Grönstruktur och barnens hälsa och lärande

GrönområdeForskningen visar att grönska i barns och tonåringars boende- och skolmiljö är viktig för deras hälsa och utveckling. Grönskan främjar lek och fysisk aktivitet och leder till bättre motorisk och kognitiv utveckling. Dessutom förebygger gröna miljöer aggressiva beteenden och dålig mental hälsa hos barn och ungdomar.

Urbanisering och förtätning
Andelen människor som bor i städer växer både i Sverige och globalt. Som en konsekvens av detta, skapas det ett behov av ny infrastruktur, såsom bostäder, transportvägar, vårdcentraler, matbutiker, förskolor och skolor m.m., och på något sätt ska allt det nya få plats. Dagens stadsplanering förespråkar förtätning, eftersom förtätning (i jämförelse med utbredning) tros skapa mer hållbara städer, genom mer lättillgängligt transportnät, effektivare energidistribution och ökad social trygghet. Men trots många fördelar kan förtätningarna även ha negativa konsekvenser. Mitt i den förtätande stadsmiljön ska barnen få plats med sina lekplatser, skolgårdar och områden för äventyr. Men bygger man tätare, är det självklart, att någonting måste försvinna och ofta är detta ”någonting” en klick natur och växtlighet, kanske en ”oanvänd” del av skolgården, eller en bit obebyggt land mitt i ett bostadsområde. Men, spelar det någon roll om det finns mindre plats för grönska i barnens omedelbara omgivning? Eller, varför ska vi ha grönska i städerna överhuvudtaget?

Varför behöver vi grönska i städerna?
Mera stadsvegetation (eller grönstruktur, som det ofta kallas) har föreslagits vara den mest effektiva vägen till att motverka vissa miljöproblem i städerna. Till exempel kan grönstruktur skydda mot höga inomhustemperaturer under värmeböljor, minska sannolikheten för översvämningar under stormar, och dessutom bidra till bättre luftkvalité (1). Dessa egenskaper hos grönstruktur kallas med ett samlingsnamn för ekosystemtjänster vilka har fått mycket uppmärksamhet i hållbarhetssammanhang.
Dock är ekosystemtjänster inte de enda fördelarna med grönstruktur i stadsmiljö. Ett stort antal färska studier rapporterar att människor som bor i stadsområden med mycket grönska i många avseenden är friskare än personer som bor i områden med mindre grönska. Till exempel visar många studier med vuxna att stadsbor som bor i områden med mer grönska har lägre risk för hjärt-, kärl- och respiratoriska sjukdomar, högt blodtryck och typ2-diabetes. Dessutom bidrar grönstruktur till bättre social sammanhållning, mindre stress, minskad konsumtion av antidepressanter, minskad irritation orsakad av buller och ett längre liv.
Men vad gör grönstruktur för barnen? Svaret är ”rätt mycket”, och detta framkommer från studier som beskrivs nedan.

Födelsevikt
Barn verkar behöva grönska även innan de kommer till världen. Mängden grönska påverka deras tillväxt redan i magen och ju mer grönska det finns runt den blivande mammans bostadsadress, desto lägre är risken för lågviktsfödslar. Födelsevikten har en stor betydelse för barnens framtida utveckling, särskilt vad gäller förekomsten av fetma, diabetes och andra ämnesomsättningsåkommor senare i livet. En av de första studierna i ämnet kom från Portland, USA 2011 och rapporterade att fler träd i bostadsområdet minskade risken för lågviktsfödslar (2). Efterföljande studier från Tel Aviv, Israel (3), Los Angeles, USA (4) och München, Tyskland (5) styrkte dessa resultat genom att visa att en större mängd ”total grönska” (all växtlighet, inte bara träd) i mammas bostadsområde ledde till ökad födelsevikt hos barnen. I Barcelona, Spanien såg forskarna att effekten på födelsevikt dessutom var särskilt påtaglig hos låginkomsttagarna (6).

Fysisk aktivitet
En annan viktig faktor som påverkar barnens viktutveckling och förekomsten av ämnesomsättningsåkommor är mängden fysisk aktivitet. Tillgången till en inbjudande miljö med riklig växtlighet är en viktig faktor för att locka till mer och intensivare fysisk aktivitet både hos barn och vuxna. Följaktligen har ett flertal studier noterat att barnen som leker i områden med mycket grönska engagerar sig i fysiskt mera ansträngande lek, och deras fysiska utveckling och motoriska förmåga är bättre (t.ex. att klättra, balansera, och att koordinera rörelserna) i jämförelse med barnen som leker i bebyggda områden (7-10). Barn som har mycket grönska runt bostaden visade sig även vara mer ivriga att leka utomhus under längre tidsperioder (11) och ha mindre sjukfrånvaro från dagis (10). Förekomst av träd i lekområdet verkar vara mer viktig för barnens vilja att leka utomhus än förekomst av grästäckta ytor (7).

Stresshantering och beteende
Förutom att stimulera fysisk aktivitet har gröna miljöer förslagits att ha en stark avslappnande effekt. Att leka i grönskan har visats att påverka barnens förmåga att återhämta sig efter en psykisk ansträngning och att bättre kontrollera sina emotioner (10). Två studier, utförda av forskarna i New York, rapporterade att barn och ungdomar, som bor i områden med mycket grönska, eller i närheten till parker, är bättre på att hantera stress och att återhämta sig efter stressfulla situationer (12, 13). I Bayern, Tyskland såg man att barn utan en möjlighet till att vistas i grönområden hade sämre mental hälsa när de uppnådde skolåldern än barn som regelbundet kunde besöka grönområden (14). Även attityder och beteenden kan påverkas av närheten till grönska: till exempel, var ungdomar, oberoende av ålder, kön, etnisk bakgrund och socioekonomiskt status, som bodde i grönare grannskap i Los Angeles USA, mindre sannolika att uppvisa aggressiva beteenden än ungdomar i ”gråare” stadsområden (15).

