Partifrågor, valet 2010

Vänsterpartiet Socialdemokraterna Miljöpartiet  Partifrågor, valet 2010  Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna

Partiernas svar i en översikt med jämförelse mellan blocken.
De här frågorna ställer vi till riksdagspartierna i partiundersökningen 2010. Barnverkets kommentarer finns i anslutning till de olika områdena.

Förskolan

Vi frågar riksdagspartierna:

1. Hur förklarar ert parti att barnen i förskolan inte ska omfattas av någon skyddande arbetsmiljölagstiftning? (Alla andra grupper i skolan och på arbetsmarknaden har lagfäst arbetsmiljöskydd.)

2. Vilka åtgärder kommer ert parti vidta för att åtgärda den här bristen?

3. Kommer ert parti att rösta för ett förslag i riksdagen om nationella riktlinjer med maxtak för barngruppstorlekar i förskolan?

Barnverkets kommentar:

Frågan om lagmässigt stöd för stärkande av förskolebarnens rätt till en god arbetsmiljö har förhalats under många år och bollats mellan olika instanser. Ingen verkar vilja ta ansvaret. Nu vill Barnverket ha svar på hur frågan ska lösas så att kvalitetshöjande insatser i förskolan blir av.

I den nya Skollagen blir förskolan en naturlig del av skolan och inlemmas i det gemensamma utbildningsväsendet och regleras av samma skollag. Detta välkomnar Barnverket! Ändå – på något förunderligt sätt – lyckas regeringen hålla arbetsmiljöfrågan utanför och det bristande skyddet för våra små barns psykosociala hälsa kvarstår därmed. Barnverket menar att detta är minst sagt förunderligt.

Vad är orsaken? Det enda vi kan tänka oss är att man inte vill riskera att ta de kostnader det skulle innebära att ställa samma krav på god arbetsmiljö för små barn som vi ställer för alla andra i samhället. Men är detta rimligt? Borde det inte vara precis tvärtom, att vi värnar extra om de små barnens utveckling och hälsa?  Jan Björklund talar liksom många andra varmt om tidiga insatser och förebyggande av skolsvårigheter. Men i denna fråga finns inget som helst förebyggande tänkande.

Så här skrev Barnverket (2009.09.30) i sitt remissvar över nya Skollagen:

”Barnverket är starkt kritiskt till avsaknaden i skollagsförslaget av en reglering av barnens rättigheter vad gäller arbetsmiljöarbetet i förskolan. Barnverket kräver att arbetsmiljölagen nu görs tillämplig även för barnen i förskolan.  Barnskyddsombud (motsvarande elevskyddsombud i skolan) ska utses av barnens vårdnadshavare via gängse samrådsforum eller lokal förskolestyrelse.

Skollagsberedningens hanterande av frågan om arbetsmiljölagstiftning för barnen i förskolan och de resonemang som förs om detta i motivtexterna (s. 403-405) är mycket svaga, ja direkt motsägande de egna slutsatserna enligt vår uppfattning.

Barnverket kräver att frågan om arbetsmiljöarbetet i förskolan återremitteras! Som bakgrund ska bl.a. beaktas:

  • att samtliga allianspartier redan 2006 klart uttalat att arbetsmiljölagen ska göras tillämplig i förskolan (http://www.barnverket.nu/politikerfragor/index.html, samtal med Barnverket vintern 2008-2009).
  • att även oppositionen uttalat sådan uppfattning.
  • att Skollagskommittén i sitt betänkande föreslog samma sak.
  • att Barnverket och andra föräldraorganisationer drivit frågan aktivt i många år som en högt prioriterad fråga.
  • att föräldrar är kompetenta att vara sina barns företrädare (barnskyddsombud).
  • att den utredning som såg över arbetsmiljölagen (SOU 2006:44 och SOU 2007:43) påpekade att det fanns brister rörande säkerhet och hälsa för förskolebarnen och föreslog att frågorna skulle regleras med skrivningar i den nya skollagen.  Men i Skollagsberedningens förslag finns inga sådana skrivningar med substans i över huvud taget.

