Manifestation för Barn i behov av särskilt stöd i skolan, Göteborg torsdag 17 oktober

Barn i behovNu på torsdagen den 17 oktober kl. 17.00 är det manifestation på Gustaf Adolfs torg i Göteborg för barn i behov av särskilt stöd i skolan.

Arrangörerna har bjudit in representanter från skola, organisationer för barn och skola och kommunalråd och hoppas på en stunds givande samtal om barn i behov av särskilt stöd i skolan i Göteborg.

Nyligen stod det klart att Stockholms resursskolor för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), exempelvis autism, ADHD och dyslexi, hotas av nedläggning på grund av indragna tilläggsbelopp. Denna alarmerande nyhet väckte abrupt något över hela riket. Föräldranätverket Barn i behov i Stockholm bildades och nu ska Stockholms kommun se över beslut som är tagna.

För att synliggöra att situationen för barn i behov är ytterst utsatt överlag runt om i hela Sverige, tar nu Göteborg över stafettpinnen från Stockholm. Manifestationen arrangeras genom en samverkan av föräldrar, Attention Göteborg, Mobbningsfri skola, Attention Hisingen-Kungälv, Barnpartiet, U.N.I.K – NPF och Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg i Göteborg.

Mer information finns på manifestationens Facebook-sida här.

Ett system som ger barnen förutsättningar att växa

[Debattartikel om barn med behov av särskilt stöd i skolan där Barnverket är en av medförfattarna.]Vi möter dagligen barn med omfattande behov av särskilt stöd, i våra yrkesroller eller i våra privatliv. Att ge barnen de bästa förutsättningarna att växa är något vi ständigt arbetar med och vi bidrar mer än gärna med vår kunskap och våra erfarenheter till ett system som främjar den utvecklingen. I ett brev till Utbildningsnämndens ledamöter inför deras senaste sammanträde lyfter vi fram två centrala aspekter att ta med i en omprövning av det nya systemet för tilläggsbelopp – nämligen barnperspektivet och arbetsmiljölagen.

Ett system som ger barnen förutsättningar att växa

Den 18 april beslutar en enig Utbildningsnämnd att införa ett nytt system för det tilläggsbelopp som går till barn med behov av särskilt stöd i skolan. Intentionerna bakom beslutet är att systemet ska bli mera rättvist och leda till en ökad inkludering av barnen, det vill säga att alla barns behov ska kunna tillgodoses i den ordinarie skolan. Dagarna innan skolstart blev dock konsekvenserna tydliga, konsekvenser som inte motsvarar nämndens intentioner. Det är därför glädjande att skolborgarråd Lotta Edholm nu beslutar att ompröva nämndens tidigare ställningstagande.

”Varje elev har rätt till det stöd som krävs för att han eller hon ska få en bra utbildning. Detta är en av de mest grundläggande principerna för svensk skola”, skriver Lotta Edholm i debattartikeln ”Reglerna för resursskolorna har skärpts för mycket” på DN Debatt den 19 september i år. ”Skolans främsta uppgift är ge varje ung människa de bästa förutsättningar att växa, inte bara genom kunskaper och bildning, utan som en hel individ.”

Vi är helt eniga med skolborgarrådet – den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungdomar är enligt Skolverket att klara skolan. Just därför blir det viktigt för oss att lyfta fram några centrala aspekter som saknas i det nya systemet för tilläggsbelopp. Aspekter som bör finnas med i ett beslut som rör barn i Stockholms stad.

Den 18 april godkänner en enig Utbildningsnämnd det Förslag till nytt system för tilläggsbelopp för elever med ett omfattande behov av stöd i grundskolan DNR 13-516/1772 som Utbildningsförvaltningen arbetat fram. Förslaget diskuterar administrativa fördelar med ett nytt system – en ökad tydlighet om vilka elever som har rätt till särskilt stöd och ett besparingsutrymme över de kommande åren. Däremot saknar förslaget ett barnhälsoperspektiv i och med att det varken tar med ett barnperspektiv eller ett arbetsmiljöperspektiv. Och som Lotta Edholm påpekar i sin debattartikel har det nya systemet fått ”oönskade effekter för en del enskilda elever”.

Barnperspektiv
Stockholms stad har tidigare haft ett handlingsprogram för hur staden ska arbeta med FN:s konvention om barnets rättigheter, men programmet löpte ut den 31 december 2009. En motion lades just den 18 april i år fram till kommunstyrelsen om att inrätta en lokal barnombudsman och ett nytt handlingsprogram, men för tillfället finns ingetdera i Stockholm.

Barnombudsmannen (BO) betonar vikten av att beslut och verksamheter inom kommun och landsting utgår ifrån barnkonventionen då dessa ansvarar för de flesta frågor som rör barn och ungdomar. Statens folkhälsoinstitut belyser i en forskningsöversikt vikten av att barn ges ökat inflytande i frågor som rör dem själva. Folkhälsoinstitutet konstaterar att ökat inflytande har gynnsamma effekter på barnens hälsa och välfärd. BO föreslår därför att kommunen genomför konsekvensanalyser – det vill säga att kommunen tar reda på om och hur man har tagit hänsyn till ungdomars behov och synpunkter i förslag som rör barnen.

Arbetsmiljöperspektiv
Skolan är landets största arbetsplats och både elever och skolpersonal i grund- och gymnasieskolan, från och med förskoleklass, omfattas av arbetsmiljölagen. Enligt 8 §, andra stycket, i arbetsmiljölagen, ska en riskbedömning göras innan en förändring i verksamheten genomförs. Arbetsmiljöverket betonar i skriften Riskbedömning inför ändringar i verksamheten att förändringsarbetet i sig kan utgöra en risk för ohälsa. Begränsade möjligheter att påverka eller ha inflytande över sin arbetssituation kan innebära risker för ohälsa och olycksfall.

Arbetsmiljöverket understryker vikten av politikers ”kunskap om arbetsmiljölagen och om det ansvar de själva har för att skapa en god arbetsmiljö och motverka ohälsa och olycksfall”. Med andra ord, den risk- och konsekvensanalys som borde ha gjorts innan förändringsarbetet med det nya systemet inleddes behöver tas igen nu.

Förslag till nämnden
”När politiska beslut får oönskade följder måste vi som ansvariga politiker kunna fatta nya beslut”, skriver Lotta Edholm. Vi ger henne rätt och vill förtydliga vad de orden kan innebära omsatta i handling. När Utbildningsnämnden sammanträder föreslår vi att de ger Utbildningsförvaltningen i uppdrag att komplettera beslutsunderlaget utifrån ett barn- och arbetsmiljöperspektiv. Vi föreslår vidare att Utbildningsnämnden beslutar att betala ut hela tilläggsbeloppen till de elever som fått sänkningar av eller avslag på sina ansökningar under tiden som förvaltningen gör om förarbetet.

När politiker vågar lyssna och ta till sig av kritik, när de kan ställa frågan: Motsvarar konsekvenserna av det förändrade systemet också intentionerna bakom förändringarna? Då visar de på ansvarstagande gentemot de människor som det förändrade systemet är till för.

Då ger de varje ung människa de bästa förutsättningarna att växa, både i ord och i handling.

Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention
Bitte Lång, specialpedagog Stockholms stad
Miia Ekholm, leg psykolog
Meta Renberg, rektor Liljanskolan
Monica Wester, barn- och skolergonom föräldraorganisationen Barnverket

Debattartikeln skickades till DN, SvD eller på SVT:s hemsida samt som ett brev till alla ledamöter i Utbildningsnämnden i Stockholm.

Du hittar mer information på hemsidan En skola med plats för alla.

Mer och bättre undervisning i idrott & hälsa

ab_debattPolitiska beslut kan skapa lösningar som underlättar för sunda hälsovanor hos hela befolkningen, skriver riksdagsmannen Johan Forssell (M) på Aftonbladets debattsida den 4/10 2013. En betydelsefull reform vore mer och bättre undervisning i Idrott & hälsa, fortsätter han.

Mer rörelse, fysisk aktivitet och motorisk utveckling i förskola och skola är ett prioriterat område för Barnverket.

Länk till debattartikeln i Aftonbladet.

TV4 granskar skolmiljön i ny satsning

tv4Genom en så kallad öppen granskning vill TV4:s Kalla fakta och TV4Nyheterna i hela Sverige ta reda på hur det verkligen ser ut i skolan egentligen? Hur är det i klassrummen, i korridorerna, på toaletterna? Hur är miljön där barnen ska lära sig allt det viktiga?

Granskningen kommer att pågå under hösten 2013 i TV4Nyheterna och avslutas med ett Kalla fakta special.

Genom att gå in på tv4.se/skolsnusk kan du läsa mer om granskningen och vara med och tipsa programmet. Ju fler som deltar, desto mer tydlig blir bilden av skolmiljön.

Barnverket välkomnar satsningen och arbetsmiljöfrågorna för våra barn är ett prioriterat område för Barnverkets arbete. Stöd vårt arbete genom att skriva under vårt nationella upprop för barn och ungdomars arbetsmiljö.

Läs mer – www.tv4.se/skolsnusk

Mer idrott i skolan ger bättre studieresultat

I en debattartikel i SvD opinion den 20/9 kan man läsa om Malmö kommuns satsning på ökad fysisk aktivitet i skolan. I Bunkefloprojektet har man sett att mer idrott i skolan ökade andelen behöriga till gymnasiet med hela 8 procent, ja 13 procent för pojkarna. Mer idrott i skolan gav alltså bättre betyg. Enda skillnaden mot kontrollgruppen var daglig fysisk aktivitet under hela grundskoletiden. Projektet gav också bonuseffekter som bättre trivsel, färre konflikter samt ökad skelettstyrka.

”Malmö har nu tagit beslut på högsta politiska nivå om att förstärka skolämnet idrott och hälsa för alla Malmös skolelever. Även Hofors i Gästrikland, med 9515 invånare, ligger i startgroparna med att ge kommunens alla skol- och förskolebarn minst 45 minuters fysisk aktivitet alla skoldagar.”

Debattörerna ställer frågan: Hur kan svenska kommuner fortfarande avstå från metoder som kan öka elevernas gymnasiebehörighet med 8 procent, ja än mer för pojkarna? De kräver en övergripande politiskt beslut om garanterad rörelseträning för alla förskolebarn och att alla skolbarn får minst 50 minuters daglig, schemalagd idrottsundervisning.

Läs hela debattartikeln i Svd här.

Vi i Barnverket är helt eniga i det och anser att verksamheten i förskola, skola och fritidshem skall utgå från hela barnets välbefinnande. För att varje barn, utifrån sina förutsättningar och behov, ska utvecklas optimalt. Detta förutsätter verksamheter som, med barnperspektiv och i samverkan med hemmet, skapar en trygg och hälsofrämjande miljö.

Ett av de mål som Barnverkets Riksmöte i april 2013 gav till den nya samordningsgruppen var att medvetandegöra den fysiska rörelsens betydelse.

Lotta Edholm backar om resursskolorna

I en debattartikel i DN-debatt 19 september så backar ­Lotta Edholm (FP), skolborgarråd i Stockholm, i frågan om barn i behov av särskilt stöd. Ansökningar omprövas, skriver hon i DN. Utbildningsförvaltningen ska gå igenom samtliga ansökningar som fått avslag, och öka budgeten för 2014.

Läs hela artikel i DN-debatt här.

Stockholms stad bryter mot arbetsmiljölagen

Gernom att skära ned på tilläggbeloppen till elever som går på resursskolor bryter Stockholms stad mot arbetsmiljölagen menar vi i Barnverket.

Se inslag i TV4-nyheterna 16 september.

Stockholms%20stad%20bryter%20mot%20arbetsmilj%C3%B6lagen

Skolverkets rapport: Föräldrar nöjda med förskolan men missnöjda med barngruppernas storlek i förskola och fritids

bild1243Idag presenterades Skolverkets stora föräldraundersökning som föräldrar till 124 000 barn deltagit i. Nästan 90 procent tycker att personalen gör ett bra jobb, att barnen är trygga och att pedagogiken är bra. Men många föräldrar är missnöjda med storleken på barngrupperna i både förskola och fritidshem.

– Föräldrarna är nöjda med att förskolan är stimulerande för deras barn men många är oroliga för stora barngrupper och den oron måste de ansvariga i kommunerna ta på stort allvar. Det är barnens bästa och inte kronor och ören som ska avgöra hur stora barngrupperna blir, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.

I fritidshemmen fortsätter gruppstorlekarna att öka. Det går i genomsnitt 40 elever per fritidshemsgrupp. Det är en ökning med sju elever på fem år. Var tredje förälder är inte nöjd med storleken på barngrupperna. Nästan lika många är missnöjda med tillgången på personal.

– Skolverket har flera gånger tidigare slagit larm om de stora barngrupperna i fritidshemmen. Nu har vi svart på vitt att många föräldrar också är missnöjda. Det borde vara en kraftfull varningsklocka till de ansvariga i kommuner och friskolor att ta fritidshemmens viktiga uppdrag på större allvar, fortsätter Anna Ekström.

Några fler resultat från Skolverkets föräldraundersökning 2013 visar att:

  • föräldrarna har en positiv bild av förskolan
  • de genomsnittliga närvarotiderna har ökat i förskolan till 31 timmar i veckan
  • föräldrar till barn i fritidshem är mindre positiva
  • det är brist på verksamhet för 10–12-åringar
  • sex procent av föräldrar till barnen i åldern 1–12 år har behov av omsorg under obekväma tider
  • ett av tio barn med behov av omsorg på obekväma tider får hjälp genom kommunen.

Du kan läsa mer om hela undersökningen här på Skolverkets hemsida.
Skolverkets föräldraundersökning 2013 (PDF)