Genomlysning

Vuxna är varandras arbetsmiljö, barnen varandras framtida förutsättningar?

Ämne: Förskolan
Text för genomgång och kommentarer från Genomlysningsgruppen.

Genomlysning förskolanVuxna är varandras arbetsmiljö, barnen varandras framtida förutsättningar? Barnens i förskolan, med sina behov, begränsade automatiskt av någon annans krav på utrymme, vare sig det är fysiskt, tids- eller resursmässigt. Skrik högst eller var alltför passiv; allt  däremellan får gå igenom att bli sedda på riktigt.

Ge barnen yta att snurra på, en vuxen att brottas hjärtligt med, såväl verbalt som handgripligen och jämnåriga att relatera till i samtal och kvalitativ samvaro, är det inte det förskolan ska stå för? En grund där vuxna sätter ramar för säkerheten och tryggheten med en tilltro till allas goda vilja, förmågor att utvecklas till vad de vill, en tid med ett egenvärde utan underförstådda mål att bli produktiva medborgare framöver som enda vits.

Att få utlopp för tankar, känslor och behov, känna var deras egna och andras gränser ligger och vad som betyder något för mig som fullvärdig person, fast mindre mätt i storlek. De professionella vuxnas goda vilja, ambitioner och ork är inte oändliga då en verklighet med emotionellt instabila barn utan reellt närvarande föräldrar kräver sin rättmätiga uppmärksamhet på förskolan, då oavbruten tid, utan distraktioner från skärmar och signaler inte ofta ges.

Att bli sedd, lyssnad på och tagen på allvar är ett utrotningshotat beteende hos dagens förebilder, uppkopplade och fysiskt närvarande men otillgängliga och långt borta i en annan parallell värld där barnen stoltseras med som underfundiga varelser med tokiga tillrop. En både känslomässigt stabil och en fysisk självkänsla att bottna i för framtiden är det bästa vi kan skicka med de små från förskolan med dagens förutsättningar och utmaningar!

Ge den som liten är en rättvis start och möjligheterna att bli den allra bästa  utifrån just denne, inte utifrån den barngrupp de råkat hamnat i, med ett sammanhang av en lämplig grupp vuxna och barn valda utifrån kommunens aktuella finansiella  situation!

ALLA måste få plats, sin egen!

/förälder, förskollärare & förskolechef

Hjälp oss!

Vi vill  ha din hjälp att kommentera de synpunkter som arbetsgruppen efter hand presenterar. Skriv kommentar här nedan eller maila direkt till genomlysningsgruppen – genomlysning@barnverket.se

Genomlysning av förskolans styrdokument

Ämne: Läroplanen för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010.
Text för genomgång och kommentarer från Genomlysningsgruppen.

Läroplanen för förskolan Lpfö 98Välkommen vara med i Barnverkets genomlysningsarbete!

Barnverket är ingen myndighet med resurser för egna utredningar och större undersökningar. Vår styrka är att finnas i verkligheten som föräldrar, personal och andra personer med intresse för förskola, skola och fritids. Våra erfarenheter är viktiga och behöver komma fram för att påverka beslut i samhället.

Var med du också och dela med dig av dina erfarenheter, gör din röst hörd och hjälp till att påverka!

I mer än tolv år har Barnverket nu samlat erfarenheter. Den erfarenhetsbank vi har att tillgå är därför både stor och en kraft att räkna med. Och än större blir den efter hand!

När det gäller styrdokumenten har Barnverket självfallet inte möjlighet att utreda alla aspekter som krävs för att göra en fullständig genomgång och bedömning av dessa, utan vi måste begränsa oss till aspekter vi finner viktigast. Vad som upplevs som viktigt är troligtvis sådant som har att göra med hur verksamheter och huvudmän för dessa hanterat och hanterar de uppgifter de har i samhället. I detta fall alltså hur det blivit och är i förskola/skola och på fritids.

Man kan naturligtvis studera styrdokumenten från mängder av infallsvinklar; jämföra med tidigare (t.ex. 90- talets eller tidigare läroplaner, skollagar och förordningar), utgå från vissa begrepp som t.ex. ”kunskapssyn” och ”människosyn”, bedöma utifrån egna perspektiv eller vissa förhållningssätt (idévärldar eller likn.) o.s.v. o.s.v.. För att få bredd i arbetet med genomlysningen av styrdokumenten behövs säkerligen många olika perspektiv!

Här följer en kortfattad jämförelse mellan den nuvarande läroplanen för förskolan och den tidigare (som var den första läroplanen för förskolan i Sveriges historia) följd av reflektioner.

Läroplanen för förskolan Lpfö 98Läroplanen för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010

Nya läroplanen för förskolan är som titeln säger densamma som den från -98, förutom att den är reviderad. Vad innebär då detta mer konkret?

Jo, om man lusläser kan man se följande:

  1. Likheter:

Så gott som allt i den gamla finns med i den nya. De små förändringar som finns i den nästintill likalydande texten handlar om uppdateringar och omstruktureringar.

  1. Skillnader:

Det finns tillägg. Det finns ca sex nya strävansmål under rubriken ”Utveckling och lärande”. Andra tillägg är riktlinjer för vad förskolläraren ska ansvara för gällande verksamhetens mål och riktlinjer. Dessutom har ”Förskolechefens ansvar” tillkommit under egen rubrik.