Barnverket kräver att barnens rätt till en god arbetsmiljö nu konkretiseras i den nya skollagen också med hjälp av nationella riktlinjer för barngruppstorlekar och personaltäthet. Lagstadgade riktlinjer skulle sätta tydlig press på huvudmännen att skapa långsiktiga och hållbara pedagogiska processer för barnen i förskolan. Antingen kan riktlinjerna skrivas in i lagtexten direkt, eller kan regering eller myndighet som regeringen förordnar, i lagtexten ges rätt att utge förordningar om nationella riktlinjer för barngruppstorlekar och personaltäthet. (se vidare 8§ nedan)”

Fritids

Vi frågar riksdagspartierna:

4. Vilken betydelse anser ert parti att fritids har för måluppfyllelsen i skolan?

5. Vilka åtgärder kommer ert parti att genomföra för att höja kvaliteten på fritidshemmen i enlighet med Skolinspektionens granskning?

Barnverkets kommentar:

Skolinspektionen har under hösten och vintern 2009-2010 granskat 77 fritidshem runt om i hela Sverige. Resultatet av granskningen stöder Barnverkets ståndpunkter i alla delar. Här några talande citat från granskningen (Skolinspektionen 2010.03.31):

”Huvuddelen av de granskade fritidshemmen skulle i högre grad kunna bidra till att stimulera barnens utveckling och lärande och ge dem redskap som de får nytta och glädje av när de så småningom slutar i fritidshemmet”

”Skolinspektionen håller för mycket troligt att en hög kvalitet i fritidshemmens verksamhet gynnar elevernas kunskapsutveckling i grundskolan.”

”Grupper av de anställda uppfattar inte att fritidshemmet har ett lärandeuppdrag och det är alltför ovanligt med pedagogisk diskussion och reflexion”

”Granskningen visar att fritidshem i mer socioekonomiskt instabila områden relativt ofta har dåliga resursmässiga förutsättningar och att kvaliteten i verksamheten inte är tillräcklig för att kompensera för olikheter i uppväxtförhållanden.”
”De äldre barnen bjuds in med armbågen: Det är vanligt att barn och vårdnadshavare får signaler om att fritidshemmet framförallt är till för de yngre barnen och majoriteten av barnen slutar i fritidshemmet före år 4.”

”Granskningen visar att relationerna mellan vuxna och barn tenderar att bli ytliga och flyktiga i de större barngrupperna och att säkerheten och tillsynen över barnen på vissa håll behöver ses över. På vissa fritidshem förekommer kränkningar och konflikter i hög grad samtidigt som det kan saknas ett genomtänkt förebyggande arbete som är anpassat till fritidshemmens specifika behov och förhållanden.”

”Skolinspektionens övergripande slutsats är att majoriteten av de granskade fritidshemmen i högre grad skulle kunna bidra till goda uppväxtvillkor för barnen. Det är heller inte orimligt att anta att en hög och jämn kvalitet i fritidshemmens verksamhet skulle gynna elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. ”

Rekommendationer:

  • Fritidshemmen behöver utforma verksamheten på ett sätt som i högre grad stimulerar barnens lärande och hela utveckling. Kommunerna behöver säkerställa att all personal har kännedom om uppdraget och tillräcklig fritidspedagogisk kompetens.
  • Kommunerna och fritidshemmens ledning behöver säkerställa att avgörande förutsättningar som personaltäthet, barngruppsstorlek, fysisk miljö och organisation utformas så att de gynnar en god omsorg och en god pedagogisk kvalitet.
  • Fritidshemmets uppdrag bör förtydligas i de statliga styrdokumenten särskilt när det gäller lärande- och utvecklingsuppdraget liksom avseende kraven på en god omsorg. Det är också viktigt att ledningsansvaret tydliggörs”

Barnverket vill påminna alla aktörer om de strukturella förutsättningarna för måluppfyllelse inom skolbarnomsorgen:  När läroplanens syn på fritidshemmet formades, i början av 1990-talet, och dess pedagogiska verksamhet och mål beskrevs gick det 8 barn per anställd fritidspedagog. Idag är den siffran 20,5 (Skolverket 2009) . Därtill har den genomsnittliga barngruppstorleken mer än fördubblats på många håll.  Lokaltillgång och tillgång till material och utrustning är ofta enahanda och/eller undermålig  (Skolinspektionen 2010).  Personalen ges dessutom allt för sällan,  eller aldrig,  tid till pedagogisk planering (Skolinspektionen 2010).

I vårt remissvar på skollagsförslaget skrev Barnverket bl a:

Barnverket är mycket starkt kritiskt:  Formuleringen i lagtextförslaget: ”Fritidshemmet kompletterar utbildningen….” är svag och direkt skadlig. Den möjliggör för skolhuvudmännen att fortsätta att missköta verksamheterna (se Skolverkets samtliga lägesrapporter 2002-2008), ha mycket stora barngrupper och en allt för låg personaltäthet.

En ny skollag måste göra slut på misshushållningen med barnens skolbarnomsorgstid såväl som pedagogisk resurs som bred förebyggande insats. Med liggande förslag sanktioneras istället en fortsättning på detta gigantiska och dokumenterade misslyckande.

Barnverket föreslår: Syftesparagrafen istället formuleras: ”fritidshemmet är en del av skolans pedagogiska uppdrag”.

Barnverket föreslår:

  1. Att fritidshemmet ska erbjuda pedagogisk verksamhet av hög kvalitet för alla barn och elever upp till och med år 6. Verksamhetens strävan ska vara att alla elever regelbundet deltar i den pedagogiskt ledda fritidsverksamheten. Fritidsverksamheten syftar till social gemenskap, personlig utveckling, lärande och ökad  måluppfyllelse i skolan. Alla barn ska därutöver ha rätt till placering vid fritidsverksamhet till och med det läsår då barn/elev fyller 15 år.
  2. Att det införs nationella riktlinjer för barngruppernas storlek och personaltäthet på Fritids i den nya skollagen.
  3. Att fritidshemmet ges en egen läroplan vilken tydligt kopplar till och kompletterar läroplanerna i övriga skolformer. Innehållet i den pedagogiska verksamheten vid fritidshemmet skall präglas av både förskolans och grundskolans arbetsmetoder. Lek, skapande verksamheter (musik, bild, drama, multimedia, etc.), idrott och hälsa, språkutvecklande pedagogisk verksamhet, konkret naturvetenskap, värdegrundsarbete och läxhjälp (för de äldre barnen) är exempel på sådant som Barnverket tycker att läroplanen för fritidshemmet ska innehålla. Innehållet ska sedan konkretiseras, med stor lokal frihet, av  pedagogerna vid varje skola. Den pedagogiska verksamheten vid fritidshemmet ska utvärderas på generell nivå (prov på elevnivå ska ej förekomma).

Skolan

Vi frågar riksdagspartierna:

6. Hur ser ert parti på tillgängligheten av elevhälsa och specialpedagogiskt stöd på varje skola? (Vad är minsta kravnivå t ex? Svara gärna i antal barn per skolsyster, skolpsykolog etc.)

7. Kommer ert parti att rösta för ett förslag att införa en ”Lex Skola” (en direkt motsvarighet till Lex Maria på vårdens område) som lagstadgar all skolpersonals rättighet och skyldighet att anmäla allvarliga missförhållanden och kränkande behandling i förskolan och skolan? 

