Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse för Barnverket maj 2013 – februari 2014

Bakgrund:

I april 2013 beslutade Riksmötet att inte längre låta Barnverkets plattform (d.v.s. utgångspunkten för Barnverkets alla aktiviteter och det man tar ställning för genom medlemskap) vila på skolväsendets gällande styrdokument. En omfattande genomlysning av de senaste styrdokumenten för förskola, skola och skolbarnomsorg; bland andra Lpfö 98 (Reviderad 2010), Lgr 11, Lpg 11 och Skollagen (2010:800) hade visat att dessa inte i tillräcklig utsträckning ser till barns/ungdomars bästa. Man hade uppmärksammat svåra motsägelser; till exempel skrivningar att ”läraren ska ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande”, samtidigt som kunskapskraven definieras utifrån på förhand uppställda matriser. Med andra ord; alla barn/ungdomar ska prestera och passa in i samma mallar, oavsett individuella behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Det är utifrån dessa mallar eleverna sedan bedöms och får betyg. Man hade även uppmärksammat anmärkningsvärda obalanser i dokumenten. Det är slående hur teoretisk kunskap starkt prioriteras på bekostnad av praktisk – estetisk (även inom de praktisk – estetiska ämnena värderas de teoretiska kunskaperna högt!) En annan obalans handlar om ansvarstagande med orimliga krav på det enskilda barnet, till och med hos förskolebarnen, i en för övrigt, från skolåldern, kollektiv och obligatorisk verksamhet.

Barnverkets uppgifter:

Då föräldrar enligt föräldrabalken ansvarar för helheten för barnen under deras uppväxt, menar Barnverket, är det inte förenligt med föräldraansvaret att stödja dokument som inte ser till barnets bästa. Stora satsningar görs idag såväl statligt centralt som kommunalt lokalt på att strukturerat och systematiskt anpassa verksamheterna i förskola, skola och skolbarnomsorg så att dessa i så stor utsträckning som möjligt motsvarar styrdokumentens intentioner. Detta görs inom det s.k. systematiska kvalitetsarbetet. Därför är både varje enskild formulering och formuleringarnas kopplingar till varandra i dokumenten avgörande. Vad som finns med och vad som inte finns med är med andra ord väsentligt. Det som uttryckligen formulerats att verksamheterna ska arbeta med ska implementeras. Det som inte står ska man inte arbeta med, det ”finns inte” eller det väljer man bort. På så sätt speglar styrdokumenten inte bara vår tid, dess barn- och kunskapssyn, utan man kan utan överdrift säga att verksamheterna ”styrs” av dokumenten. Och det är efterlevnaden av dessa som Skolinspektionen kontrollerar. Om styrdokumenten av flera skäl inte håller måttet utifrån föräldrars ansvar att se till att deras barn har det bra och mår bra när de deltar i skolväsendets verksamheter kan Barnverket inte heller stödja dessa dokument. Istället behöver Barnverket uppmärksamma och driva opinion kring vad som fattas och felar i dokumenten. Detta är en mycket viktig uppgift för Barnverket.

Barnverket har länge fått starka signaler om att barn och ungdomar i dagens förskola, skola och skolbarnomsorg inte har det tillräckligt bra utifrån att förutsättningar som borde finnas inte finns. Detta har Barnverket uppmärksammat sedan start år 2000. Idag är problemen ännu större än tidigare. Insikter om att den svenska skolan har problem har nu uppmärksammats allmänt, inte minst i och genom en hel rad larmrapporter. Men, det som uppmärksammats mestadels är att kunskapsresultaten inte håller måttet i förhållande till andra jämförbara länders resultat.

