Riksdagspartiernas svar på BARNverkets frågor inför valet 2018

Inför valet 2018 har BARNverket skickat ut ett frågebatteri till samtliga riksdagspartier. Frågorna berör barn- och elevhälsoperspektivet och de risker i skolväsendets verksamheter och miljöer som kan påverka våra barns utveckling, hälsa och lärande. Dessutom finns frågor om åtgärdsförslag för att förebygga riskerna samt en fråga om föräldrainflytande.

Frågorna till partierna kan du läsa här. Samtliga partier har nu besvarat frågorna helt eller delvis, se nedan, förutom Vänsterpartiet som har avböjt att svara.

En reflektion från BARNverket, när det gäller svaren, är vissa partiers uteblivna svar på vad det kan finnas för risker för barns hälsa och lärande inom de olika områdena som vi lyft fram. Att inte vuxenvärlden och politiken vill eller kan se risker är en risk i sig för våra barns utveckling, hälsa och lärande liksom för samhällsutvecklingen.

BARNverket anser att förebyggande riskbedömningar utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv, är en mycket viktig faktor i ett kvalitets- och utvecklingsarbete i samhället i allmänhet och inom skolväsendets verksamheter och miljöer i synnerhet. Detta för att förebygga fysisk och psykisk stress, ohälsa och skada hos våra barn och ungdomar. Men också för att utveckla ett samhälle med en förskola, skola, fritids och gymnasium med hög kvalitet och med barn och ungdomar, föräldrar och personal som kan prestera, är trygga och mår bra.

För ytterligare information hänvisar BARNverket till:

Nedan kan du nu läsa partiernas svar på BARNverkets frågor.

Fråga 1a:a-q

Vilka risker för våra barns och ungdomars hälsa och/eller skolresultat ser ert parti när det gäller punkterna a-q nedan?

Nämn högst tre risker inom varje punkt. Ser ert parti inga risker inom någon punkt vill vi också att ni anger det.

(Sd), (M) och (Kd) har svarat på samtliga delfrågor i fråga 1a.
(C) har gett ett allmänt hållet svar på delfrågorna inom fråga 1a.
(Mp) har gett ett allmänt hållet svar på delfrågorna inom fråga 1a tillsammans med fråga 1b och 2.
(S), (L) har ej svarat på delfrågorna i fråga 1a.

a) Stora barngrupper

(Sd) Minskade möjligheter att få återkoppling som krävs för att ta till sig och utveckla kunskap vilket kan ge lägre resultat, ökad svårighet att få individuell utveckling p.g.a. att lärare har för många elever samtidigt att ta hänsyn till, hälsorisker p.g.a. högre ljudnivå/trängsel/för dåligt utrymme i bl.a. klassrummet.

(M) Att personalen inte får tid att se, hjälpa och utveckla varje barn.

(Kd) Anknytningsproblem, stress, svårigheter med samspel mellan vuxna och barn som kan leda till att språkutvecklingen tar skada.

b) Låg personaltäthet

(Sd) Minskad möjlighet till personlig utveckling p.g.a. låg grad av återkoppling/stöd/feedback, sämre möjlighet att uppnå kunskapsmålen då lärarstöd och pedagogik för varje barn behövs för lärande, ökade risker vid olycksfall då få vuxna finns som kan hjälpa till/kalla på sjukvården.

(M) Stress och ohälsa bland personalen på grund av tidsbrist.

(Kd) Stress som påverkar både barn och personal.
Säkerhet – för lite personal ger mindre möjlighet att se incidenter.
Mindre tid för kvalitativ verksamhet – förskolan blir mer förvaring än utvecklande verksamhet.

c) Brist på anknytning och samspel med trygga vuxna

(Sd) Skapar osäkerhet och otrygghet och mentalt illamående, försvårar lärande eftersom kommunikation och stöd behövs för lärande.

(M) Barnen blir otrygga.

(Kd) Stress
Försvårat samspel mellan barn och vuxna som i sin tur kan leda till att identitets- och språkutvecklingen tar skada.
Psykisk ohälsa

d) Brist på motorisk utveckling och fysisk aktivitet

(Sd) Sämre skolresultat och sämre personlig utveckling då både hjärna och kropp behöver träning och rörelse för att lära, fysiska problem som kommer av stillasittande.

(M) Ohälsa bland barnen.