Barnverkets kommentar:

Barnverket är kritiskt till förekomsten av ett flertal luddiga formuleringar typ ”ska ha tillgång till… ”, gällande till exempel elevhälsa, specialpedagogiskt stöd och skolbibliotek i den nya skollagstexten!  Vad betyder ” ha tillgång till” egentligen: I vilken omfattning? Var? Hur ofta? Hur mycket? Av vem?Ska det finnas daglig tillgång till en skolkurator på den egna skolan undrar vi, eller inte?! Skollagstexten måste vara tydlig – inte lämna öppet för tolkningar, som ju på kommunal nivå oftast innebär att det tas mer hänsyn till de ekonomiska villkoren än till barnens behov.

Med dessa öppna skrivningar i skollagsförslaget blir det mycket viktigt för barn, föräldrar och väljare att ta del av partiernas ståndpunkter kring våra frågor om elevhälsa och specialpedagogiskt stöd.

Kränkande behandling och andra svåra missförhållanden

Aktuell statistik visar att kränkningar och missförhållanden på svenska skolor ökar, alternativt att mörkertalet är stort och att fler anmäler. Oavsett innebär detta en dyster situation som behöver åtgärdas.

Så här skriver Barn och Elevombudet (BEO) på Skolinspektionen idag:

”2009 tog Barn- och elevombudet (BEO) och Skolinspektionen emot 603 anmälningar om kränkande behandling. Det är en ökning med 14 procent jämfört med 2008. Under åren 2003 till 2009 har antalet anmälningar mer än fördubblats…  /::/ …

De flesta elever i ärendena från 2009 har varit utsatta för flera typer av kränkningar. 75 procent av elever i anmälningar där BEO och Skolinspektionen riktat kritik mot skolor utsattes för verbala kränkningar,  63 procent för fysiska angrepp och 27 procent för utfrysning.  … /::/ …

88 procent av anmälningarna gäller händelser i grundskolan. Grundskolan utgör 62 procent av landets skolor. Drygt hälften av alla anmälningar är mot skolor i de tre storstadsregionerna: länen Stockholm, Skåne och Västra Götaland. I dessa områden bor cirka hälften av landets befolkning i åldrarna 0-20 år.

Över 40 procent av antalet anmälda kränkningar är skolpersonal som kränker en grundskoleelev. Här är det framförallt pojkar som uppger att de har kränkts av en vuxen. ”

Så här skriver BRIS i sin senaste rapport (2010-02-03):

”Skolan – skolk på heltid:  Antalet barn- och ungdomskontakter inom området ”skolan” har mer än tredubblats sedan år 2007. I de här kontakterna ser vi barn och ungdomar som av olika skäl helt slutat gå till skolan, och som inte får det stöd de behöver för att komma tillbaka. Konsekvenserna blir allvarliga för barnet, det förlorar förutom den kunskap som det har rätt till även sitt sociala sammanhang. Många av de här barnen beskriver ett isolerat liv utan mål och mening.

Mobbning fortfarande vanligt: Det är inte ovanligt att mobbningen pågått under en längre tid när barnet kontaktar BRIS och ofta har barnet försökt att få hjälp av någon vuxen. Och mobbning är fortfarande ett av de vanligaste skälen till att barn och unga kontaktar BRIS. Även här berättar barn om vuxna som inte tar mobbningen och dess konsekvenser på allvar.”

Mot denna bakgrund, liksom baserat på egna erfarenheter som föräldrar och yrkesverksamma i skolans värld,  föreslår Barnverket att det är hög tid att införa en ”Lex Skola”, dvs en direkt motsvarighet till Lex Maria lagstiftningen inom vårdområdet, som skulle slå fast alla anställdas skyldighet att anmäla kränkningar och andra svåra missförhållanden i förskolor och skolor till Skolinspektionen.

Vår erfarenhet är högst påtaglig: anställda vågar sällan vara ”illojala” mot sin rektor eller förskolechef pga rädsla för repressalier eller rent av rädsla att mista jobbet. Chefer vågar i sin tur inte vara öppna med svårigheter inom den egna verksamheten.  Detta gör att allt för många brister förnekas eller  tystas ner.  De anmälningar som ändå inkommer utgör förmodligen toppen av ett isberg!

