att skolledare och lärare skulle tvingas lämna ifrån sig makt, det handlade snarare om att få möjligheter att utveckla nya sätt att utföra uppgifter på.

Utifrån skolkommitténs förslag beslutade riksdagen om en försöksverksamhet med Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan (proposition 1995/1996:157). Kommunerna fick möjlighet att under försöksperioden den 15 juli 1996 t.o.m. den 30 juni 2001 inrätta lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan och den obligatoriska särskolan. Sedan dess har regeringen i omgångar förlängt tiden för försöksverksamheten. Senaste förlängningen varar t.o.m. den 30 juni 2009.

Fil. dr. Margaretha Kristoffersson vid pedagogiska institutionen, Umeå universitet, har i sin avhandling Lokala styrelser i grundskolan (2008)jämfört en utvärdering, hon, på uppdrag av Skolverket, genomförde 1999, av nio olika grundskolor med lokala styrelser, på olika platser i Sverige, med motsvarande skolstyrelser i bl. a. Danmark och Nya Zeeland.

I Kristofferssons avhandling framgår att försöket med lokala styrelser i många fall inte lyckats uppnå det fördjupade inflytande för föräldrar och elever försöket avsåg. Trots detta menar Margaretha Kristoffersson att de positiva erfarenheterna som framkommit i djupintervjuer med huvudaktörerna i dessa lokala styrelser som helhet uppväger de negativa. Knappast någon av de intervjuade menade att skolan var bättre utan den lokala styrelsen. De goda bieffekterna var många även på de skolor där man upplevde mest svårigheter i den lokala styrelsen.

Endast omkring 260 av ca 4.500 grundskolor i hela Sverige har provat och / eller har i dag en aktiv lokal styrelse med föräldramajoritet. Det statliga initiativet till försöket med de lokala styrelserna kunde svårligen förverkligas utan kommunernas stöd och gillande. Detta faktum lär vara den viktigaste förklaringen till att försöksverksamheten förblivit okänd för den stora allmänheten och att antalet igångsatta styrelser varit och fortfarande är lågt.

Att föräldrars delaktighet i sina barns skolgång är en viktig faktor för goda skolprestationer, resultat och trivsel är numera väl belagt i internationell forskning. Detta tillsammans med lyckade satsningar i bl.a. USA, Kanada, England och Nya Zeeland vad gäller parental involvement (föräldradelaktighet) som medel i skapandet av föredömes- skolor har ökat intresset för frågan markant på många håll i världen. När den europeiska kommissionen för skolfrågor 2007 efterfrågade kreativa förslag på förbättringar i skolan inom EU, fanns även föräldrars delaktighet med som en viktig aspekt i kommissionens frågeprospekt. Inskickat förslag från Sverige av två representanter för Barnverket finns att läsa här.

På uppdrag av regeringen har under senare år en mindre avdelning inom Myndigheten för skolutveckling kartlagt nuvarande elev- och föräldrainflytande i grundskolan resp. förskolan. I uppdraget har även ingått att inspirera och stödja aktivitet som ökade elevers resp. föräldrars delaktighet i skolan. Samarbete med elev- och föräldraorganisationer ingick i denna del av uppdraget och undervisningsråd Agnetha Nilsson har haft ansvar för föräldrars delaktighet. Som en av tre-fyra rikstäckande föräldraorganisationer har BARNVERKET medverkat i detta samarbete. Slutrapporter från gjorda undersökningar, dokumentation och övrig information om detta arbete finns fortfarande tillgängligt påmyndighetens hemsida. Efter den 1 oktober 2008 då myndigheten avvecklas vet vi i dagsläget inte var dessa frågor kommer att hanteras. Några av dokumenten finns att läsa i faktarutan och sammanställningen av forskning, undersökningar och rapporter här nedan.

Med Agnetha Nilssons stöd och ekonomiskt bidrag från Myndigheten för skolutveckling har BARNVERKET på senare tid mer och mer intresserat sig för föräldrasamverkan i form av lokala styrelser med föräldramajoritet. Detta intresse har sitt ursprung i de erfarenheter Barnverket efterhand samlat på sig under de år organisationen funnits. Dessa erfarenheter har vuxit fram under perioder i Barnverkets historia som förenklat sagt kan benämnas: 1. ”Protestperioden” och  2. ”Dialogperioden”.

När det gäller ”Föräldrasamverkansprojektet” är Barnverket för närvarande i fas 3., d.v.s.” Handlingsperioden”.

Med handling menar vi konkret agerande för att uppnå de övergripande målen i vår plattform med hjälp av aktiviteter som ömsom syftar till att förverkliga och uppmärksamma dessa ömsom till att gjuta liv i mer gripbara delmål.

Stor öppenhet i sökandet efter former och tillvägagångssätt som leder till högkvalitativa resultat är en självklarhet i arbetet med att, via ökad elev- och föräldraaktivitet, förverkliga de målsättningar som redan finns formulerade i gällande styrdokument i dagens skola och förskola, men som i allt för stor utsträckning, av olika skäl, inte i tillräcklig omfattning efterlevs. Barnverkets aktiviteter och verktyg som syftar till att skapa hållbara förutsättningar för väl fungerande skolor och förskolor av hög kvalitet lokalt är t.ex. studiecirklar, inspirationsdagar, aktiv starthjälp med direktkontakt av sakkunnig med uppföljning samt tillhandahållande av förmedling olika instanser emellan när och om behov uppstårm.m..

Vi kommer även att arbeta fram en ”kunskaps- och idébank” utifrån dokumentation och gjorda erfarenheter. Avsikten på sikt är att tillsammans med andra lokala styrelser dela erfarenheter i organiserad form både lokalt och på riksnivå samt att sprida verksamheten till kommuner och regioner där intresse redan finns och /eller uppstår.
På detta sätt avser alltså Barnverket gjuta nytt liv i försöket med lokala styrelser med föräldramajoritet. Denna gång från perspektivet ”underifrån”, d.v.s. på initiativ av föräldrar och/eller elever, lokala skolledare, lärare, ansvariga kommunpolitiker, tjänstemän, näringslivsföreträdare och/eller andra intresserade.

Då vår devis i föräldrasamverkans- projektet är: ”10 gram handling väger tyngre än 100 ton prat” innebär det att vi alltid försöker prioritera ”processen”, d.v.s. vi måste alltid söka möjligheter och lösningar utifrån aktuella lokala förutsättningar och uppkomna behov. Färdiga mallar och råd är enbart intressanta som förslag eller tips. Den levande verkligheten med välfungerande jämbördiga aktörer är en förutsättning att eftersträva för lyckat resultat i de flesta lägen.

Barnverket september 2008
Eva Datta, Ove Sjöbom och Charlotte Svensson

Referenser:
Lpo94 – Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet
Lokala styrelser i grundskolan (2008). Margareta Kristoffersson
Barnverkets plattform
Barnverkets tjänster: (mer information inom kort)
– Studiecirklar
– Inspirationsdagar
– Aktiv starthjälp med direktkontakt av sakkunnig med uppföljning.
– Förmedling och idéverksamhet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.