Ska det finnas barn i städer? Skolgårdar krymper och försvinner när städer växer

Lekande barnFöräldrar hör av sig till BARNverket och undrar: Ska det finnas barn i städer? Stillasittandet ökar och det gör också kunskapen om betydelsen av rörelseglädje och fysiska aktivitet för barns utveckling, hälsa och lärande samt skolresultat. Samtidigt krymper och försvinner skolgårdarna samt stora gröna ytor i samhällsplaneringen. Det handlar om barnens arbetsmiljö och livsmiljöFörtätning och samhällsplanering sker utan att ta hänsyn till barnhälsoperspektivet och barns behov.

”Skolgårdarna krymper i Stockholm” (här) skrev Svenska dagbladet (2011)
– Staden säljer ut barnens bollplan och berövar dem deras lekytor. Vi är rädda att det här blir ett prejudikat som kan drabba fler skolor, sade föräldern Ylva Hedenquist.
Stefan Hult, branschsamordnare för skolfrågor på Arbetsmiljöverket sade att de reagerat när de hittat skolor som inte ens hade en skolgård, och att det var en brist att tydliga direktiv saknades. Och Maria Nordström, docent vid Stockholms universitet, som forskat kring skolgårdar, konstaterade att leken riskerar stanna upp när ytorna blir små.
– Barn behöver plats helt enkelt, de är mycket mer rörliga än oss vuxna. Studier från skolgårdar i Paris har också visat att det uppstår stress hos barnen om det är för tätt, sade hon.

”BARNverket ifrågasätter om små gårdar kan bli bra när målet är en skola i världsklass” (här) skrev BARNverket 2013.

Flera oroliga och förtvivlade föräldrar i Stockholm hade hört av sig om nya skolbyggnader som skulle byggas på deras barns skolgårdar och att den viktiga utevistelsen med fysisk aktivitet för barns utveckling, hälsa och lärande nu skulle få sämre förutsättningar med fler barn på mindre yta.

Det är inte bara i Stockholm som föräldrar reagerat. På till exempel Berghemsskolan i Umeå protesterade elever och föräldrar 2013 när en förskolebyggnad med plats för 60 förskolebarn skulle placeras mitt på skolgården och där rektorn inte hade mycket att sätta emot när det gällde utbyggnationen som kom att ta en stor del av skolans innergård.

Forskning och studier visar att barns fysiska aktivitet och utomhuslek är viktig för deras hälsa och lärande samt förmåga att koncentrera sig i skolan.
Fredrika Mårtensson, vid Sveriges lantbruksuniversitet säger att den vilda leken gör barnen mer socialt kompetenta
Peter Pagels, skolgårdsforskare, skrev ett inlägg  på BARNverkets hemsida oktober 2014 om sin forskning och skolgårdars inverkan på skolbarns fysiska aktivitet och dess effekter på skolbarns hälsa:
* Att springa, klättra och hoppa är ett led i den verbala, emotionell och sociala utvecklingen
* Stora öppna ytor, helst gröna, triggar en ökad fysisk aktivitet
* Skolgården måste utvecklas med stora gröna öppna ytor samt ge tillgång till träd och buskar för att bättre främja fysisk aktivitet i de äldre årskurserna samt hos flickorna.

Medier och intresseorganisationer uppmärksammar nu bristen på bra utemiljöer för barn 

Flera medier och intresseorganisationer har de senaste veckorna skrivit om problematiken med mindre skolgårdar och många barn på liten yta i växande städer.

”Landskapsarkitekter tar strid för barns utemiljö” (här),
Landskapsarkitekterna vittnar om hur de tvingas sitta och rita bristfälliga miljöer för barnen:
* Ivern att bygga många bostäder och tät stad har lett till oacceptabla brister i barnens utemiljö
* Det som i plan- och bygglagen heter ”tillräcklig yta” för barnens utevistelse, kan sluta med två kvadratmeter per barn på en mörk, hårdgjord förskolegård.
* Så kallade utsläppsgårdar har blivit informell standard i nya bostadsområden och offentliga parker, som blir förskolornas och skolornas enda ventil, måste också hårdgöras för att klara trycket.
* Det gäller våra barn här och nu som tillbringar större delen av sin vakna tid på förskolan eller i skolan.
* Staden måste kunna växa med bibehållen kvalitet.

