Borde inte ALLA barn få möjlighet att utveckla sina hjärnor genom musik? Vi vet att musik stärker hjärnans utveckling och att språkinlärning och språkutveckling underlättas av rim, ramsor, sång och musik. Vi vet också att barn som börjar skolan med ett begränsat ordförråd riskerar att få svårigheter som följer dem genom hela skolgången. Vart tog den praktiska och obligatoriska utbildningen i musik, sång och rytmik vägen på förskolepedagogutbildningen?
Den snabbt växande kunskapen om musikundervisningens betydelse för barns utveckling borde få betydligt större plats i den politiska diskussionen skriver Töres Theorell, läkare, författare och professor emeritus i socialmedicin, Karolinska Institutet. Artikeln nedan publicerades på ”Kultur, Hälsa, Samhälle – forum för forskning och kunskapsspridning” den 16 juni 2026.
Forskning visar att barns språkliga färdigheter i förskoleåldern är en stark prediktor för senare läs- och skrivutveckling samt skolprestationer. Tidigt ordförråd, fonologisk medvetenhet och kommunikativa färdigheter har visat tydliga samband med akademiska resultat långt upp i grundskolan (Svensson, u.å.).
Vi vet att språkinlärning underlättas av rim, ramsor, sång och musik. Vi vet dessutom att musik stärker hjärnans utveckling.
Borde inte alla barn få möjlighet att utveckla sina hjärnor genom musik? Den snabbt växande kunskapen om musikundervisningens betydelse för barns utveckling borde få betydligt större plats i den politiska diskussionen.
En av de mest intressanta studierna publicerades av de Manzano och Ullén vid Karolinska Institutet. Forskarna identifierade i det svenska tvillingregistret enäggstvillingpar i vilka den ena tvillingen hade ägnat sig intensivt åt pianospel medan den andra inte hade musicerat. När forskarna undersökte tvillingarnas hjärnor med magnetkamera i vuxen ålder fann de tydliga skillnader. Hos de musikaktiva tvillingarna var ett nätverk av hjärnstrukturer som har betydelse för hörselbearbetning och känslomässig tolkning av musik mer utvecklat än hos deras syskon. Studien talar starkt för att musikträning påverkar hjärnans utveckling i en gynnsam riktning, och resultaten stöds av ett växande antal internationella undersökningar.Studien är också viktig därför att den visar att skillnaderna inte enbart kan bero på genetiska faktorer.
Ju mer musik desto bättre känsloförmåga
I tvillingregistret har vi också studerat sambanden mellan graden av musikutövning från barndom till vuxen ålder och förmågan att identifiera, sätta ord på och förmedla känslor. Resultaten var tydliga: ju mer musik, desto bättre känsloförmåga.
Denna förmåga är minst lika viktig för ett välfungerande samhälle som kunskaper i språk och matematik. Vi fann också liknande samband för träning i skrivande – både poesi och prosa – liksom för bildkonst och teater. Kreativa uttrycksformer tycks bidra till utvecklingen av människors emotionella kompetens. (Matell G och Theorell T(red.): Stressforskningsrapporter 2002)
Musik kan ge en lugnare läromiljö
I ett annat experiment fick elever i årskurs 5 och 6 en extra timmes musikundervisning per vecka under ett helt läsår. Musikundervisningen var särskilt inriktad på samarbete. Två jämförelsegrupper följdes parallellt: en med ordinarie undervisning och en med extra datorundervisning.
Vi mätte stresshormonet kortisol mitt på dagen vid höstterminens början och slut samt vid vårterminens slut. Mätningarna gjordes inte i samband med musiktimmarna. Vid läsårets slut hade kortisolnivåerna sjunkit i musikgruppen, medan de var oförändrade i de båda jämförelsegrupperna.
Resultaten tyder på att väl utformad musikundervisning kan bidra till en lugnare och mer gynnsam lärmiljö för all undervisning.
Språkfärdigheter främjas av sång
På initiativ av Kungliga Musikaliska Akademien har effekterna av daglig sångundervisning – den så kallade ”sångkvarten” – studerats bland barn i åldrarna 7–9 år. Projektet ser kopplingar mellan den extra sångundervisningen och språkutveckling. (Ett flertal artiklar är submitterade).