(Kd) Koncentrationssvårigheter
Sämre hälsa
Barnfetma

e) Stora förskolor och skolor

(Sd) Minskad trygghet då trygghet ofta kommer av vistelse i mindre grupper, ökad stress p.g.a. trängsel och högre ljudvolym och mer och fler att ständigt ta hänsyn till, i grundskolan svårare att passa tider/hinna i tid till lektioner när det är långt mellan klassrummen och uppnå goda resultat vilket kräver att det finns tid och lugn och ro.

(M) Dålig organisation och styrning.

(Kd) Beroende på hur skolan eller förskolan är organiserad kan det finnas problem eller ej. Det går inte att kategoriskt säga att stora enheter är problematiska men visst kan storleken göra det svårare med logistiken exempelvis i matsalen där det också kan bli bullrigare.
Yngre barn tar efter äldre och det finns en risk att leken avtar när äldre elever blir förebilder för yngre.

f) Arkitektur vid ny-, om- och tillbyggnationer

(Sd) Hälsoproblem då många moderna och oprövade material används som man inte känner till effekterna av samt att många av dessa upptäckts ge hälsoproblem – viktigt använda beprövade bra material, fukt-/mögelproblem som tyvärr uppdagats i samband med flera nybyggnationer – viktigt se till god ventilation samt beprövade material.

(M) Icke ändamålsenliga lokaler.

(Kd) Viktigt att tänka på att man inte bygger rum där insyn saknas, buller, ventilation och ljus.

g) Undermålig akustisk innemiljö

(Sd) Trötthet, hörselskador, lägre resultat.

(M) Hörselproblem.

(Kd) Buller som kan leda till stress, huvudvärk och trötthet.

h) Minskade ytor och rum för rörelse och återhämtning, inne och ute

(SD) ökad smittspridning, trötthet, ökad stress om det finns för många barn på för små utrymmen och därmed lägre resultat.

(M) Ohälsa bland barn och personal.

(Kd) Sämre hälsa

i) Minskning av naturlig natur på förskolegårdar och skolgårdar

(Sd) Minskad koppling och kunskap till omvärlden, minskade möjligheter till avkoppling och rekreation, minskade möjligheter till miljöbyte och därmed minskad hälsa och sämre resultat.

(M) Brist på fysisk aktivitet och stillasittande barn.

(Kd) Risk för sämre motorisk utveckling och för mindre rörelse. Sämre luft.

j) Fukt- och mögelskadade byggnader

(Sd) Hälsoproblem på kort sikt, hälsoproblem kan även byggas upp och bli långvariga sjukdomar, därmed även försämrade resultat.

(M) Ohälsa bland barn och personal.

(Kd) Hälsorisker, allergier.

k) Undermålig ventilation

(Sd) Hälsoproblem då syreväxling inte sker, därmed svårare att lära och försämrade resultat.

(M) Ohälsa bland barn och personal.

(Kd) Hälsorisk. Trötthet. Koncentrationssvårigheter. Allergier.

l) Nya bullerförordningen 2015

(Sd) Bullernivåerna för förskolor ska vara hårdare än för lägenheter främst då det innefattar mycket utomhusvistelse för barnen, det är viktigt att ta fasta på då gränsvärden sätts.

(M) Att bullerreglerna inte följs.

(Kd) Ingen risk.

m) Digitalisering och skärmarbete

(Sd) Vid obalans om inte pauser tas och skärmarbete uppvägs med annat så kan det ge försämrad syn och andra hälsoproblem p.g.a. stillasittande, alla hälsoproblem påverkar även lärande och därmed resultaten.

(M) Brist på fysisk aktivitet på grund av för mycket stillasittande.

(Kd) Sämre motorik när man inte lägre behöver skriva på papper. Risk för för mycket stillasittande när skärmen lockar mer än lek. Hjärntrötthet.

n) Läroplaner, kunskapskrav och betygssystem

(Sd) Risker finns att elever inte lär sig tillräckligt om kraven är för låga och om betygssystem dels byts ut flera gånger så att om-anpassningar ständigt måste göras dels om det är betygssystem som inte främjar eleven eller lärandet.

(M) Otydlighet skapar förvirring och stress hos både elever och lärare.

(Kd) Otydlighet kring t.ex. hur betyg ska sättas kan skapa osäkerhet och otrygghet.

o) Kommuner är både utförare och ansvariga för tillsyn

(Sd) Risker är att elever får kunskapsbrister och inte lär sig på rätt sätt eller får relevanta resultat då samma instans självklart inte kan både utföra och kontrollera sig självt, därför är det viktigt med oberoende kontrollinstans.

