Systemfelet: Förebyggande riskbedömningar, utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv, saknas

Det finns ett systemfel i skolväsendets systematiska kvalitetsarbete som riskerar våra barns utveckling, hälsa och lärande. Det saknas nämligen förebyggande riskbedömningar utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv. Forskningen är enig om att barn har kropp, sinnen och en känslig hjärna i utveckling som påverkas av allt från gener och stress till rörelse och nära relationer samt den fysiska miljön.

Så skrev BARNverket i ett inlägg december 2016. Idag, 2019, är detta fortfarande högaktuellt! Det gäller t ex digitaliseringsstrategin och ökad skärmtid, betygssystem och kunskapskrav, hot och våld i skolmiljön, samt när nya förskolor och skolor ska planläggas och byggas. Bristen på konsekvensanalyser och förebyggande riskbedömningar, utifrån ett barn och elevhälsoperspektiv, riskerar våra barns utveckling, hälsa och lärande samt säkerhet!

Vidare skrev vi 2016:

I Skolverkets allmänna råd med kommentarer ”Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet” 2012, saknas ordet riskbedömning. Däremot finns ordet mål med 194 gånger, kvalitet 165 gånger och utveckling 124 gånger. När man ser till skolväsendet – som arbetar med skolutveckling och biologiska varelser, nämligen barn och deras känsliga hjärnor i utveckling, här och nu – borde riskbedömningar utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv vara en av de viktigaste faktorerna i skolväsendets systematiska kvalitetsarbete.

I samma dokument från Skolverket saknas:

  • förebyggande riskbedömningar
  • barn- och elevhälsoperspektiv
  • referens till arbetsmiljölagen

Det blir tydligt också i många andra sammanhang att politiker med ansvar för skolväsendet inte tycks förstå att den fysiska miljön är viktig för barnets lärande och skolresultat samt psykiska och fysiska hälsa:

  • Skolans värdegrund saknar ett tydligt barn- och elevhälsoperspektiv utifrån det biologiska barnet och dess behov.
  • Det finns inga personer eller enheter på Skolverket som arbetar med fysiska miljöfaktorers betydelse för barns och elevers hälsa, lärande och skolresultat. ”Det ingår ej i vårt uppdrag”.
  • Elevhälsan saknar professioner inom arbetsmiljömedicin, skyddsingenjörer och sjukgymnaster/fysioterapeuter.
  • Det saknas gräns- och riktvärden utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv, gällande den fysiska miljön.
  • Frågor om inne- och utemiljöer, som förutsättningar för rörelse och motion, återhämtning, lekmaterial och mat och matsalsmiljö, gården/skolgården, lokaler samt barngruppstorlek och personaltäthet har försvunnit från frågeformulär och brukarundersökningar i många kommuner. Bland annat plockades frågorna bort i Stockholms brukarundersökning 2009, med motiveringen ”Brukarundersökningarna ska spegla skolväsendets styrdokument”.

Ovanstående är svårt att tolka på annat sätt än att svenskt skolväsende ej tycks förstå att fysiska arbetsmiljöfaktorer påverkar våra barns hälsa och skolutveckling.

Inget barn ska riskera att kränkas, drabbas av ohälsa, skadas eller riskera dåliga skolresultat på grund av att skolväsendet ej tar hänsyn till att barn är biologiska varelser. Deras kropp, sinnen och en känslig hjärna i utveckling påverkas både av den psykiska och den fysiska miljön.

Mot bakgrund av det ovan beskrivna systemfelet kommer BARNverket att arbeta för:

  • att vi får en hjärnvänlig skola, med ett barn- och elevhälsoperspektiv för hela barnet
  • att förebyggande riskbedömningar utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv införs i skolväsendets systematiska kvalitetsarbete
  • att få ansvariga politiker att inse att den fysiska arbetsmiljön är viktig för våra barns utveckling, hälsa, och lärande samt skolresultat. Politikerna måste också fatta beslut i enlighet med denna insikt.

Detta är mer aktuellt än någonsin, idag, 2019!

Nedan följer en sammanställning av texter och inlägg om barn- och elevhälsoperspektivet som publicerats på BARNverkets hemsida de senaste åren, för att exemplifiera områden som BARNverket anser har försummats av skolväsendet. De är skrivna av representanter för BARNverket, samt forskare och experter, dels inom området barns och ungdomars utveckling, hälsa och lärande, och dels inom området fysiska och psykiska miljöer, inne och ute.