Ett fåtal omformuleringar finns, som mest tycks hänga samman med de nya ansvarsfördelningarna.

Reflektioner

Vad kan man då tänka om hur ovanstående skillnader mellan den gamla och nya läroplanen för förskolan, påverkar helheten? Ger förändringarna oss signaler om aktuella samhällsförhållanden man velat få med i det nya dokumentet? Om så är fallet, hur visar sig det nya och hur påverkar nyheterna dokumentet som helhet? Och, det viktigaste: Blir förskoleverksamheten bra om man följer dokumentet så som det står nu?

Man kan t.ex. tänka att:

De sex nya strävansmålen (som bl.a. handlar om specifikt lärande i matematik, naturkunskap, teknik och språk) rubbar den balans som kanske fanns i den tidigare läroplanen vad gäller de små barnens behov av trygghet, stimulans och utmaningar som unika individer med fysiska, psykiska och sociala behov i samspel.

Mycket av innehållet i riktlinjerna för vad förskolläraren ska ansvara för verkar orealistiskt. Man kan t.ex. fråga sig vem som ska ta hand om barnen under den tid förskollärarna sköter alla de uppgifter som handlar om samordning, ledning och dokumentation.

Att förskolechefens ansvar är att ansvara för att verksamheten bedrivs enligt målen och uppdraget i dess helhet och har ansvaret för förskolans kvalitet signalerar mer kontroll och övervakning än gott ledarskap med ambition att skapa en bra och välbalanserad verksamhet utifrån de behov barnen har.

Om detta tänker och tycker jag följande:

Mycket kritik har funnits gällande bristfällig implementering av styrdokumenten från 90- talet och att den kritiken inte är oberättigad har både undersökningar och erfarenhet visat. Barnverket hade troligtvis inte heller funnits om förutsättningar getts att uppfylla de krav den stora förändringen gällande bl.a. kunskapssyn som 90- talets styrdokument innebar.

Att nu driva igenom en motsvarande förändring med hjälp av ett starkt hierarkiskt system med bärande inslag av övervakning, kontroll och bestraffning på såväl individ-, lokal enhets- som kommunalnivå är tydligt märkbart inom vårt nutida skol- och omsorgsväsende.

I effektivitetens, tydlighetens och likvärdighetens namn ser vi som resultat en överdriven likriktning där fokus ligger på måluppfyllelse och att motsvara färdiga kunskapskrav efter mallar. Detta är något helt annat än att utgå från barnets unika individuella förutsättningar och behov (nyfikenhet och lust att lära). Även om det fortfarande står att barnet ska ges stöd och stimulans där det befinner sig ska stödet resultera i något förbestämt. Alla ska passas in i samma mallar. Vad händer då med alla som inte har möjlighet till detta eller som inte kommer till sin rätt om de måste formas i de obligatoriska formarna? Skapas kreativa självgående framtidsmänniskor i ett sådant system?  Jag tror inte det och kan inte dölja att jag i detta anar inskränkt människo- och kunskapssyn. I denna tappning har den kvalitativa kunskapssynens värde förlorats. Även förskolans nya läroplan bär spår av detta missgrepp!

Eva Datta, Genomlysningsgruppen
Förälder med barn i gymnasiet och mormor med barn i förskolan
Gymnasielärare med erfarenhet från grundskolan

Hjälp oss!

Vi vill  ha din hjälp att kommentera de synpunkter som arbetsgruppen efter hand presenterar. Skriv kommentar här nedan eller maila direkt till genomlysningsgruppen – genomlysning@barnverket.se

Riskbedömningar – en viktig faktor i ett kvalitetsarbete

Ämne: Skollagen (2010:800). 4 kap. Kvalitet och inflytande, Systematiskt kvalitetsarbete 2-8.
Text för genomgång och kommentarer från Genomlysningsgruppen.

Skolverkets allmänna råd med kommentarer, Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet

SkollagenRiskbedömningar –  en viktig faktor i ett kvalitetsarbete

Min erfarenhet är att riskbedömningar är en mycket viktig faktor i ett kvalitetsarbete.  Detta för att förebygga stress, ohälsa och skada hos de individer som befinner sig i verksamheten samt också för att utveckla en verksamhet med hög kvalitet och nå målen tillsammans med medarbetare som ”mår bra”.

När jag ser till skolväsendet, som arbetar med skolutveckling och barns hjärnor och kroppar, som är under utveckling, här och nu och inte går i repris, borde riskbedömningar utifrån ett barn-/elevhälsoperspektiv vara en av de viktigaste faktorerna i skolväsendets systematiska kvalitetsarbete.

Man måste därför ställa sig frågan hur politiker, beslutsfattare och tjänstemän har tänkt, i ett land där den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökar och skolresultaten sjunker, när man i Skolverkets allmänna råd om Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet (2012) finner ordet ”utveckling” 124 ggr, ”kvalitet- ”165 ggr och ”mål” 194 ggr samt ”riskbedömning” 0 ggr!? 

Monica Wester, Genomlysningsgruppen
Förälder, Barn- och skolergonom, Leg sjukgymnast

Hjälp oss!

Vi vill  ha din hjälp att kommentera de synpunkter som arbetsgruppen efter hand presenterar. Skriv kommentar här nedan eller maila direkt till genomlysningsgruppen – genomlysning@barnverket.se