Det Barnverket kontinuerligt, via föräldrar, får höra, är att barnen och ungdomarna inte har det bra och inte mår bra. Många både gamla och nya föräldrar/medlemmar hör av sig och berättar om detta och nya föräldragrupper bildas ständigt i takt med att det egna barnet inte har det bra/mår bra på den egna enheten. Föräldrar menar att om barnen och ungdomarna inte har det tillräckligt bra och inte mår tillräckligt bra i sin dagliga miljö och i sin situation i förskola, skola och/eller skolbarnomsorg är det inte konstigt att resultaten sjunker, det är snarare självklart. På vilket sätt barnen inte har det tillräckligt bra har Barnverket arbetat länge med att föra fram. Tyvärr har ändå inga avgörande förbättringar gjorts. Det är snarare så att ännu större insatser och arbete behövs för att nå fram till huvudmännen stat och kommuner gällande hur barnen/ungdomarna har det. Och problemen ökar lavinartat. Att företräda föräldrar gällande deras barn inom skolväsendet är en annan mycket viktig uppgift för Barnverket. I verkligheten handlar det många gånger om att hjälpa och stödja föräldrar i deras kamp för sina barn gentemot skolledare och förskolechefer, som styrs av överordnade i flera led. Politikerna, som är ytterst ansvariga för verksamheterna i kommunerna, befinner sig tyvärr oftast långt från verkligheten.

Barnverket är en föräldraorganisation med huvudsakligen föräldrar, som har barn/ungdomar inom befintliga verksamheter i förskola, skola och skolbarnomsorg, som medlemmar. Enligt gällande styrdokument för dessa verksamheter ska föräldrar göras delaktiga och spela en viktig roll i verksamheterna. I verkligheten undergrävs dock många gånger möjligheterna för föräldrar att vara reellt delaktiga. En strikt hierarkisk styrstruktur råder idag inom det kommunala skolväsendet, något som inte gynnar delaktighet och demokratiska förhållningssätt, det är det många föräldrar som vittnar om. En ytterligare viktig uppgift för Barnverket är att sprida kunskap om föräldra-delaktighet dels till föräldrar och dels till ledarna för verksamheterna och deras lokala huvudmän, om inte delaktigheten tillgodoses som den ska enligt styrdokumenten. Detta är en tredje viktig uppgift för Barnverket.

För att tydliggöra Barnverkets inriktning utåt och inte drunkna i uppgifter inom organisationen har Barnverket de senaste två åren, samt inför valen i sept. 2014, valt att huvudsakligen fokusera på en övergripande fråga som är relevant för såväl förskola och skola som skolbarnsomsorg; barnens och ungdomarnas arbetsmiljö i respektive verksamhet. I arbetsmiljö-frågan ingår hur barn drabbas av för stora barngrupper och för liten vuxenkontakt i för små eller icke verksamhetsanpassade utrymmen inomhus och utomhus, hur fysiska, psykiska och sociala mänskliga behov för växande och lärande drabbas när verksamheterna inte styrs utifrån naturenliga och naturvetenskapliga insikter och synsätt gällande att barn är biologiska varelser med hjärnor som utvecklas i samspel med sin omgivning. Idag har kunskapen om många basala mänskliga behov för växande, utveckling och lärande fallit i glömska eller bortsorterats, däribland den fysiska rörelsen och motorikens betydelse för utveckling, växande och lärande. Tillsammans med den senaste kunskapen om hjärnan, dess utveckling och känslighet under sin tillväxt borde de biologiska faktorernas betydelse för lärande och utveckling uppmärksammas betydligt mer än vad som är fallet och skrivningar gällande detta borde finnas med i de ”styrande” styrdokumenten för skolväsendet. Om vi inte ser barnens naturliga behov av rörelse, lugn och ro i trygga, gift- och bullerfria, välventilerade och balanserat stimulerande, positiva miljöer och att näringsrik mat, som kan intas utan stress, är viktigt, kan vi knappast förvänta oss annat än att vi får ett ökande antal barn i behov av särskilt stöd och sjunkande skolresultat överlag i dagens skola.