Högre frånvaro i skolor med många elever

När det byggs nytt blir många skolor stora skolor. Det finns tydliga indikationer på att  i stora skolor har fler elever en hög frånvaro. Denna artikel bygger på Prestationsprinsens rapport ”Skolans tomma stolar”. (Mars 2018)

Aggie Öhman,
Författare till ”Skolans tomma stolar”
Debattör och verksamhetsutvecklare inom skola och ungas psykiska hälsa

Skolans ljus – om betydelsen av bra ljus i pedagogiska miljöer

Ljus är livsviktigt för oss människor, skriver Thorbjörn Laike, professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet. Det handlar inte bara om att vi behöver ljus för att se och arbeta. Ljuset hjälper också till att styra vår vakenhet och sömn. Detta kan i sin tur påverka vårt välbefinnande och därmed vår prestation. (Mars 2018)

Thorbjörn Laike,
Professor i miljöpsykologi vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö, Lunds Universitet

Bristande anknytning riskerar barnens hälsa

Förskolepersonal har länge larmat om ohållbara situationer för såväl barn som pedagoger. Nu senast flera alarmerande rapporter från förskolor i Huddinge kommun. Den ständigt ökande psykiska ohälsan hos allt yngre barn är en skam för ett land som Sverige. (Februari 2018)

Helena Lindfors,
BARNverket, förskollärare, kursledare i Småbarnspedagogutbildningen
Gunilla Niss,
BARNverkets ordförande, barnpsykolog

Förskolan måste ha en läroplan som tydligt utgår från barns behov!

BARNverket anser att förslaget till läroplan för förskolan ej tydligt tar hänsyn till barns grundläggande behov med avseende på ålder, den fysiska miljön, det växande barnets behov av motorisk och sensorisk stimulans samt rörelse och återhämtning i en sund miljö. Vi kan därför inte ställa oss bakom dokumentet som grund för förskolebarns läroplan. Det behövs en läroplan som tydligt utgår från vad barn behöver. (Februari 2018)

BARNverket

Digitaliseringen av skolväsendet ett riskfyllt experiment

Barnverket gör sin röst hörd och skriver den 11 december i Dagens Samhälle om digitaliseringen av skolväsendet. Mot bakgrund av Läkaresällskapets konferens ”Den uppkopplade barnhjärnan” (där inte en enda politiker fanns på plats) och den forskning som nu lyfts fram vill vi uppmana beslutsfattare och aktörer inom skola och förskola att informera sig om riskerna med digitaliseringen av förskola och skola. En tvärvetenskaplig förebyggande riskbedömning ur barn- och elevhälsoperspektiv måste föregå en sån här viktig fråga! (December 2017)

BARNverket

Skärmtiden har betydelse

Hur finner vi den goda balansen mellan digitalt och verkligt liv? Hur vägleder vi barnen och vem vägleder i sin tur föräldrar, lärare och skola? Barnläkare Åse Victorin beskriver skärmtidens inverkan på barns utveckling och ger förslag på hur vi kan hantera digitaliseringen. (September 2017)

Åse Victorin,
Leg läk., specialist Barn- och Ungdomsmedicin, specialist Allmänmedicin

Forskares rekommendationer för fysisk aktivitet

Forskarna är eniga om att fysisk aktivitet är positivt för barns hjärnor och skolprestationer. Detta skriver Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö Högskola, i sin artikel från en konsensuskonferens 2016, med 24 forskare inom området Effekter av fysisk aktivitet för barn och unga. (Februari 2017)

Ingegerd Ericsson,
Docent i idrottsvetenskap vid Malmö Högskola

Så förbättrar vi ljudmiljön i skolan

Det finns ett tydligt samband mellan ljudmiljö och lärande. Vad kan göras åt det? Hur går det till? Och vad kostar det? Svaren presenterades på kunskapsdagen Bra ljudmiljö ger resultat. (Januari 2017)

BARNverket

Skolmöbler och sittande barn

Det är av stor vikt att våra barn i skolan har stolar och bord som ger förutsättningar till en bra sittställning för aktivitet, koncentration och vila. Tyvärr har vi den senaste tiden, av flera föräldrar blivit uppmärksammade på att många skolor och kommuner upphandlar stolar som mer liknar en barstol med en pinne framtill som fotstöd. Detta riskerar att påverka barnens koncentration, lärande och hälsa. (December 2016)

BARNverket

Grönstruktur och barnens hälsa och lärande

Forskningen visar att grönska i barns och tonåringars boende- och skolmiljö är viktig för deras hälsa och utveckling. Grönskan främjar lek och fysisk aktivitet och leder till bättre motorisk och kognitiv utveckling. Dessutom förebygger gröna miljöer aggressiva beteenden och dålig mental hälsa hos barn och ungdomar. (September 2016)

Mare Löhmus Sundström,
Förälder, Docent, Dr.
Handläggare: klimat och hälsa Centrum för Arbets- och Miljömedicin/SLSO
Samt forskare vid Institutet för Miljömedicin/Karolinska Institutet

Bullret i städerna ökar och barnen blir de stora förlorarna

Barns och elevers utveckling, hälsa och lärande riskeras med nuvarande lagar och regler för buller vid bostadsbyggande, förtätning och stadsutveckling. Politiker och beslutsfattare saknar ett barn- och elevhälsoperspektiv och tycks inte förstå att barn behöver en bra utemiljö för att må bra och utvecklas optimalt. (Juli 2016)

BARNverket

Staden förtätas och barnen blir de stora förlorarna

Nu planerar många kommuner att förtäta bostadsområden. Men var är barn- och elevhälsoperspektivet? Stora ytor, gärna med naturmark. Det är vad barn och unga behöver för rörelseglädje och återhämtning. De behöver också bullerfria miljöer, bra luft och lagom mycket solljus. Allt detta skapar goda förutsättningar för barns och ungas hälsa och lärande. (Juni 2016)

BARNverket

Träna ”hjärna” i skolan

Hjärnan är det mest fulländade organet i vår kropp. Den har en fantastisk förmåga att anpassa sig men kräver utmaningar och träning för ett livslångt och framgångsrikt lärande. Därför är det viktigt att skolorna ger möjlighet till daglig fysisk aktivitet och rörelseglädje. (Januari 2016)

Lina Bunketorp Käll,
förälder, hjärnforskare och sjukgymnast

Goda förutsättningar för hälsa och lärande skapas när mobilförbud införs på skolor

När barnen slutade leka och vara fysiskt aktiva på rasterna beslöt rektorn på Bräckeskolan i Göteborg att införa förbud mot mobiler och surfplattor på skoltid. Detta gav positiva effekter. (November 2015)

BARNverket

Inomhusluftens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan

Skolan är Sveriges största arbetsplats. Arbetsmiljön i skolorna påverkar hur lärarna kan undervisa och hur elever tillgodogör sig undervisningen. En av de viktigaste delarna i en väl fungerande arbetsmiljö är kvaliteten på inomhusluften. (Oktober 2015)

BARNverket

Ska det finnas barn i städer? Skolgårdar krymper och försvinner när städer växer.

Föräldrar hör av sig till BARNverket och undrar: Ska det finnas barn i städer? Stillasittandet ökar och det gör också kunskapen om betydelsen av rörelseglädje och fysiska aktivitet för barns utveckling, hälsa och lärande samt skolresultat. Samtidigt krymper och försvinner skolgårdarna samt stora gröna ytor i samhällsplaneringen. Det handlar om barnens arbets- och livsmiljö. Förtätning och samhällsplanering sker utan att man tar hänsyn till barnhälsoperspektivet och barns behov. (September 2015)

BARNverket

Positivt samspel är barnets livsnerv

När vuxna inom förskola, skola och fritidshem tillämpar ett elev- och barnhälsoperspektiv utvecklas ett positivt samspel mellan barn och vuxna. Med ett barnhälsoperspektiv vill BARNverket förmedla: Rörelse och samspel i en sund miljö är grunden för utveckling, hälsa och lärande eftersom barnets behov är biologiskt, socialt och känslomässigt. (Juni 2015)

BARNverket/Gunilla Niss

Från magläge till rörelseglädje

Från magläge till rörelseglädje – eller till stillasittande med smarta telefoner och surfplattor. Förstår politiker och beslutsfattare allvaret? (Juni 2015)

BARNverket

Stora gröna skolgårdsytor bidrar till att öka skolbarns hälsostatus

Utemiljön i form av tillräckligt stora gröna skolgårdsytor med nivåskillnader är kopplat till flera hälsoaspekter hos barn. Att ha tillgång till vegetation bidrar till mer spontan fysisk aktivitet, god hälsa och vikt, hälsosam solexponering under vår och höst, längre nattsömn samt ökat hälsostatus och välbefinnande för barn, såväl i skola som i förskola. (Oktober 2014)

Peter Pagels,
Doktorand i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet inom projektet KIDSCAPE II med fokus på skolans utomhusmiljö och dess inverkan på skolbarns fysiska aktivitet och solexponering samt dess effekter på skolbarns hälsa.
Undervisande lärare inom ämnesområdet fysisk aktivitet och hälsa vid Linnéuniversitetet, institutionen för idrottsvetenskap

Läs mer om de olika faktorerna i BARNverkets kunskapsbank: www.behp.barnverket.dinstudio.se

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.