Det behövs en barnmiljölag!

Förskolor och skolor måste byggas bättre – för barnens skull!

Det gäller att göra rätt från början, för barn går inte i repris.
Därför behövs nu tvärprofessionell kompetens när förskolor och skolor ska byggas. Det gäller att ta hänsyn till barns behov, för kropp, sinnen och den känsliga hjärnan i utveckling. Och det gäller att göra konsekvensanalyser och förebyggande riskbedömningar utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv. 

Barnets utveckling, hälsa och lärande påverkas av allt från gener, stress och närvarande
vuxna, samt barngruppstorlekar – till den fysiska lärmiljön som luft- ljus- och ljudmiljön, skärmtid och digitalisering, ytor och rum för rörelseutveckling och återhämtning samt inredning som färg, möbler och glas. Ja, det är många fysiska faktorer som påverkar våra barn och elever.

Svt lyfter nu problemen med glasväggarna som finns i allt fler förskolor och skolor.

BARNverket hoppas nu att ansvariga för planering och byggnationer av förskolor och skolor, Sveriges kommuner och Landsting, enskilda kommuner, byggherrar och arkitekter, börjar ta till sig kunskap från hjärnforskning och miljömedicin liksom kunskap från barnpsykologer, barnfysioterapeuter, barn- och skolläkare. Profession som har kunskap om hur barns kroppar, sinnen och hjärnor utvecklas och vad de behöver för fysiska miljöer för optimal utveckling, hälsa och lärande.

– Det krävs en barnmiljölag, och det krävs riskbedömningar utifrån ett barn- och
elevhälsoperspektiv, utifrån att barn har en kropp, sinnen och en känslig hjärna i utveckling, säger Monica Wester, barnfysioterapeut och en av de drivande krafterna i BARNverket, i Svt’s inslag “Varning för glasfaran“.

Det behövs också en nationell kunskaps- och tillsynsmyndighet för barns fysiska miljöer,
liksom gränsvärden, utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv.

Dessutom behövs sunt förnuft i samhällsbygget bland annat när vi bygger förskolor och skolor. Ett sunt förnuft som vilar på kunskapen om barn som växande människor med
kropp, sinnen och en känslig hjärna, vars utveckling, hälsa och lärande kommer att  påverkas av den fysiska miljön.

BARNverket rekommenderar SVT’s inslag, torsdagen den 24 januari 2019:

Varning för glasfaran i skolan!

”Stora glasväggar och glasfönster mot korridorer passar inte in i skolan. Det menar
psykologen och skolutvecklaren Malin Valsö som får medhåll av föräldranätverket
Barnverket och forskare. Glaset innebär ständiga störningsmoment som påverkar
elevernas koncentrationsförmåga.”
”Monica Wester från BARNverket och skolutvecklaren Malin Valsö är överens om att
skolorna i Sverige kan byggas bättre – för elevernas skull”

 

– Jag tycker att vi ska använda den forskning som finns om hur hjärnan fungerar och utgå
från det när vi bygger skolor istället för pedagogiska, arkitektoniska eller ideologiska trender. Då får vi hållbara skolor som fungerar väl över tid för alla elever, säger Malin Valsö.

I läroplanen står att skolans uppdrag är att främja lärande, hur går det ihop med stora
glasväggar i skolan?
De här ”guldfiskklassrummen” gör att eleverna koncentrerar sig på andra saker än
inlärningen. Det försämrar skolresultaten, det försämrar också hälsan för de blir stressade.

Men det här med riskbedömningar och konsekvensanalyser – det låter som en
självklarhet i samband med skolbyggnationer?
– Det gör ju det, men det görs inte i dag. För i så fall skulle vi inte ha stora öppna ytor
och glasväggar i våra skolor, säger Monica Wester.

”Det här låter absurt för mig”

Torkel Klingberg Neuroforskare och professor vid Karolinska institutet har i många år forskat på inlärning och barns koncentrationsförmåga. Han häpnar över hur vissa skolor byggs i dag, som inte alls gynnar elevernas inlärning.

Isabell Sjövall, neurodesigner:
– Frågan vi ska ställa oss är inte om samhället har råd att bygga bra skolor, utan om vi
har råd att inte göra det med tanke på de mänskliga konsekvenserna. Vad kostar inte
det? Det handlar om att vända på kalkylen och börja tänka långsiktig helhet.

Bättre betyg när glasväggen försvann.

Elever som SVT nyheter talat med fick bättre betyg när glasvägg försvann
”När vi byggde om och fick fler väggar och mindre glas – fick jag lättare att jobba i skolan”.

Klassrummets plus och minus 

Malin Valsö, skolutvecklare och psykolog, går igenom ett klassrums fysiska arbetsmiljö på
en minut.

Skolan som ”glaskämpat ”i tio år – glaset har frostats in

När Västra Stenhagenskolan i Uppsala byggdes för tio år sedan fanns det likheter med
skyltfönster i en galleria.
Maria Jadinge Trygg, skyddsombud vid västra Stenhagensskolan i Uppsala krävde att det
skulle sättas upp gardiner. Idag är allt glas i skolan frostat.

Ansvariga för byggnationer av förskolor och skolor måste nu se till barnens och elevernas bästa! Det betyder att hänsyn måste tas till barns behov för optimal utveckling, hälsa och lärande utifrån att barn har kropp, sinnen och en känslig hjärna. En bra fysisk lärmiljö kommer att påverka våra barns fysiska och psykiska hälsa, samt lärande, positivt.

Det behövs en Barnmiljölag!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.