Barnverkets inre och utåtriktade verksamhet under verksamhetsåret 2013/2014:

Av Riksmötet fick Samordningsgruppen (Sg)/styrelsen bland annat i uppdrag att arbeta med arbetsmiljöfrågor i förskola, skola och skolbarnomsorg, den fysiska rörelsens betydelse och föräldrars inflytande i skolväsendets verksamheter. Arbetet på dessa områden har under året bedrivits på en mängd olika sätt, dels systematiskt med målet inställt på en större konferens kring frågorna vid verksamhetsårets slut (den 14 mars 2014 i anslutning till Riksmötet den 15 mars, se nedan) och dels i nära samspel med händelser med skolmiljöanknytning i samhället under året.

Det har även handlat om att stödja och hjälpa enskilda och grupper av föräldrar med råd, verktyg och kanaler, med tips på hur man organiserar sig och hur man får inflytande lokalt och centralt. Barnverkets närvaro i telefon- och mailkontakter med makthavare och ansvariga och under fysiska möten av olika slag har stöttat och hjälpt många föräldrar. Detta har visat sig vara ovärderligt för att åstadkomma positiva förändringar för barnen. Täta kontakter med makthavare och tjänstemän med inflytande såväl lokalt som centralt är ett viktigt arbetsområde för Barnverket, liksom mediala kontakter. I år har detta arbete varit extra livaktigt, vilket även avspeglats på Barnverkets hemsida kontinuerligt under året.

Gällande samarbete med andra organisationen har Samordningsgruppen/styrelsen under verksamhetsåret valt förhållningssättet att så långt som möjligt stå på egna ben för att tydliggöra Barnverkets budskap utan att riskera förknippas med områden som tar fokus från Barnverkets övergripande fråga om barnens arbetsmiljö, samt ur vilket perspektiv Barnverket arbetar; föräldraperspektivet. Detta har varit extra viktigt med tanke på de förestående valen till riksdag och kommunfullmäktige.

Sedan tillblivelsen har Barnverket arbetat för att barn och ungdomar i skolväsendets verksamheter ska få så goda förutsättningar som möjligt för utveckling, växande och lärande. Att Barnverket bildades år 2000 hängde ihop med att föräldrar på olika håll i Sverige samtidigt upplevde stora försämringar för barnen i förskola, skola och skolbarnomsorg. Föräldrar gick samman och organiserade sig framförallt i nätverk och grupper, där den nya tekniken underlättade kommunikation, både lokalt, regionalt och slutligen nationellt. Så uppstod riksorganisationen föräldranätverket Barnverket. Efter två år hade organisationen funnit sina former. I samband med riksdagsvalet 2002 kunde organisationen överlämna dryga 60000 unika handskrivna namnteckningar till utbildningsdepartementet angående oro över de allt större barngrupperna i förskolan och den minskade personaltätheten. Att reagera på och lyfta fram farorna och problemen som makthavarnas förändringar medförde för barnen såg föräldrarna i Barnverket som en självklar och viktigt uppgift som medborgare i det demokratiska samhället. Så är det fortfarande, då problemen och farorna med de otillfredsställande lösningarna märks alltmer. Av det skälet ägnas av naturliga skäl mycket arbete inom organisationen åt att lyfta fram problem och mindre åt att lovorda det som är positivt. Dessutom arbetar Barnverket för alla barn. Att då lyfta fram att en del barn har det mycket bra på sina verksamheter blir då fel med tanke på alla andra som borde ha det så, men inte har det. Att lyfta ”goda exempel” är en tilltalande metod, men att använda metoden i en organisation som företräder alla är långt ifrån invändningsfritt. Det har Barnverket fått erfara under året.

Exempel på aktiviteter under året:

Barnverket i media:

I SVT Aktuellt den 10 juni medverkade Barnverkets ordförande Gunilla Niss som sakkunnig gällande förskolebaracker.

I debattartikel och brev till Utbildningsnämndens ledamöter i Stockholm den 11 oktober var Barnverket en av medförfattarna gällande barn i behov av särskilt stöd i skolan under rubriken Ett system som ger barnen förutsättningar att växa.

I debattartikel i Corren, Linköping, 28/11 Låt barnens bästa avgöra gav Barnverket stöd till Miljöpartiet i Linköping som tidigare skrivit om behovet att minska barngrupperna i förskolan.

I TV4 nyhetsmorgon den 12 december intervjuades Barnverkets Gunilla Niss angående Skolverkets slopande av råd för gruppstorlek i förskolan under rubriken: Risk för större barngrupper.

I ”Skolministeriet” UR, Sveriges Radio, den 2 december togs ledarskapsutbildningen Ledaren i mig upp med medverkande barnverkare från Matteusskolan i Stockholm.

I P4 Stockholm, lokalradion i Stockholm, fanns 14 nov ett inslag om evakuering av elever på Kungsholmens grundskola utan gjorda riskbedömningar Föräldrar oroliga när barnen måste byta skola med medverkande Barnverksföräldrar.

Närvaro vid evenemang:

Almedalen:

Barnverket var i Almedalen 2013 med seminariet ”Jag vill sitta still men inte min kropp! Var är barnhälsoperspektivet i förskola, skola och fritids?”

Barnverkets seminarium fredagen den 5 juli, som handlade om betydelsen av en bra fysisk och psykisk arbetsmiljö utifrån ett barnhälsoperspektiv, var välbesökt. Där fanns föräldrar och pedagoger inom förskola och skola. SKL var representerad av Maria Stockhaus som visade stort intresse för våra synpunkter. Vårt huvudbudskap var att barnhälsoperspektivet måste stärkas i barnens dagliga verksamheter. Barnen behöver fysiska aktiviteter och lugn och ro samt nära relationer för att utvecklas, må bra och lära sig i förskola, skola och på fritids. Hjärnan vill ha roligt och utvecklas i en sund miljö. Barnen behöver engagerade, stimulerande och närvarande vuxna som har tid och ork att se och bekräfta varje barn. Seminariet var upplevelsebaserat och avslutades med utlottning av olika redskap för att stimulera fysisk aktivitet för positivt samspel och optimalt lärande. Många deltagare stannade kvar och diskuterade vidare med oss om vårt och Barnverkets arbete med just barnhälsoperspektivet.

Skolforum:

Barnverket närvarade i år som besökare och marknadsförare i direkt kommunikation med utställare på plats.

Skolinspektionens dag:

Barnverket deltog med två representanter och kommunicerade synpunkter om systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och skolbarnomsorg.

Konkurrensen om marken: Hur försvarar vi rätten till bra utemiljöer i skola och förskola? konferens 21-22 november i regi av skolhusgruppen Movium och Arkus.

Representanter från Barnverket deltog under konferensen. Under hösten hade flera föräldragrupper protesterat mot bristen på utemiljöer vid skolor och förskolor i Stockholmsområdet, bl.a. Kungsholmen, Årstadal och Bergshamra.

Huvudfrågorna vid konferensen var:

  • Vilka är barns och ungdomars behov av utemiljöer i olika åldrar och situationer? Hur påverkar detta lärande, social utveckling, hälsa och fysisk utveckling?
  • Vad är ”tillräckliga uteytor”? Vad händer om ytorna är: ”obefintliga”, ”för små”, ”knappa”, ”tillräckliga” och ”onödigt stora”?
  • Hur kan man maximera nyttan av samhällets gemensamma utemiljöer; förskolegårdar, skolgårdar, parker, idrottsplatser, gaturum och stadsrum?
  • Vilka beslut påverkar tillkomsten och utformningen av utemiljöer för barn och ungdomar?
  • Var och när fattas besluten? Av vilka? Hur når vi dem?
  • Vilka kan vi behöva nå med ytterligare kunskap/utbildning i dessa frågor? Hur når vi dem?
  • Vilken FoU behöver vi initiera? Hur och när gör vi det?

Alla borde lyckas i skolan: seminarium 13 februari i regi av SAMBA och Föräldraalliansen i Sverige.

