Stora gröna skolgårdsytor bidrar till att öka skolbarns hälsostatus.

birld-430x365Utemiljön i form av tillräckligt stora gröna skolgårdsytor med nivåskillnader är kopplat till flera hälsoaspekter hos barn. Att ha tillgång till vegetation bidrar till mer spontan fysisk aktivitet, god hälsa och vikt, hälsosam solexponering under vår och höst, längre nattsömn samt ökat hälsostatus och välbefinnande för barn, såväl i skola som i förskola.

BARNverket har de senaste åren fått information från många föräldrar, i många kommuner runt om i landet, att deras barns förskolegårdar och skolgårdar krymper och grönområden försvinner. Detta på grund av förtätning i bebyggelsen, utan att beslutsfattare tagit hänsyn till att barn behöver yta för rörelseglädje och fysisk aktivitet för att utvecklas, må bra och lyckas i skolan. http://www.sahlgrenska.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/mer-fysisk-aktivitet-pa-schemat-gav-forbattrade-skolresultat.cid1238863

BARNverket bad Peter Pagels, doktorand i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, och ansvarig för forskningsprojektet Kidscape II, att skriva en artikel om sin forskning på skolans utomhusmiljö, dess inverkan på skolbarns fysiska aktivitet och solexponering samt dess effekter på skolbarns hälsa. BARNverket hoppas att artikeln kan bidra till ökad kunskap hos politiker och beslutsfattare om betydelsen av att planera för bra utemiljöer för barn i förskola och skola, även i förtätade storstadsområden. Vidare hoppas vi att artikeln kan vara ett stöd till alla de föräldrar som kämpar för att deras barn ska ha tillgång till hälsofrämjande utemiljöer i förskola och skola.

Stora, gröna skolgårdsytor bidrar till att öka skolbarns hälsostatus i form av ökad fysisk aktivitet och hälsosam solexponering under vår och höst.

Den fysiska aktivitetens vitala betydelser för människors hälsa har uppmärksammats av forskningen sedan mitten av 90-talet (1). En fysiskt aktiv livsstil, helst i form av spontan utomhusaktivitet som börjar under barndomen och fortsätter genom puberteten har många positiva effekter på flera vanliga hälsovariabler såsom viktkontroll, glukostolerans, blodtryck, benmineralisering, immunsystemets funktion samt psykiska hälsa vilket minskar risken för vanliga sjukdomar i vuxen ålder (2-4). Omvänt ökar bristen på sammanhängande måttlig till intensiv fysisk aktivitet utomhus risken för fetma, astma, ADHD, närsynthet och vitamin D-brist, hälsotillstånd som i allt högre grad visar sig före puberteten (5, 6). Med måttlig aktivitet avses all kroppsrörelse som belastar skelettmusklerna så mycket att energiåtgången ökar tre gånger omsättningen i vila, vilket hos barn ofta genereras av fotbollsspelande, tafatt lekar och andra rörelselekar där barnen förflyttar sig.

Att springa, klättra och hoppa är ett led i den verbala, emotionella och sociala utvecklingen. Det har också konstaterats i studier att aktivitetsmönster som grundläggs i barndomen tenderar att följa med upp i vuxen ålder (7). Idag rekommenderar därför världshälsoorganisationen 8, att barn 5 – 17 år bör vara engagerade i minst 60 minuters måttlig till intensiv fysisk aktivitet de flesta dagarna i veckan för att främja hälsan, vilket stöds av flera forskningsstudier (4, 9). Långt ifrån alla barn når dessa rekommendationer. Objektiva mätningar av fysisk aktivitet visar att endast 60 % av 9-10 åringar i Europa når dessa mål (10, 11). Åldersrelaterade studier visar på en tydlig nedgång i fysisk aktivitet mellan 9 och 17 år, vilket gör att de hälsosamma nivåerna av fysisk aktivitet ännu mer avlägsna (12, 13).

Mellan 6-15 år tillbringar barn och ungdomar större delen av sin vakna tid under vardagar i skolan, vilket gör skolmiljön till en viktig faktor för att upprätthålla och främja hälsan (14). Samtidigt är barn i dessa åldrar begränsade till och exponeras för den skolmiljön som råkar vara till deras förfogande när de i skolan dvs. de kan oftast inte välja eller påverka skolmiljön de utsätts för.

I ett svenskt forskningsprojekt (KIDSCAPE I samarbete mellan Karolinska Institutet-KI, Svenska Lantbruksuniversitetet-SLU, Linnéuniversitetet-LNU) studerades förskolemiljöns inverkan på flera hälsovariabler så som fysiska aktivitet, solexponering och stresshormonhalt hos barn mellan 3-5 år i Svenska och amerikanska förskolor. Det visade sig att förskolans utemiljö i form av yta (stora, flera nivåer) och tillgång till vegetation är förknippad med flera hälsofrämjande faktorer hos barn, mer fysisk aktivitet, lagom sol (15) såsom hälsosam vikt, längre nattsömn och ökat välbefinnande (16). Även skolbarns fysiska aktivitet har visat sig ha samband med utomhus vistelsens längd och vissa miljöfaktorer såsom lekplatser, lekutrymme (m2/ barn) och tillgång till lek- och spelutrustning (17). Vidare finns det bevis som att attraktivt utformade ytor utomhus i grundskolan attrahera och därmed ökar elevernas fysiska aktivitet på rasten och övrig utomhus tiden (18).

I en nyligen avslutad studie (KIDSCAPE II vid KI, SLU, LNU)studerades skolbarn i år 2, 5 och 8, under september, mars och maj, vid fyra svenska 1-9 skolor i syd- o mellansvenska medelstora samhällen, med liknande utgångspunkter som i KIDSCAPE I (se ovan). Resultatet som publicerats i höst visar att barnens fysiska aktivitet och tid utomhus sjunker dramatiskt från årskurs 2 till årskurs 8. Studien visar också att stora öppnar ytor, helst gröna, triggar en ökad fysisk aktivitet på måttlig till intensiv nivå hos årskurs 2 och 5 elever. Endast årskurs 2 eleverna når upp till de rekommenderade fysiska aktivitetsnivåerna redan under skoltid. Pojkarna i alla studerade åldersgrupper var mer fysiskt aktiva än flickorna. Slutsatserna som drogs var att skolgården måste utvecklas med stora gröna öppna ytor samt ge tillgång till träd och buskar för att bättre främja fysisk aktivitet i de äldre årskurserna samt hos flickorna (Pagels m fl. 2014)12. Vidare resultat som ej ännu publicerats visar att inte några barn i de studerade åldersgrupperna utsätts för höga doser av UVB strålning under skoltid, men att de samtidigt, åtminstone under hösten och våren, skulle kunna få exponeras för mer UV-strålning för bättre förutsättningar att bilda vitamin D utan risk för brännskada. Samtidigt visar Forskning att en låg vitamin D halt i kombination med minskad fysisk aktivitet leder till försämrad skelett tillväxt vilket ökar risken för att tidigt i livet drabbas av benskörhet.

Slutligen bör man beakta att i Kidscape II studien har enbart skolor med välutvecklade skolgårdar studerats och kan därmed inte utesluta att det i storstadsregionernas förtätade områden finns skolor med betydligt mindre skolgårdar eller inga skolgårdar alls, och att det där säkert är ännu svårare att nå tillräcklig dos av fysisk aktivitet och UVB instrålning under hösten och våren.

