Tibro

Sveriges kommuner ansvarar för bl.a. förskola och skola. När SVT i april 2013 rapporterade om ett föräldranätverk som startats som en protest mot nedskärningarna inom förskolan, uppmanade biträdande utbildningsminister Maria Arnholm (FP) att föräldrar ska utkräva ansvar av de valda kommunala politikerna och visa att de inte är nöjda med den förskola som erbjuds.

Föräldrar i Fagersanna som tillhör Tibro kommun har valt att lyssna på Maria Arnholms uppmaning. Vi vill inte i tysthet se på hur våra kommunalpolitiker fattar förhastade och ogenomtänkta beslut som kommer våra barn till nackdel både kort- och långsiktigt. Vi tror också att det finns fler föräldrar och andra engagerade medmänniskor ute i Sveriges kommuner som är bekymrade över hur de folkvalda politikerna prioriterar och ibland handskas vårdslöst med skattebetalarnas pengar. Kan man göra ett program där man rent generellt beskriver denna aktuella situation och där man kan välja ut någon/några kommuner som exempel?

Frågorna är många. Exempelvis finns det många som undrar hur det är möjligt att en kommun satsa stora summor pengar på konstverk och liknande när kommunen inte har resurser att erbjuda en dräglig barnomsorg och skola? Finns det möjligheter att prioritera om i svåra tider? Kan man tillåta en kommun att gå vidare med beslut där man i sin egen konsekvensanalys konstaterar att beslutet bl.a. leder till att:

  • Barnens individuella behov av omsorg, utveckling och lärande inte kommer kunna tillgodoses
  • Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling kommer inte kunna ges det stöd som deras speciella behov kräver.
  • Minskad möjlighet för personal att fullgöra tillsyns och säkerhetsansvar, vilket leder till en ökad risk för barnen.
  • Förutsättningarna att kunna bedriva en verksamhet enligt skollag och läroplan minskar och förutsättningarna för pedagogiskt utvecklingsarbete minskar betydligt.
  • Dessutom innebär beslutet brister för personalen enligt arbetsmiljölagen.

Enligt BRIS-rapporten 2012 ökade bris kontakter om psykisk ohälsa mellan åren 2004 och 2007 med 33 procent, från 3 951 kontakter till 5 243 stycken. År 2011 hade bris 4 545 kontakter om psykisk ohälsa, vilket motsvarar 17,5 procent av det totala antalet kontakter. Kontakterna gäller allvarliga psykiska symtom som sömn- och koncentrationssvårigheter, ätstörningar, självskadebeteende och självmordstankar. Antalet unga som behövde sjukhusvård på grund av depression tredubblades mellan åren 1995 och 2007.

Även fler och fler av de mindre barnen far illa i en större omfattning och även de riktigt små barnen uppvisar stressymptom som magont, huvudvärk och tinnitus.

Antalet neuropsykiatriska diagnoser har ökat kraftigt på bara några år. Det visar statistik från Socialstyrelsens patientregister. Diagnostiserad ”aktivitets- och uppmärksamhetsstörning ”(som adhd) hos barn upp till sex års ålder har nästan fördubblats på sex års tid. Ser man till patienter i alla åldrar har diagnoserna i gruppen ”aktivitets- och uppmärksamhetsstörning”, adhd, damp, och ”uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet” ökat från cirka 5000 till 27000 fall under samma period. Antalet diagnostiserade barn i åldrarna 0–6 år är betydligt färre, men visar ändå en markant ökning under samma period. Diagnoserna för autism har nästan dubblerats, Asperger nästan femdubblats och gruppen där adhd och damp ingår har också nästan dubblerats.

Enligt FN konventionen om barns rättigheter ska vid alla åtgärder som rör barn, barnets bästa komma i första rummet.

Barnverket skriver om hur de kommunala nedskärningarna under drygt ett decennium har för förskolans del inneburit stora försämringar. Barngruppernas storlek har ökat drastiskt och personaltätheten minskat. Idag ligger barnantalet ofta uppemot 20-22 barn per syskonavdelning (för barn mellan 3-5 år). Barnen påverkas negativt av de stora bullriga grupperna. Det är också den nivå där man inom forskningen kunnat påvisa att barntillsynen blir mätbart sämre, barnen blir mer ledsna och aggressiva. Barngrupper på över 18 barn rekommenderas inte, eftersom verksamheten då blir mer auktoritär och tappar i barncentrering.

Skolverket har gett ut en sammanställning över forskningsläget vad gäller sambandet mellan strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i förskolan och grundskolans första år. I rapporten konstateras att optimal pedagogisk kvalitet kan uppnås först om barngruppens storlek för barn 4-5 år är 13-15st. För de mindre barnen och för barn med särskilda behov krävs än mindre grupper.

Förutsättningarna för barn som är under 4 år och barn i behov av särskilt stöd är sämre än för andra barn då verksamheter bedrivs i stora grupper, även om personaltätheten är hög. För de minsta barnen är det identitetsutvecklingen och språkutvecklingen som är så viktig för senare års lärande som tar mest skada. För många barn i behov av särskilt stöd krävs numera ofta en diagnos för att de skall få hjälp och stöd. I en mindre grupp hade det kanske aldrig uppstått något behov av att diagnostisera dessa barn.

En minskad gruppstorlek ger en bättre emotionell utveckling, högre pedagogisk kvalitet och gör det även möjligt att använda förskolan som ett verktyg för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Det sammantagna resultatet av mindre barngrupper skulle innebära stora samhällsekonomiska vinster.

Idag finns, till skillnad från nästan all annan verksamhet i Sverige, ingenting utöver brandskyddsreglerna som reglerar miljön för våra förskolebarn. För att få en förskola med god och likvärdig kvalitet över hela landet krävs enligt Barnverket införande av nationella riktlinjer för barngruppens storlek och personaltäthet.

Fagersanna är en liten bygd på landet i närheten av Skövde. Föräldrarna i Fagersanna vill vara ett gott föredöme för andra föräldrar i landet genom att strida mot kommunens beslut att lägga ner en av de få enskilda avdelningarna som finns kvar (den enda i Fagersanna). Fagersanna är endast en liten ort, men föräldrarna är väldigt engagerade i sina barn och vill gärna vara med att försöka påverka politikerna att tänka om, att se långsiktigt hållbara lösningar framför kortsiktiga lösningar. Problemet med nedskärningar inombarnomsorgen känns igen i ett flertal olika kommuner runt om i Sverige och engagerar många.

Beslutet att lägga ner förskolan Tuvan i Fagersanna är grundat på en ”snabbutredning” som fick tillsättas i maj 2013. Detta pga att en utredning av förskolans organisation och budget genomfördes feb-mars 2013. Denna utredning ger en beskrivning av förskolornas utvidgning de senaste åren och prognos för medborgarnas behov t.o.m. 2015.

Föräldrar på Tuvans förskola (tillhör Tibro kommun) har blivit informerade om att nybyggnation av en förskola i Tibro har bidragit till stora kostnader. Kommunen har i sin tur inte haft pengar att finansiera personal till förskolan som nu står tom. Kommunen har även satsat en hel del pengar på en så kallad dragspelsförskola som kortsiktigt skulle lösa barnsomsorgsbehovet i Tibro kommun, men som också har kostat kommunen stora summor pengar. Förskolan Gläntans nybyggnation kostade flera miljoner kronor. Enligt uppgift från kommunen har det funnits oklarheter vid tillbyggnation av avdelningar inom Tibro kommun. Man har på ett par förskolor påbörjat byggnation av fler avdelningar än vad som var planerat. Detta har lett till ökade kostnader och fördröjningar i färdigställandet.

Föräldrar på förskolan Tuvan har fått upplevelsen att planeringen för barnomsorgen i Fagersanna och även inom hela Tibro kommun har varit mycket bristfällig och att snabba, förhastade beslut har tagits på ibland felaktiga grunder. Planeringen har skett för något enstaka år i taget ibland helt i avsaknad av långsiktigt tänkande. Att ständigt bygga nya förskolor, avdelningar och kortsiktiga dragspelsförskolor pga att man i kommunen baserat sina beslut på felaktiga underlag, att förskolor/avdelningar har lagts ner så att barnomsorgen inte kunnat tillgodoses måste naturligtvis kosta mycket mer pengar i längden än att behålla vissa förskolor även fast barnantalet blir mindre ett enskilt år.

I Tibro kommuns egen utredning och konsekvensanalys ges till en början olika förslag på hur man i Tibro kommun kan göra besparingar genom att skära ner på olika förskoleverksamheter eller avdelningar. De första besparingsåtgärderna som föreslogs berörde flera avdelningar vilket innebar en spridning i uppsägningstid av personal mellan 1-6 månader. Den senare besparingsåtgärden som innebär att lägga ner förskolan Tuvan i Fagersanna innebär att en enskild avdelning enklare kan pekas ut och beräknas mer i detalj utifrån personal med kortare uppsägningstid.

Många invånare i Fagersanna kommun upplever rent generellt att en procentuellt större andel av kommunens skatter går till centrala Tibro till nackdel för Fagersanna som ligger i ytterområdet i kommunen. Det är beklagansvärt att kommunen planerar att lägga ner den enda enskilda avdelningen som finns inom kommunen och som ligger placerad i Fagersanna. Detta för att förenkla arbetet för de berörda inom kommunen då det är enklare att avveckla en enskild avdelning. Att kunna erbjuda en lugn miljö med valmöjligheten till en liten förskola och en småskalig skola har varit en utav Fagersannas attraktionsvärde som givetvis även gynnar hela kommunen med tanke på framtida inflyttning.

Att tillägga är att beslutet har fattats mycket snabbt utan någon som helst diskussion med föräldrar och personal. Föräldrarna fick den 14/5 2013 via en ett informationsblad upphängt vid barnens hyllor information om att Tuvan ska läggas ner redan under hösten. Information gavs av personalen att inskolningen till Gläntan troligtvis sker redan efter semestern. Detta innebär att de barn som går på ledighet samt berörda föräldrar och personal får en minimal, oacceptabel och inhuman förberedelsetid för flytten och omställningen.

Vi skattebetalare undrar hur planeringsarbetet egentligen ser ut i kommunerna. Hur väl underbyggda är besluten som tas av politikerna som leder till så ödesdigra konsekvenser för våra barn? Vi skulle gärna se att ni i ”Kommungranskarna” granskar någon/några kommuner däribland Tibro kommun. Förhoppningen är att detta kan leda till att frågan diskuteras mer i media framförallt inför kommande val.

Tidningsartiklar och media

Insändare i Skaraborgs Allehanda (SLA) 2013-06-07

TV4 Skaraborg 2013-06-05

TV4Nyheterna%20Skaraborg%2022:34

Kontaktperson: Jennie Johnsson
E-post: mirello99@hotmail.com
Tel: 0504-490 49

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.