Barnverket närvarade och förundrades över att frågorna om förskolegruppernas storlek inte tillmättes betydelse för resultaten senare i skolan, ej heller betydelsen av fysisk aktivitet och rörelse.

Aktioner under valåret:

Barnverket på möte med Barn- och äldreminister Maria Larsson:

Den 16/1 hade BARNverket ett möte med Maria Larsson, barn- och äldreminister. Med var även Annika Eklund, KD:s skolpolitiska talesperson. BARNverket beskrev med hjälp av föräldraberättelser och forskning avsaknaden av ett barnhälsoperpektiv i svenskt skolväsende – och vilka risker det för med sig för barnens hälsa, välmående och skolprestationer. Fokus la vi på att värdegrunden måste ha ett barnhälsoperspektiv; att barn är en individ med kropp, själ och sinnen – med en känslig hjärna i utveckling som inte går i repris och som påverkas av den psykiska, fysiska och sociala miljö barnet befinner sig i.

Vi överlämnade en hel del material, och la fram bl a:

  1. Att skolväsendets värdegrund saknar ett barnhälsoperspektiv.
  2. Att arbetsmiljölagen med systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömningar omfattar ej barn i förskolan och fritidsverksamheter. Det saknas en barnmiljölag och ”Barnskyddsombud” i förskola, skola och fritidsverksamheter.
  3. Att det saknas en ”lex förskola” och ”lex fritidshem”.
  4. Att de fysiska faktorernas betydelse för barns och elevers hälsa och lärande inte finns med hos myndigheterna, t ex:
    1. SKL har ingen person som arbetar med den fysiska arbetsmiljön.
    2. Stockholms stad plockade bort, från brukarundersökningarna i förskola, skola och fritidsverksamhet 2009, alla frågor rörande fysiska faktorer, som t ex barngruppsstorlek, personaltäthet, inomhusmiljö, lekredskap, skolgården, fysisk aktivitet, matsalssituationen osv.
  5. I Allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, Skolverket, (2012) saknas riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv samt referens till Arbetsmiljölagen.

 

Maria Larsson, som är väl insatt i barnrättsfrågorna förstod den problematik vi lyfte, och beskrev hur hon som barnminister driver frågan att inkorporera barnkonventionen, att göra konventionen till lag och därigenom stärka barns rättigheter i Sverige. Hon såg det som relevant att vi även träffade ansvariga inom Utbildningsdepartementet, då hon beskrev de olika departementen som stuprör med liten möjlighet att gå in på varandras område. Däremot talade hon om vad de inom Kristdemokraterna ansåg och att de värnar de frågor som BARNverket driver. Att KD inom äldreomsorgen drivit hårt att hela individen måste ses – och psykiska, fysiska, sociala och andliga faktorer vägas in.

Tyvärr hade övriga fyra ministrar BARNverket önskat möta tackat nej – utbildningsminister Jan Björklund, förskoleminister och biträdande utbildningsminister Maria Arnholm, socialminister Göran Hägglund samt arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson.

Konferens om arbetsmiljö:

Ur inbjudan till Barnverkets heldagskonferens den 14 mars 2014:

Välkomna till BARNverkets konferens om barnhälsoperspektiv, arbetsmiljö och föräldrainflytande i förskola, skola och skolbarnomsorg!

Elevernas resultat i den svenska skolan är omdiskuterade och i debatten lyfts främst pedagogiska faktorer fram. Men BARNverket vill lyfta avsaknaden av ett barnhälsoperspektiv som en risk- och ohälsofaktor i det svenska skolväsendet – om eleverna inte mår bra och tillåts verka i en hälsosam miljö blir resultaten därefter.

Barn far nu illa på många håll i Sverige. Orsaken är bland annat bristande kunskap inom utbildningsväsendet om barnet som en biologisk varelse och individ med kropp och sinnen och en känslig hjärna i utveckling som har befunnit sig i och befinner sig i en psykisk och fysisk miljö. Många föräldrar upplever att de saknar inflytande och inte blir lyssnade på när det gäller värnandet av barnens hälsa.