”Varannan skolgård för liten” (här)
Tidningen Mitti Stockholm skriver om flera skolor och deras gårdar i Stockholm:
* Vasa real – ytterligare en byggnad på en redan liten skolgård
* Observatorielunden – nyöppnad skola och ingen skolgård
* Stadshagsklippan – beräknas få stans minsta skolgård per elev
Henrik Nerlund vid Skönhetsrådet i Stockholm säger till Mitti:
– Det blir skuggigt och lite plats för barnen. Många av de skolprojekt vi ser hänger ihop med att man inte planerat in nya skolor i nya bostadsområden. Ett typexempel är Hagastaden där man inte planerade in någon skola alls.
Ulrika Åkerlund från Boverket säger att Stockholm nog är rätt unikt när det gäller yta för skolgårdar och att det nog hänger ihop med att man inte har ställt några krav. Göteborg har till exempel tagit fram egna riktlinjer som ligger på 30 kvadratmeter per barn.

Lärarnas Nyheter har publicerat flera artiklar den 19 augusti 2015:
”Skolgårdar får inte plats” (här)
– Det har blivit ett jätteproblem i kommunerna som bygger mycket. Det är svårt att få till ytor för att konkurrensen om marken är så hög, säger Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt som arbetar med frågan på Boverket.
Enligt forskare är 3 000 kvm ett slags minimivärde för att en skolgård ska kunna upprätthålla nödvändiga lekkvaliteter, oavsett antal barn.

”Skolinspektionen ställer inga krav” (här)
Medan Boverket förtydligar regler för förskolegårdar och skolgårdar saknar en annan myndighet, Skolinspektionen, helt och hållet mandat att efterfråga dem

”Vägen till grönskan går över gatan” (här)
– Vad kan hända om det inte finns en skolgård och det är kort om personal? Konsekvenserna blir att man stannar inne och riskerar att hamna i en högljudd miljö som påverkar både barn och personal, säger resurspedagogen Metin Catir, som jobbar på fritids.

Är det då rimligt att en kommunal skola i Stockholm saknar skolgård, trots lagens krav?
– Ja, det är den typen av speciallösningar man får göra här. Man måste helt enkelt vara pragmatisk och laga efter läge, säger Olle Burell (S), skolborgarråd i Stockholm.

Behövs gårdar? (här)
På frågan om gårdar behövs svarar Petter Åkerblom, lektor i landskapsarkitektur vid Sveriges lantbruksuniversitet, att det finns ett glapp mellan kunskap om barns hälsa och hur vi bygger stad.

BARNverket:
Frågor rörande den yttre och inre skolmiljön plockade Stockholms kommun bort 2009, från brukarundersökningen, som är en del av stadens kvalitetsuppföljning.
Exempelvis försvann frågan om ”Hur skolgården/utomhusmiljön är”. Kommunen motiverade detta med att brukarundersökningarna ska spegla skolväsendets styrdokument. Att skolväsendets styrdokument inte anser att den inre och yttre miljön har betydelse för barns och elevers lärande samt skolresultat är svår att förstå med all den forskning som idag finns om miljöns betydelse för barns utveckling, hälsa och lärande samt skolresultat.

Barn har kropp, sinnen och en känslig hjärna i utveckling, som inte går i repris, och som påverkas av miljön, här och nu.

Länktips:

Kampen om marken placerar barnen på taket, STAD, mars 2015

Barnen offras när Stockholm växer, Dagens samhälle 12 sept 2014 

I Stockholm får inte barnen plats, STAD, sept 2013

Fakta:

Boverkets nya allmänna råd:
* Skolgården bör placeras i direkt anslutning till byggnaden som innehåller lokaler för förskola, förskoleklass, skola åk 1—6, fritidshem eller liknande verksamhet.
* Barn och elever bör självständigt kunna ta sig mellan byggnaden och gården.
* Gården bör vara så rymlig att det finns plats för olika typer av växter och för skillnader i terrängen.
* Det ska även finnas goda sol- och skuggförhållanden, luftkvalitet samt god ljudmiljö.

Boverkets Vägledning – Gör plats för barn och unga!
* Ett rimligt mått utifrån antalet barn kan vara 40 kvadratmeter friyta per barn i förskolan och 30 kvadratmeter per barn i grundskolan
* Forskning visar att den totala storleken på friyta helst bör överstiga 3 000 kvadratmeter.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.