Grundmotoriska förmågor, sinnenas utveckling och samspel och ålderstypisk motorisk utveckling är grunden för barns utveckling och lärande. Om den viktiga motoriken skriver här Åsa Hagdahl & Pernilla Unevik, författare till boken ”Motorik med alla sinnen – grund för barns lärande”.
Motorik och sinnen – grunden för hjärnans och nervsystemets utveckling
Motorik är konstant i ett integrerat samarbete med våra sinnen. När vi går, står, hoppar, springer, sitter, är stilla, ritar, läser… är balansen, känselsinnet, synen, muskel/ledsinnet alltid en stor del av motoriken.
Motorik och sinnen är helt centralt för vår utveckling av nervsystem och hjärna. Vi föds med ett relativt outvecklat nervsystem. Vid födseln väger hjärnan ca 350 gram. Nervtrådar och synapser som skickar och tar emot signaler ska utvecklas och kopplas rätt. Myelin (ett fettlager) ska skapas och som gör att nervsignalerna i trådarna går snabbare och rätt. Vid 4-5 års ålder har nervsystemet och hjärnan utvecklats i en rasande fart och hjärnan väger nästan lika mycket som en vuxens.
Det som gör att hjärnan och nervsystemet utvecklas, är framför allt motorik tillsammans med stimulans av sinnena, barnets omvårdnad och utmaningar de får i miljön de är i. Att få röra sig, leka, upptäcka, utmanas på rätt nivå i en trygg kärleksfull miljö är grund för hjärnans utveckling.
Grundmotoriska rörelser samt sinnenas utveckling och samspel grund för lärandet
Steg för steg lär sig ett barn mer och mer avancerad motorik. Från det lilla barnets klumpiga grova rörelser, till mer och mer förfinade, medvetna och planerade. Rörelser ska automatiseras dvs kunna göras automatiskt utan medveten energi och tanke. Om en rörelse inte är automatiserad, tar det kraft, energi, koncentration från annat.
Motorik är ett övergripande ord som man ibland skulle önska delades upp i undergrupper.
Primära rörelser, som vi utvecklar och lär oss som spädbarn, och grundmotoriska rörelser, som är motorisk grund för att kunna göra mer avancerad motorik. Sitter inte grundmotoriken (som kom ihåg är helt beroende av sinnena) kan barnet få svårare än andra med mycket. Inte bara svårt med motorik.
Motorik – en viktig del av helheten
Motorik är inte ett isolerat utvecklingsområde utan en del i en större helhet. Grundmotoriska förmågor, sinnenas samspel och motorisk ålderstypisk utveckling är grundpelare för inlärning, mer komplexa rörelser, lekar och socialt samspel. Brister i grundpelarna kan göra inlärning och aktiviteter svårare och påverka barnet på flera andra sätt.
Fysiskt
Rörelse är bra för hjärta, muskler, syresättning, immunförsvar, bildandet av signalämnen, koncentration, stressreducering och mycket mer. Vi behöver röra på oss för att må bra. Men för att röra på oss och samtidigt känna glädje, lust och trygghet behöver våra motoriska förmågor vara utvecklade till den nivå eller i alla fall nära det som aktiviteten kräver. Om förmågorna inte är utvecklade i den grad som krävs kan rörelse i stället öka stressnivåerna.
Kognitivt
Bra utvecklad motorik påverkar kognition redan från mycket tidig ålder. Forskning har visat att 18 månader gamla barn med bra motorik också hade bättre slutledningsförmåga och var bättre på att lösa kognitiva uppgifter (Gottwald m.fl., 2016).
Socialt
För att vilja och kunna vara delaktigt i lek och aktiviteter med kompisar vill barnet känna att hen kan och har förutsättningar att vara med. Har ett barn inte de motoriska förmågorna vill eller vågar hen kanske inte delta. Eller kanske får inte barnet vara med eller riskerar att bli skrattad åt om hen är med.
Psykiskt
Att uppleva sig kunna något ger självförtroende, självkänsla och motivation. Motsatsen – att inte kunna något som andra kan – ger sämre självförtroende, osäkerhet, låg självkänsla och låg motivation att vara med. Så att inte kunna utföra motoriska färdigheter som de flesta i samma ålder kan samt att kanske inte få, inte kunna och därför inte vilja vara med kan påverka psyket och den mentala hälsan negativt.
Självuppfattning
När barnet rör sig får hen möjlighet att utforska, undersöka och interagera med sin omgivning och får därmed erfarenheter som leder till inlärning. På så sätt upptäcker barnet världen och får en bild av hur hen kan göra och reagera i olika situationer. Genom att behärska motoriken kan barnet uppnå framgångar och känna sig stolt över vad hen kan åstadkomma, vilket kan förbättra självuppfattningen.
Språkutveckling
En fördröjning i den motoriska utvecklingen kan (men måste inte) påverka språkutvecklingen. Forskning bekräftar att tidiga motoriska färdigheter (både fin- och grovmotorik samt gester) är relaterade till tidiga språkliga förmågor.
- Förskolan är den plats där många barn tillbringar en stor del av sin vakna tid. Det innebär ett särskilt ansvar att organisera utbildningen så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.
- Barnens biologiska förutsättningar och behov av fysisk, psykisk och social utveckling behöver vara en självklar utgångspunkt för hur man planerar undervisning och utformar lärmiljöer.
- När lek, motorik och sinneserfarenheter ges utrymme i utbildningen i trygga, tillgängliga och balanserade miljöer skapar vi hållbara förutsättningar för barns utveckling och lärande.
Åsa Hagdahl & Pernilla Unevik
Författare till boken ”Motorik med alla sinnen – grund för barns lärande”
Anm: Illustrationerna i den löpande texten framtagna av Hanna Larsson