Alla barn ska ha rätt att må bra i sin dagliga miljö – BARNverket menar att förskola, skola och skolbarnomsorg idag är en ohälsofaktor för många barn samt en riskfaktor för våra barns hälsa och studieresultat.

Vår heldagskonferens ställer frågorna:

Har förskola, skola och fritidsverksamhet blivit en riskfaktor för våra barns hälsa och lärande?
Var är barnhälsoperspektivet och föräldrars inflytande?

Föreläsare:

Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket
– Vad säger lagen när det gäller barns och ungas arbetsmiljö?
Systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete med riskbedömningar för barns hälsa, säkerhet och lärande.

Birthe Hagström, fil doc i pedagogik, forskare vid Malmö Högskola
– Vad är anknytning och vilken betydelse har den för barnets utveckling?
Hur kan vardagen organiseras och planeras utifrån ett anknytningsperspektiv?

Ingegerd Ericsson, idrottslärare och fil doc i pedagogik, lektor i idrottsvetenskap, Malmö Högskola
– Mer idrottsutövning behövs visar hälsoekonomisk analys.
Enligt forskning lyckas elever som har daglig fysisk aktivitet bättre i skolan.

Peter Währborg, professor i beteendemedicin
– Stress påverkar barns och ungas hälsa. Vilka blir de biologiska och psykologiska konsekvenserna?

Mellan föreläsningarna berättar föräldrar om hur deras barn har det och om sina erfarenheter av föräldrainflytande.

Arbete som remissinstans och samrådspartner:

Förskolan:

Barnverket lämnade i november svar på remissförfrågan från Skolverket om allmänna råd med kommentarer för förskolan

Nu har Barnverket svarat på remissen ”Allmänna råd med kommentarer för förskolan” (Dnr 2010:00166) från Skolverket. Remissen är indelad i 4 huvuddelar och Barnverket har avgett kommentarer till tre av dessa:
Del 1. Styrning och ledning.
Del 2. Barngruppens och miljöns pedagogiska betydelse.
Del 4. Information till hemmet.

Fritidshem:

Den 14 november deltog Barnverket i samråd hos Skolverket, gällande revidering av Skolverkets allmänna råd för fritidshem. Barnverket representerades av Rolf Skärberg, fritidspedagog och föreståndare på Sundbyskolans Fritidsklubb, Stockholm samt styrelseledamot i Barnverket.

Inre organisatorisk verksamhet:

Det har under senare tid blivit alltmer tydligt att den rådande anställningskulturen med lojalitets- och lydnadskrav även påverkat Barnverkets inre organisation. Personal i skolväsendets verksamheter sätts under stor press, vilket innebär att det kan vara mycket svårt att både ingå i skolväsendets verksamheter och vara framträdande barnverkare. Man har kunnat hamna i situationer där man tvingats välja. Under året har viktiga erfarenheter gjorts angående detta. Så länge denna ”tystnadskultur” uppmuntras bland personal är det viktigt att Barnverket ser till att vara en övervägande föräldrastyrd organisation, som alltid har föräldrarnas och barnens perspektiv i centrum.

Kommunikationen inom Barnverket har under året som tidigare bedrivits via hemsidan, medlemsbrev, sociala medier kopplade till hemsidan och via telefon och mailkontakter. Ett arbete med att förtydliga och spegla Barnverkets aktuella arbete har inletts främst på organisationens hemsida. Bland annat har ny logga tagits fram.