Referenser

  1. US Department of Health and Human Services. Physical Activity and Health: A Report of the Surgeon General. 1996.
  2. Burrows M. Exercise and Bone Mineral Accrual in Children and Adolescents. Journal of sports science & medicine. 2007;6(3):305-312.
  3. Fam B, Amouzegar A, Arzhan S, Ghanbariyan A, Delshad M, Hosseinpanah F, et al. Association between Physical Activity and Metabolic Risk Factors in Adolescents: Tehran Lipid and Glucose Study. International journal of preventive medicine. 2013;4(9):1011-1017.
  4. Janssen I, Leblanc AG. Systematic review of the health benefits of physical activity and fitness in school-aged children and youth. The international journal of behavioral nutrition and physical activity. 2010;7:40.
  5. Perrin JM, Bloom SR, Gortmaker SL. The increase of childhood chronic conditions in the United States. JAMA : the journal of the American Medical Association. 2007;297(24):2755-2759.
  6. Mithal A, Wahl DA, Bonjour JP, Burckhardt P, Dawson-Hughes B, Eisman JA, et al. Global vitamin D status and determinants of hypovitaminosis D. Osteoporosis international : a journal established as result of cooperation between the European Foundation for Osteoporosis and the National Osteoporosis Foundation of the USA. 2009;20(11):1807-1820.
  7. Telama R, Yang X, Viikari J, Valimaki I, Wanne O, Raitakari O. Physical activity from childhood to adulthood: a 21-year tracking study. American journal of preventive medicine. 2005;28(3):267-273.
  8. Organization WH. Global action plan for the prevetion and control of non comuicable deseasis 2013-2020. Geneva2013.
  9. Blair SN, LaMonte MJ. How much and what type of physical activity is enough? What physicians should tell their patients. Arch Intern Med. 2005;165(20):2324-2325.
  10. Owen CG, Nightingale CM, Rudnicka AR, Cook DG, Ekelund U, Whincup PH. Ethnic and gender differences in physical activity levels among 9-10-year-old children of white European, South

Asian and African-Caribbean origin: the Child Heart Health Study in England (CHASE Study). Int J Epidemiol. 2009;38(4):1082-1093.

  1. Steele RM, van Sluijs EM, Cassidy A, Griffin SJ, Ekelund U. Targeting sedentary time or moderate- and vigorous-intensity activity: independent relations with adiposity in a population-based sample of 10-y-old British children. Am J Clin Nutr. 2009;90(5):1185-1192.
  2. Pagels P, Raustorp A, De Leon AP, Martensson F, Kylin M, Boldemann C. A repeated measurement study investigating the impact of school outdoor environment upon physical activity across ages and seasons in Swedish second, fifth and eighth graders. BMC public health. 2014;14:803.
  3. Trost SG, Pate RR, Sallis JF, Freedson PS, Taylor WC, Dowda M, et al. Age and gender differences in objectively measured physical activity in youth. Medicine and science in sports and exercise. 2002;34(2):350-355.
  4. Dessing D, Pierik FH, Sterkenburg RP, van Dommelen P, Maas J, de Vries SI. Schoolyard physical activity of 6-11 year old children assessed by GPS and accelerometry. The international journal of behavioral nutrition and physical activity. 2013;10:97.
  5. Boldemann C, Blennow M, Dal H, Martensson F, Raustorp A, Yuen K, et al. Impact of preschool environment upon children’s physical activity and sun exposure. Preventive medicine. 2006;42(4):301-308.
  6. Soderstrom M, Boldemann C, Sahlin U, Martensson F, Raustorp A, Blennow M. The quality of the outdoor environment influences childrens health — a cross-sectional study of preschools. Acta paediatrica. 2013;102(1):83-91.
  7. Ridgers ND, Fairclough SJ, Stratton G. Twelve-month effects of a playground intervention on children’s morning and lunchtime recess physical activity levels. Journal of physical activity & health. 2010;7(2):167-175.
  8. Mårtensson F, Jansson M, Johansson M, Raustorp A, Kylin M, C B. The role of greenery for physical activity play at school grounds. Urban Forestry & Urban Greening. 2014;13(1):103-113.

 

Peter Pagels 

Doktorand i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet inom projektet KIDSCAPE II med fokus på skolans utomhusmiljö och dess inverkan på skolbarns fysiska aktivitet och sol exponering samt dess effekter på skolbarns hälsa. Undervisande lärare inom ämnesområdet fysisk aktivitet och hälsa vid Linnéuniversitetet, institutionen för idrottsvetenskap, Kalmar. E-post: peter.pagels@lnu.se. 

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.