Motorik och sinnesutveckling är basen i barnets utveckling och lärande. Varför har den kunskapen försvunnit?

Motorikens betydelse för utveckling och lärande

Idag behövs en större medvetenhet om rörelsens betydelse, eftersom tv tittande och datorer tidigt kommer in i barns liv. Brist på rörelse kan både vara en hälsofara och det kan hindra barnets utveckling och inlärning. Barn behöver både lugna och vilda lekar eftersom hjärnan vill ha balans mellan kaos och ordning för att kunna vara kreativ och lära sig nya saker. Hjärnans motoriska centrum är nära kopplat till den del av hjärnan som påverkar vakenhet och uppmärksamhet. När barnet leker vilda lekar, klättrar, klänger, hoppar och springer ökar vakenheten som gör att hjärnan bättre kan organisera och tolka sinnesintryck. Detta leder till att information kan bearbetas och omvandlas till kunskap. Barn som får utlopp för sitt rörelsebehov blir mer koncentrerade och motiverade till inlärning.

Barn behöver springa, snurra, rulla, gunga, hoppa, åka rutschkana, klättra, leka i skogen och i vatten, balansera och åka kana. Allt detta leder till Sensorisk integration. Under barnets första sju år, när hjärnan fungerar som en bearbetningsapparat av mängder sinnlig information, behöver den fler utflykter i skog och mark än i Cyberrymden.

Utåtagerande barn behöver i ännu högre grad röra på sig! Ge dem en boxboll och en hinderbana. Men för att klara det behövs en väl utvecklad motorik. Aktiviteter där barnet får använda muskelstyrka, minskar stressämnen i kroppen, vilket gör dem lugnare. Att behärska kroppens rörelser stärker självförtroendet.

Men det handlar inte bara om motorik

För att ett barn ska utvecklas behövs ett samspel mellan motoriken, språket och de olika sinnena.

Känselsinnet – det taktila sinnet är vårt mest omfattande sinne eftersom känselcellerna i huden och i våra slemhinnor är utspridda över hela kroppen. Beröring är viktig för nervsystemets utveckling och det påverkar alla andra sinnen. Dessutom har känselsinnet en avgörande betydelse för hur barnet mår.

Led – och muskelsinnet, det kinestetiska sinnet handlar om förnimmelse av rörelse. Vi kan med hjälp av detta sinne känna om en arm eller ett ben är böjt eller sträckt utan att behöva titta. Det hjälper barnet att ”känna” hur det ska göra när det tex klättrar eller lär sig en ny motorisk rörelse. När rörelsen är inövad (automatiserad), behöver barnet inte tänka på hur det ska göra. Det sitter i muskelminnet.

Det Vestibulära systemet eller Labyrintsinnet sitter i innerörat, där det finns nervceller som stimuleras och påverkas när huvudets läge ändras. Det påverkar såväl balans och jämvikt som gravitation. Dessa nervceller ger oss information om kroppens läge i rummet och om våra rörelsers riktning och hastighet.

Finmotorik handlar om handens utveckling för att barnet ska kunna uppfatta vad det har i händerna. Det är en långsam process från en okoordinerad griprörelse till en väl utvecklad öga – hand koordination när barnet obehindrat kan använda sina händer till svåra finmotoriska aktiviteter som att skriva, klippa och sy.

Synsinnet – Visuell perception. Att utveckla synen är en invecklad process. Först lär sig barnet att uppfatta stimuli via synen, sedan att tolka vad det ser. Utvecklingen går via fixeringsreflexen till att barnet kan ställa in ögat på olika avstånd (ackommodera). Ögonens muskler behöver tränas och det sker bäst när barnet är i rörelse och samtidigt använder sina ögon. Stillasittande tar bort drivkraften att vilja kontrollera dessa muskler.

Hörselsinnet – Auditiv perception handlar om förmågan att förstå och återge hörselintryck och att kunna koppla ihop det man hör med tidigare hörselerfarenheter. Barnet kan från början ta emot hörselintryck, men kan inte använda sig av dem, för det förstår inte vad hörselintrycken betyder. Barnet kan inte tolka auditiva signaler förrän Centrala nervsystemet är mer utvecklat. Den avgörande processen i hörseluppfattningen äger alltså rum i hjärnan.

Tal – och språkutvecklingen startar redan före födelsen genom att fostret kan uppfatta ljud redan i sjätte fostermånaden. Genom att tala med det ofödda och lilla barnet lagras modersmålets naturliga struktur i barnets hjärna. I starten av språktillägnandet är det viktigt att barnet får öva sig och relatera till och språkligt samspela med en person, där båda parter är lika viktiga. Språkutvecklingen påverkas av muskulaturen i talorganet, god hörsel, god auditiv perception, att kunna skilja ut olika ljud från varandra, återkoppling och en god stimulerande miljö. Genom att prata mycket med barnet och läsa böcker utvecklas barnets ordförråd.

Sensorisk integration och samverkan av sinnen. För att barnet ska klara av avancerade och sammansatta uppgifter behöver många sinnen samverka. Det sker en sensorisk integration som är en pågående process under förskoleåren då barnet utvecklar sina sinnen på flera nivåer samtidigt. Det viktigaste är att den första nivån integreras ordentligt, eftersom den är basen för den fortsatta utvecklingen. Det är integreringen mellan det taktila och kinestetiska sinnet samt det vestibulära systemet. I boken ”Barns rätt att utvecklas” kan du läsa mer om hur motorik och våra sinnen utvecklas.

Varför har kunskapen försvunnit?

År 1991 skrev jag boken ”Barns rätt att utvecklas”, som beskriver en praktisk metod att arbeta med barn utifrån den utvecklingsnivå de befinner sig på i den motoriska, perceptuella och språkliga utvecklingen. År 1994 kompletterade jag med att skriva boken ”Om du inte rör mig så dör jag” som handlar om den taktila kommunikationens betydelse för barns utveckling. Beröring är inte bara vägen till känslomässig kontakt. Det är även relaterat till inlärning. Böckerna var utgivna av Utbildningsradion och följdes av olika tv program om såväl motorik som beröring och sinnesutveckling. Böckerna översattes till Norska, Danska, Engelska, Tyska och Vitryska. Jag föreläste utifrån innehållet motorik, perception, beröring och sinnesutveckling både inom och utom Sverige på uppdrag av Svenska Institutet, IPA, Omep och Barnens Ikea.

I Sverige var vi först att förstå vikten av barns behov av motorik, rörelse, perception och sinnesutveckling för sin utveckling. Nu har vi halkat efter! Hur kan det komma sig?

Ylva Ellneby
förskollärare, tal- och specialpedagog, utbildare och författare, bland annat till böckerna nedan:

• Barns rätt att utvecklas
• Om du inte rör mig så dör jag: den taktila kommunikationens betydelse för barns utveckling
• Om barn och stress – och vad vi kan göra åt det
• Cyberungar
• Pedagoger mitt i mångfalden
• Språkresan – en väg till ett andra språk
• Titta vad jag kan! – Vad föräldrar behöver veta om barns utveckling!
• Må bra i förskolan
• Den livsviktiga leken
• Att samtala med barn
• Die Entwicklung der Sinne

BARNverket vill att: ………….

Relaterade länkar: