Skolan styrs genom en så kallad mål- och resultatorienterad styrning. I styrningens idé ligger att detaljbestämmelser ska undvikas och att kommunernas och skolornas frihet ska vara så stor som möjligt. Det innebär att riksdagen och regeringen fastställer mål och riktlinjer som gäller för arbetet i skolorna i hela landet. Dessa mål och riktlinjer ska gälla för alla kommunala skolor och ska garantera att utbildningen blir likvärdig. Huvudansvaret för verksamheterna ligger på kommunerna. De ska fördela resurser och organisera verksamheterna så att eleverna når de nationella målen. Utifrån detta kan sedan varje skola välja ett arbetssätt som passar dem. Arbetet följs upp i årliga kvalitetsredovisningar.
I de fristående skolorna ligger huvudansvaret på huvudmannen för skolan. Huvudmannen kan vara en juridisk person som stiftelse, aktiebolag, en ideell eller ekonomisk förening m.m. men kan också vara en fysisk person, d.v.s. en enskild individ. Läs mer om vilka bestämmelser som gäller för de fristående skolorna nedan i avsnittet Fristående skolor och kompletterande utbildningar.
De övergripande bestämmelserna som styr undervisning och lärande i skolan finns i skollagen, läroplanerna och kursplanerna.
Elevinflytande och arbetsmiljö
Arbetssituationen för elever och lärare i skolan karaktäriseras av undervisning och lärande. För denna kärnverksamhet i skolan anges särskilda nationella mål i skollagens portalparagrafer i första kapitlet. Du kan läsa skollagen i rixlex.
Gemensamma mål för hela skolan
Förutom särskilda mål för utbildningen för barn och ungdomar respektive vuxna, finns mål för hela skolans verksamhet i skollagen. Den ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. All personal och alla elever ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Jämställdhet mellan könen ska främjas och alla former av kränkande behandling som mobbning och rasistiska beteenden ska aktivt motverkas. För varje skolform, utom förskoleklassen, finns en bestämmelse om att eleverna ska ha inflytande över sin utbildning.
Bestämmelserna om elevinflytande och de allmänt formulerade målen blir mer konkreta i skolans läroplaner. I dessa finns avsnitt om Elevernas ansvar och inflytande. Där framgår t.ex. att de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, ska omfatta alla elever. Vidare sägs att alla som arbetar i skolan tillsammans med eleverna ska ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön och att läraren ska se till att alla elever får ett verkligt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Läraren ska också tillsammans med eleverna planera och utvärdera undervisningen.
I läroplanerna framgår också att rektorn har ett särskilt ansvar för att
- skolans arbetsformer utvecklas så att ett aktivt elevinflytande gynnas,
- skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel,
- upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda.
Skolverket har utfärdat allmänna råd om arbetet mot kränkande behandling (länk) och föreskrifter om elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud.
Läs mer om elevinflytande och elevskyddsombud
Skollagen
Skollagen, som beslutas av riksdagen, innehåller de grundläggande bestämmelserna om utbildningen inom alla skolformer. Lagen anger värdegrund för skolan, övergripande mål för utbildningen samt övergripande riktlinjer för hur skolans verksamhet ska utformas.
I skollagen finns bestämmelser om vilka grundläggande krav som ställs på kommunerna. Där finns också bestämmelser som är riktade till elever och föräldrar, i första hand sådana som rör skolplikt och rätten till utbildning.
I en bilaga till skollagen finns en timplan för grundskolan. Där anges den tid för lärarledd undervisning som varje elev har rätt till. Tiden anges för ämne eller ämnesgrupp och är inte fördelad på årskurser. I andra bilagor till skollagen finns förteckningar över de nationella programmen i gymnasieskolan och poängplan för nationella och specialutformade program.
Förordningar
Skollagen med timplaner kompletteras av bestämmelser som regeringen utfärdat för skolan, bl.a. förordningar för de olika skolformerna och förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet.
Läroplaner
Regeringen fastställer också läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Alla som arbetar i skola och förskoleklass är skyldiga att följa läroplanerna. Meningen är att de ska vara tillgängliga och ständigt aktuella i skolans arbete. Fritidshemmet är ingen skolform. När barnen vistas där omfattas de inte av arbetsmiljölagen och läroplanen ska bara tillämpas i vissa delar.
