Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet motiverar Barnskyddslag snarast

I Sverige pågår ett gigantiskt experiment. Den nationella digitaliseringsstrategin i förskolan och skolan leder till ökad skärmtid utan att vi har en aning om konsekvenserna. Beslutet togs utan att någon föregående riskbedömning och barnhälsokonsekvensanalys gjordes, gällande påverkan på barnets fysiska och psykiska utveckling och hälsa. Inga experter på barnets känsliga hjärna, kropp och sinnen i utveckling konsulterades. Techindustrin lobbade hårt för en för dem lysande affär och politikerna gick på det.

Därför behövs en lag som skyddar barnen.

Barnet föds omoget och ska genomgå en fantastisk utveckling till fullvuxen
människa vid cirka 25 års ålder. De tidiga åren är de viktigaste för att träna
motorik, samspel och den empatiska förmågan. Professor i barnmedicin Hugo
Lagercrantz, och Anders Hansen, överläkare i psykiatri, har påtalat vikten av
rörelse och social interaktion i verkliga livet, för att människan ska må bra. För det
lilla barnets utveckling är detta livsviktigt. Skärmtid stjäl tid från något annat och
den viktiga utvecklingstiden går inte i repris.

Effekten av skärmtid på barnhjärnan på lång sikt finns det ännu ingen forskning
om, men vi vet att skärmtid kan leda till beroende och ohälsa i form av
ögonproblem, huvudvärk och nackproblem samt försämrad motorisk utveckling,
språkutveckling och brist på social interaktion öga mot öga. Man bör ställa sig
frågan om skärmar i förskolan ens ska vara obligatoriska. I skolan bör skärmar
användas åldersanpassat och brukas så att helheten för eleven blir både god hälsa
och bästa förutsättningar för utveckling och lärande.

För att viktiga beslut som rör barn ska gagna barnet behövs kunskap om barns
behov och utveckling hos beslutsfattare. För att skydda barn så att vi i verkligheten
uppfyller kraven om barnets rättigheter till god hälsa och omvårdnad enligt
Barnkonventionen behövs därtill en barnskyddslag. Syftet är att värna barnens
psykiska och fysiska utveckling och hälsa samt deras fysiska miljö som till
exempel skolors inne- och utemiljöer. Lagen ska inkludera läroplanen som behöver
åldersanpassas utifrån barnets mognad. Utbildningsminister Anna Ekström (S)
motiverar skärmar i förskolan med att läroplan och lagar måste följas, men
läroplaner ska bygga på forskning och beprövad erfarenhet. Har beslutsfattarna
gjort fel måste man ändra och göra rätt.

En barnskyddslag ska vara en garanti för att alla beslut som påverkar våra barn ska
vara förankrade hos ett medicinskt och hälsovetenskapligt råd med expertkunskap
om det biologiska barnet och dess behov. Rådet bör bestå av bland annat
professioner som läkare, psykologer, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och
hjärnforskare liksom ergonomer och optiker samt arbetsmiljömedicinsk kompetens.

Vi har ett allvarligt systemfel när vi i Sverige tar viktiga beslut rörande barns
utveckling, hälsa och arbetsmiljö utan förebyggande riskbedömningar och
barnhälsokonsekvensanalyser. Vi behöver en barnskyddslag som säkrar att så sker.
Då blir det tydligt för marknadskrafterna vad som förväntas och hur man undviker
att olämpliga beslut fattas för barn.

BARNverket anser att en digitaliseringsstrategi för skolväsendet ska vara anpassad
efter barns behov och ålder samt främja barns utveckling och hälsa.

BARNverket yrkar dels att den digitaliseringsstrategi som beslutats snarast
revideras med hänsyn till vad som ovan anges dels att en barnskyddslag snarast
införs.

Föräldraorganisationen
BARNverket

 

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.