Vi menar att ”Lex Skola” utöver kränkande behandling av barn eller vuxna även ska omfatta uppenbara och upprepade brott mot skollagen och andra styrdokument vad gäller utformning och innehåll av själva utbildningen.

Utbildningens övergripande syfte och kunskapssyn 

Vi frågar riksdagspartierna:

8. Ska skolans demokratiuppdrag och fostrande – utvecklande uppdrag vara jämställt med skolans kunskapsuppdrag? 

9. Hur beskriver ert parti sin syn på kunskap?

Barnverkets kommentar:

Barnverket har på senare år uttryckt en oro och undran över vad som kan uppfattas vara en glidning mot ett gammaldags synsätt på barn och skola i värdegrunden i reformeringen av Skollag och styrdokument.  Så här formulerade vi det i vårt remissvar runt ”portalparagrafen” – paragraf 1 som handlar om skolans övergripande mål och syfte – den nya skollagen:

”Barnverket påpekar att det är bra att de tre huvudsyftena med skolan ligger fast i den nya portalparagrafen:

  1. uppdraget att förmedla kunskap och värden
  2. demokratiuppdraget
  3. ”tillsammans med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga veckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare”.

Det tredje uppdraget betraktar Barnverket bl. a som det ”förebyggande och folkhälsobyggande” uppdraget (det salutogena perspektivet). Det kommer alltid att finnas, oavsett vad man anser om föräldrars fostransansvar, ett stort antal barn (300.000 barn i ”utsatta familjer” enligt Rädda Barnens definition) vars föräldrar av olika anledningar inte förmår ge det personliga stöd och den goda sociala fostran alla barn behöver och har rätt till och som även är en grundförutsättning för att uppnå skolans mål. Förskolan och skolan har därmed alltid en avgörande roll för dessa barns möjligheter, såväl för att lyckas i skolan som för att lyckas i livet i stort.

Barnverket påpekar att det andra och det tredje syftet är lika viktiga som det första. Vi delar inte Skollagsberedningens självklara betoning av ”kunskapsuppdraget” som det viktigaste (s. 244). Detta har med kunskapssyn att göra. Barnverket menar att förankring av demokratiska värderingar och förhållningssätt liksom skolans uppdrag att utveckla aktiva, kreativa, kritiskt tänkande, empatiska och ansvarskännande medborgare just är frågor om lärande och verklig kunskapsförmedling. Om inte dessa kunskapsuppdrag är prioriterade, vart är vi då på väg?

Barnverket ser ingen motsättning mellan ett tredelat huvudsyfte och en ökad satsning på och utveckling av arbetet med ”att förmedla kunskap och värden, i de fall detta arbete har varit eftersatt.

Barnverket föreslår att det tredelade syftet med utbildningen tydliggörs genom en klarare styckeindelning i texten. Vi föreslår att det fastställs att de tre syftena samtliga är lika viktiga delar av skolans uppdrag.

Allmänt talas om behovet att sätta ”kunskapen i centrum” i skolan. Då blir det nödvändigt att diskutera och klargöra vad som avses med kunskap. Barnverket förespråkar å sin sida ett brett kunskapsbegrepp i skolan som innefattar såväl direkt mätbara faktakunskaper som mer komplexa färdigheter (t.ex. abstrakt tänkande, problemlösning, språklig och kommunikativ förmåga, social och emotionell kompetens, kreativitet, konstnärlig förmåga, kritiskt tänkande).

Barnverket påpekar att de för skollagstexten mycket centrala begreppen kunskap och värden  ska definieras. /::/ ..  ”

Oro över en otidsenlig utveckling i svensk utbildning är inte Barnverket ensamt om. Ett gott exempel på det är det upprop som undertecknats under 2009 och fram till idag av drygt 10.800  pedagoger, skolledare, forskare, professorer etc. inom svenskt skolväsende och lärarutbildning under rubriken ”Lagstadga om barns rätt att utvecklas med lust i trygghet!” http://sites.google.com/site/barnuppropet/Home

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.