Kognitiv utveckling
Att leka vid platser med mycket vegetation påverkar barnens kognitiva utveckling, och leder till bättre koncentrationsförmåga, uppmärksamhet och självdisciplin (10). En amerikansk studie, som följde 17 barn mellan 7-12 år från låginkomstfamiljer, rapporterade att barn, som flyttade till grönare områden ökade i sin kognitiva funktion mera än barn som hamnade i stadsdelar utan grönska (16). I Barcelona, Spanien testade forskarna den kombinerade effekten av grönskan vid hemadressen, vid skolan och på vägen till skolan hos över 2500 skolbarn mellan 7-10 år (17). Åter igen visades det att ökad exponering till grönska ledde till ett bättre arbetsminne och ökad uppmärksamhet hos skolbarnen. Även möjligheten att titta på natur genom klassrumsfönstret har visats att vara positivt för barnens resultat på tentor, och för deras uppmärksamhetsförmåga och återhämtning efter stress (18).

Sammanfattning
Barnen är ofta beroende av vuxna för att kunna förflytta sig över längre distanser och deras vilja att vistas utomhus påverkas därför starkt av deras omedelbara omgivning både vid hemorten och vid skolan. Omgivningsgrönskan har många positiva och påtagliga effekter på barnens utveckling och borde därför betraktas, som en preventiv åtgärd mot framtida problem, både psykiska och fysiska samt sjunkande skolresultat.

1.Stockholms_Läns_Landsting. Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen. Tillväxt, miljö och regionplanering, TMR, Stockholms Läns Landsting, Stockholm: 2013.
2.Donovan GH, Michael YL, Butry DT, Sullivan AD, Chase JM. Urban trees and the risk of poor birth outcomes. Health & place. 2011;17(1):390-3.
3.Agay-Shay K, Peled A, Crespo AV, Peretz C, Amitai Y, Linn S, et al. Green spaces and adverse pregnancy outcomes. Occupational and environmental medicine. 2014:oemed-2013-101961.
4.Laurent O, Wu J, Li L, Milesi C. Green spaces and pregnancy outcomes in Southern California. Health & place. 2013;24:190-5.
5.Markevych I, Fuertes E, Tiesler CM, Birk M, Bauer C-P, Koletzko S, et al. Surrounding greenness and birth weight: Results from the GINIplus and LISAplus birth cohorts in Munich. Health & place. 2014;26:39-46.
6.Dadvand P, de Nazelle A, Figueras F, Basagaña X, Su J, Amoly E, et al. Green space, health inequality and pregnancy. Environment international. 2012;40:110-5.
7.Janssen I, Rosu A. Undeveloped green space and free-time physical activity in 11 to 13-year-old children. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity. 2015;12(1):1.
8.Almanza E, Jerrett M, Dunton G, Seto E, Pentz MA. A study of community design, greenness, and physical activity in children using satellite, GPS and accelerometer data. Health & place. 2012;18(1):46-54.
9.Wheeler BW, Cooper AR, Page AS, Jago R. Greenspace and children’s physical activity: a GPS/GIS analysis of the PEACH project. Preventive medicine. 2010;51(2):148-52.
10.Villanueva K, Badland H, Kvalsvig A, O’Connor M, Christian H, Woolcock G, et al. Can the Neighborhood Built Environment Make a Difference in Children’s Development? Building the Research Agenda to Create Evidence for Place-Based Children’s Policy. Academic Pediatrics. 2016;16(1):10-9.
11.Grigsby-Toussaint DS, Chi S-H, Fiese BH. Where they live, how they play: Neighborhood greenness and outdoor physical activity among preschoolers. International journal of health geographics. 2011;10(1):1.
12.Wells NM, Evans GW. Nearby nature a buffer of life stress among rural children. Environment and behavior. 2003;35(3):311-30.
13.Feda D, Seelbinder A, Baek S, Raja S, Yin L, Roemmich J. Neighbourhood parks and reduction in stress among adolescents: results from Buffalo, New York. Indoor and Built Environment. 2015;24(5):631-9.
14.Zach A, Meyer N, Hendrowarsito L, Kolb S, Bolte G, Nennstiel-Ratzel U, et al. Association of sociodemographic and environmental factors with the mental health status among preschool children—Results from a cross-sectional study in Bavaria, Germany. International Journal of Hygiene and Environmental Health. 2016;219(4–5):458-67.
15.Younan D, Tuvblad C, Li L, Wu J, Lurmann F, Franklin M, et al. Environmental Determinants of Aggression in Adolescents: Role of Urban Neighborhood Greenspace. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry. 2016;55(7):591-601.
16.Wells NM. At home with nature effects of “greenness” on children’s cognitive functioning. Environment and behavior. 2000;32(6):775-95.
17.Dadvand P, Nieuwenhuijsen MJ, Esnaola M, Forns J, Basagaña X, Alvarez-Pedrerol M, et al. Green spaces and cognitive development in primary schoolchildren. Proceedings of the National Academy of Sciences. 2015;112(26):7937-42.
18.Li D, Sullivan WC. Impact of views to school landscapes on recovery from stress and mental fatigue. Landscape and Urban Planning. 2016;148:149-58.

Mare Löhmus Sundström, Förälder, Docent, Dr.
Handläggare: klimat och hälsa
Centrum för Arbets- och Miljömedicin/SLSO
Samt forskare vid Institutet för Miljömedicin/Karolinska Institutet

Kommentera