Projektets resultat ligger väl i linje med annan forskning som visar att musik, rytm, rim och sång stärker barns fonologiska medvetenhet – en av de viktigaste grundstenarna för läsinlärning (Bryant et al., 1989; Bolduc, 2009; Degé & Schwarzer, 2011). En senare metaanalys visar också att musikträning kan bidra till förbättrade färdigheter som är centrala för läs- och skrivutveckling (Gordon et al., 2015).
Bättre social kompetens med mer musik
I en stor schweizisk studie följdes barn under tre års tid. Hälften av klasserna slumpades till att få en extra musiktimme varje vecka. Forskarna kunde visa att barnen i dessa klasser utvecklade en bättre social miljö och ett mer positivt samspel än barnen i kontrollgrupperna.
Vart tog musiken i skolan vägen?
Runt om i världen publiceras idag studier som pekar i samma riktning. Den slutsats politikerna borde dra är att vi måste återerövra musikämnet.
På 1960- och 70-talen hade sång och musik en självklar plats i skoldagen. Alla lågstadielärare utbildades för att använda musik och sång som pedagogiska verktyg. Ett intressant tidsdokument finns i Birgitta Bäckströms beskrivning av musikundervisningen under denna period (Bäckström, 2023).
I samband med lärarutbildningsreformen 2001 blev det däremot frivilligt för förskollärare och lärare mot de yngre åldrarna att fördjupa sig i hur barn utvecklas genom rytmik, rörelse, musik, dans och bild. En förskollärare kan idag genomgå hela sin utbildning utan att få någon egentlig utbildning inom dessa områden.
Vi vet hur viktigt det är med rim, ramsor, sång och musik för barns språkutveckling. Vi vet också att barn som börjar skolan med ett begränsat ordförråd riskerar att få svårigheter som följer dem genom hela skolgången.
Mot den bakgrunden är frågan högst relevant: vart tog den obligatoriska utbildningen i rytmik, sång och musik vägen i förskollärarutbildningen?
Behovet är knappast mindre idag. Tvärtom. I ett samhälle där många barn växer upp med andra modersmål än svenska är musik och sång kraftfulla verktyg för språkutveckling, gemenskap och integration. Därför måste musikens ställning i skolan stärkas – inte försvagas.
Referenser
- Bäckström, B. (2023). Skolmusiken på 60–70-talet – och nu.
- Matell Goch Theorell T(red.): Stressforskningsrapporter 2002
- Bolduc, J. (2009). Effects of a music programme on kindergartners’ phonological awareness skills. International Journal of Music Education, 27(1), 37–47. https://doi.org/10.1177/0255761408099063
- Bryant, P. E., Bradley, L., Maclean, M., & Crossland, J. (1989). Nursery rhymes, phonological skills and reading. Journal of Child Language, 16(2), 407–428. https://doi.org/10.1017/S0305000900010485
- BDegé, F., & Schwarzer, G. (2011). The effect of a music program on phonological awareness in preschoolers. Frontiers in Psychology, 2, 124. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2011.00124
- De Manzano Ö &Ullén F (2018).Same Genes, Different Brains: Neuroanatomical Differences Between Monozygotic Twins Discordant for Musical Training.Cereb Cortex. 2018 Jan 1;28(1):387-394. doi: 10.1093/cercor/bhx299.PMID:29136105)
- Gordon, R. L., Fehd, H. M., McCandliss, B. D., & Tallal, P. (2015). Does music training enhance literacy skills? A meta-analysis. Frontiers in Psychology, 6, 1777. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2015.01777
- Svensson, A.-K. (u.å.). Samband mellan tidig språkutveckling, fonologisk medvetenhet i förskolan och läsproblem i skolan. Svensk Medicinsk Tidskrift. https://publicera.kb.se/smt/article/view/46636
- Theorell TP, Lennartsson AK, Mosing MA, Ullén F. Musical activity and emotional competence – a twin study.
Front Psychol. 2014 Jul 16;5:774. doi: 10.3389/fpsyg.2014.00774. eCollection 2014. PMID: 25076933. Free PMC article.
Töres Theorell
Professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska Institutet i Stockholm , läkare, och författare
Styrelsemedlem i föreningen Kultur Hälsa Samhälle