Skolans uppgifter och de värden som ska ligga till grund för undervisningen bestäms i läroplanerna. Läroplanerna innehåller också olika huvudområden. För vart och ett av dessa huvudområden anger läroplanen mål och riktlinjer för arbetet. Målen för det offentliga skolväsendet är av två slag, dels mål som skolan ska sträva efter att eleverna når, dels mål som skolan ska se till att alla elever kan uppnå.
Programmål
Regeringen fastställer programmål för varje nationellt program i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Målen ger en sammanfattande beskrivning av programmet. De är utgångspunkten för planeringen för utbildningen i sin helhet och för planeringen av undervisningen i de enskilda kurserna. Det finns också särskilda kompletterande programmål för grundläggande vuxenutbildning och för de delar av vuxenutbildning för utvecklingsstörda som motsvarar den obligatoriska grundskolan.
Kursplaner och betygskriterier
Kursplanerna kompletterar läroplanen och anger målen för undervisningen i varje enskilt ämne.
Grundskolan och andra obligatoriska skolformer
Huvudregeln är att regeringen beslutar om kursplaner för grundskolan, sameskolan och specialskolan och Skolverket om kursplaner för särskolan. De beskriver varje ämne, vad ämnet syftar till och hur det är uppbyggt. I kursplanerna anges dels de mål som undervisningen i ämnet ska sträva mot, dels de mål som ska ha uppnåtts av alla elever vid grundskolans slut och som utgör betygsnivån för godkänt. Utöver dessa mål beslutar Skolverket i sina föreskrifter om kriterier för betygsnivåerna VG och MVG. För att utbildningens resultat ska vara möjliga att följa har ett avstämningstillfälle lagts in efter det femte skolåret (sjätte för specialskolan). Den bedömning av resultaten som görs då ska användas som grund för att vid behov förändra arbetet och rätta till beslut.
Frivilliga skolformer
För varje kurs i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen ska det finnas en kursplan som beslutas av Skolverket. Regeringen beslutar dock om kursplaner för svenska för invandrare och styrelsen för utbildningen om lokala kurser. Av kursplanen ska framgå bl.a. syfte och mål med kursen, samt vilken kunskapsnivå alla elever ska ha uppnått vid kursens slut. Skolverket beslutar också om betygskriterier för G, VG och MVG.
Skolverkets föreskrifter och allmänna råd
Bindande bestämmelser som Skolverket beslutar om kallas föreskrifter. Exempelvis har Skolverket utfärdat föreskrifter om flertalet kursplaner för de frivilliga skolformerna och om betygskriterier och föreskrifter om elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete genom elevskyddsombud.
Allmänna råd är generella rekommendationer om hur en lag eller annan författning kan eller bör tillämpas. De syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och att främja en enhetlig rättstillämpning. Allmänna råd om kvalitetsredovisning inom skolväsendet är exempel på allmänna råd som utfärdats av Skolverket.
Fristående skolor och kompletterande utbildningar
Det vanligaste är att barnen går i en kommunal skola. Eleverna och deras föräldrar har dock rätt att välja en från kommunen fristående skola. Skolverket ger tillstånd till de fristående skolorna. Grundskolorna och särskolorna är öppna för alla och gymnasie- och gymnasiesärskolor är öppna för ungdomar som har rätt till utbildning i dem. Elevens hemkommun ger skolan bidrag per elev.
Arbetsmiljölagstiftningen gäller i alla skolor. Skollagstiftningen gäller däremot i princip bara för de fristående skolorna när detta direkt framgår av hänvisningar i denna lagstiftning: 9 kap. skollagen och förordningen om fristående skolor. Undervisningen i de fristående skolorna ska i huvudsak ge samma kunskaper och ha samma mål som de kommunala skolorna. Men undervisningen kan ha en inriktning som skiljer sig från de kommunala skolornas. Det kan t.ex. vara skolor med en särskild religiös prägel eller skolor med en speciell pedagogisk inriktning som montessori- eller waldorfpedagogik. Om den fristående skolan inte följer gällande bestämmelser kan Skolverket återkalla godkännandet.
De skolor över grundskolenivå som inte är offentliga kan vara av två slag, de som motsvarar den kommunala gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och de som är kompletterande skolor. Bland dessa finns exempelvis skolor med konst- och hantverksutbildningar.
Läs mer på Arbetsmiljöverkets temasida om skolan
Lagar och regler på Skolverkets hemsida