Lokala Barnverk:

Bland de lokala barnverken och föräldragrupperna runtom i landet finns några som använt möjligheten att synas som en del av Barnverket Riks genom att ha egen flik på hemsidan. Här återfinns kommunerna: Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle, Nynäshamn, Partille, Solna, Tibro och Österåker

Exempel på aktivitet i lokalt Barnverk:

SOLNA:

Stora barngrupper i förskolan

I Solna kommun har föräldrar sedan årsskiftet 2012-13 gått ihop från över 30 förskolor (både kommunala och fristående), i Nätverket för föräldraråd i Solna, sedan kommunen valt att spara ytterligare på den redan hårt ansträngda förskolan. Barngrupperna ökar, kommunen anställer färre förskolelärare och vikarier uteblir. Både pedagoger och föräldrar ser hur detta drabbar barnen i form av stress, trötthet, tinnitus, magont, hyperaktivitet etc. Både pedagoger och föräldrar talar om förvaring av barn istället för pedagogisk verksamhet – något som rimmar illa med förskolan läroplan, skollagen samt förskolans möjlighet till social utjämning och förberedande för skolan och det livslånga lärandet. Förvaringen av barn blir inte ens säker och vi har under året fått till oss flertalet allvarliga incidenter med t ex olycksfall och borttappade barn – förutom att barn far illa varje dag i de bullriga och små lokalerna där pedagogerna har svårt att se varje individ och utmana barnen i deras lärande och lek.

Vi föräldrar känner en allt större oro för hur våra barn egentligen har det i den miljö som de vistas i så stor del av sin vakna tid. Personalen har en mycket pressad situation, med både kort- och långtidssjukskrivningar och flykt från kommunen eller yrket som följd. Idag ligger barnantalet i Solna på tre pedagoger ofta uppemot 20-24 barn per syskonavdelning (för barn mellan 3-5 år) och mellan 16-18 barn för småbarnsavdelningarna (1-3 år). Det är en nivå där man inom forskningen kunnat påvisa att barntillsynen blir mätbart sämre, barnen blir mer ledsna och aggressiva. Barngrupper med >18 barn rekommenderas inte, eftersom verksamheten då blir mer auktoritär och tappar i barncentrering. En mer auktoritär pedagogik kan leda till att barnen blir mer beroende och uppgiftsorienterade, och att de inte samarbetar eller leker med varandra. En uppföljning vid 15 års ålder visade att barn som genomgått sådana förskoleprogram hade sämre skolmotivation och en högre förekomst av asociala beteenden än de barn som genomgått barncentrerade förskoleprogram.

Skolverket har gett ut en sammanställning över forskningsläget vad gäller sambandet mellan strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i förskolan och grundskolans första år. I rapporten konstateras att optimal pedagogisk kvalitet kan uppnås först om barngruppens storlek för barn 4-5 år är 13-15st. För de mindre barnen och för barn med särskilda behov krävs än mindre grupper.

Författarna av rapporten drar bl a följande slutsatser:

  • “Vi menar att utifrån den forskning som vi tagit del av är en grupp om 13-15 barn i de äldre förskoleåldrarna (4-5 år) att föredra, om barnen skall utvecklas på ett optimalt sätt.
  • Förutsättningarna för barn som är under 4 år och barn i behov av särskilt stöd är sämre än för andra barn då verksamheter bedrivs i stora grupper, även om personaltätheten är hög.
  • För de minsta barnen är det identitetsutvecklingen och språkutvecklingen som är så viktig för senare års lärande som tar mest skada.
  • För många barn i behov av särskilt stöd krävs numera ofta en diagnos för att de skall få hjälp och stöd. I en mindre grupp hade det kanske aldrig uppstått något behov av att diagnostisera dessa barn. Både barn i behov av särskilt stöd och de minsta barnen har behov av att ingå i en mindre grupp, som de vuxna kan ingå i och stimulera till kommunikation, lek och samlärande.”

 

Rapporten heter “Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola – en kunskapsöversikt” och finns att hämta på skolverkets hemsida www.skolverket.se. Rapportens författare är: Maj Asplund Carlsson (filosofie doktor i barnlitteratur och universitetslektor i pedagogik), Gunni Kärrby och Ingrid Pramling Samuelsson (bägge professorer i pedagogik).

För övrig info från verksamhetsåret, vänligen se www.barnverket.se !

Stockholm, mars 2014-03-08,

Samordningsgruppen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.