Unga mellan 16 och 24 år lever inte i ett vakuum!

I GP kan man den 25/8 läsa om hur förvånade Göteborgs politiker är. De är förvånade över senaste veckans ”ungdomsbråk” där det kastats sten på polis, eldats bilar, vandaliserats och levts om i flera av Göteborgs stadsdelar. Ingrid Larsson dristar sig till att ställa frågor och hon frågar sig om detta har med arbetslöshet eller möjligen integration att göra. Det har det säkert.

Men det har då alldeles absolut också att göra med de nedskärningar i barn och ungdomars verksamheter som aviserats och genomförts senaste halvåret. ”Ungdomsbråken” har alldeles säkert även att göra med det faktum att utsatta stadsdelar, exempelvis Biskopsgården, också redan börjat avisera ytterligare nedskärningar under kommande läsår.

Kort lokalexempel:
Biskopsgården har redan under 2009 sparat 9,3 miljoner i skolan vilket innebar att det försvann över 30 lärare i stadsdelens fem skolor.
På senaste mötet i Biskopsgårdens stadsdelsnämnd sades det att man ”självklart måste prioritera efter det lagbundna” i kommande budget, dvs: neddragningar kommer att ske i de verksamheter där nämnden inte kan straffas för bristerna. Skola och förskola är helt oskyddade.
Under 2010 ska Biskopsgården spara 33,5 miljoner. Skolan utgör 25% av stadsdelens verksamheter. You do the math…

Göteborgs kommunfullmäktige har skrivit ett mycket kort och lättläst inriktningsdokument inför 2010. Det innehåller endast två punkter och den första ser ut så här:
”Den innebär att verksamheter och delar av verksamheter som riktar sig mot målgruppen barn, ungdomar och unga vuxna skall prioriteras. Vi gör det bl.a. mot bakgrund av att förskola och grundskola inte skall hamna i en alltför svår situation, liksom att ungdomars sociala situation och svårigheter på arbetsmarknaden är ytterst allvarlig.”

Den andra punkten:
”Vi ser också att en stor del av framtiden är beroende av vår klimatpåverkan. Därför skall den påverkan vi har som nämnd/förvaltning minska.”

Kort, bra och lättfattat skulle man kunna tycka. Men när man begrundar texten en stund så inser man att här har vi ett dokument som kan betyda precis vad som helst!
1. Genom att inte specificera t.ex skola, förskola, fritids, osv så skapar man tolkningsmöjligheter i oändlighet. Räcker det ifall barnen påverkas indirekt genom föräldrarna? Vilka av en stadsdels verksamheter skulle INTE höra till den prioriterade gruppen?
2. Vad betyder ”en alltför svår situation”? Hur ”svårt” får det bli? Enligt vem? För vem?
3. Satsningar på unga mellan 16 och 24 år kommer inte att behöva finansieras i budgeten. Det har stadsdelarna fått söka pengar för ur gemensamma anslag, dvs pengar som ligger hos kommunen. Man kan alltså spara hej vilt på barnens verksamheter och sen ändå slå sig för bröstet med att ha prioriterat unga och kanske till och med källsorterat kaffemuggen! I stort sett båda punkterna uppfyllda då, eller?

Unga mellan 16 och 24 år lever inte i ett vakuum! Detta drabbar ju deras småsyskon, deras barn, det har drabbat dem själva, det oroar alla andra vuxna omkring dem! Vad hjälper löften om en praktikplats när du inte har betyg så det räcker att utbilda dig till det yrket ifall det är intressant? Vad hjälper korttidsjobb när du ser att det är den enda sortens jobb de vuxna får, ifall de får några alls? Vilken nytta gör ”sysselsättning” av olika slag när du skapat dig en identitet utifrån de förutsättningar du haft hittills och de är allt annat än bra?

Läs gärna dokumentet ”Tips på åtgärd för aktuella problem som kommun och stadsdelar har!”. Där står bland annat:
”Förmågan att ta vara på möjligheter och stå emot destruktiva livsval ökar kraftigt om man fram till 16 år varit del av en trygg och kunskapsrik miljö.”

Vi tar det igen:
Förmågan att ta vara på möjligheter och stå emot destruktiva livsval ökar kraftigt om man fram till 16 år varit del av en trygg och kunskapsrik miljö.

”Ungdomsbråk” är kanske en reaktion på de förutsättningar och den miljö de unga är en del av? Kanske till och med rotad i de svekfulla formuleringar om hur skolan och förskolan ska lära barnen innebörden av ”värdegrund” och ”demokratibegrepp” som man kan läsa överallt i kommunens och stadsdelarnas dokument.

Jag bor i en stadsdel där det förekommit ”ungdomsbråk” och jag stödjer inte de uttryck som oroligheterna tar sig men jag tycker det är sorgligt att politiker i Göteborg inte kan se sambandet mellan de ungas uttryck och den definition av värdegrund och demokrati, i verkligheten, som så flitigt lärs ut i bland annat Biskopsgårdens skolor.

Camilla Tängman
Föräldrakommittén Biskopsgården
Barnverket Göteborg