(M) Att tillsynen inte blir opartisk.

(Kd) Risk för jäv.

p) Kränkningar, hot och våld

(Sd) Riskerna är förstås många med både försämrad mental hälsa och därmed försvårande av lärande och att resultaten då också försämras.

(M) Psykisk och fysisk ohälsa

(Kd) Men för livet

q) Tystnadskultur

(Sd) Riskerna ökar för mobbing och kränkningar och liknande eftersom detta görs osynligt vid tystnadskultur, risker är även att olyckor/fel/brister/avsaknad av sådant som behövs växer då ingen vet hur det ligger till p.g.a. tystnadskultur.

(M) Tyst acceptans av kränkningar inom skolväsendet.

(Kd) Utsatthet när man inte kan kommunicera om sådant som är fel.

ÖVRIGA PARTIER:

(C) Har gett ett allmänt hållet svar på delfrågorna inom fråga 1a.
Barn ska växa upp i en så trygg och säker miljö som möjligt. Skolan ska vara en plats för alla barn, där de kan utvecklas och lära sig utifrån sina egna förutsättningar och behov. Alla skolor ska vara bra skolor. Och alla elever ska kunna lita på att deras utbildning håller hög kvalitet. Så är det tyvärr inte idag. Mer resurser måste riktas till de skolor som behöver det mest. Och höga kvalitetskrav behöver ställas på alla skolor, kommunala som privata. Stress, koncentrationssvårigheter, allergi, stillasittande, osynliggörande och risker för att eleverna inte lär sig det dom ska, är uppenbara risker om inom- och utomhusmiljön är undermålig.

(Mp) har gett ett allmänt hållet svar på delfrågorna inom fråga 1a, 1b samt 2.

Miljöpartiet delar Barnverkets ambition om en skolmiljö som är god, främjande och utvecklande för alla barn. Det är dock svårt för oss att svara på exakt vilka områden som är viktigast att prioritera i ett sådant arbete. Ur vårt valmanifest kan vi konstatera att vi har två punkter på detta område där vi till nästa mandatperiod vill:

  • stärka elevhälsans främjandeoch förebyggande arbete. Elever som mår dåligt eller far illa ska få stöd.
  • investera i goda lärmiljöer och små grupper för barn i förskola och fritidshem

Under mandatperioden har Miljöpartiet arbetat hårt för att skapa en hälsosam och jämlik skola. Vi har gjort miljardsatsningar på extra resurser till utsatta skolor, höjda lärarlöner och ökad lärartäthet, specialpedagogik och minskad administration. Vi har också drivit på för att införliva FN:s barnkonvention i svensk lag.

Vi vill skapa en svensk skola där alla får chansen att växa. Vi tror att vägen till en god skolmiljö börjar med lärare som har tid för sina elever och som inte bränns ut på jobbet. Vi tror där att det viktigaste för att uppnå en god skolmiljö är närvarande vuxna.

Fråga 1b:a-q

Vilka åtgärder skulle ert parti vilja vidta för att förebygga riskerna?

(Sd), (M) , (Kd) och (S) har svarat på samtliga delfrågor i fråga 1b.
(C) har gett ett allmänt hållet svar på delfrågorna inom fråga 1b.
(Mp) har gett ett allmänt hållet svar på delfrågorna inom fråga 1b tillsammans med fråga 1a och 2.
(L) har endast svarat på delfrågorna a, b och p i fråga 1b.

a) Stora barngrupper

(Sd) Vi vill ha en nationell rekommendation på max 15 barn per barngrupp inom förskolan.

(M) Att skola och förskola har en stabil finansiering som täcker upp för personalbehoven.

(Kd) Kristdemokraterna vill att kommunerna inför ett tak för barngruppernas storlek i förskolan, om högst tolv barn för åldrarna 1–3 år och högst 15 barn för åldrarna 4–5 år. Vi gör en riktad satsning för att så ska ske. Forskning visar att stora grupper har negativa effekter framförallt för de yngsta barnen eftersom de är beroende av täta vuxenkontakter som de kan knyta an till. Alltför många relationer stressar barnen. Stora grupper försvårar samspelet mellan barn och vuxna som i sin tur kan leda till att identitets- och språkutvecklingen tar skada.

(S) Vi vill fortsätta satsa på mindre barngrupper i förskola och fritidshem. I förskolan har vi i regeringsställning satsat över 830 miljoner/år och i fritidshemmen 500 miljoner/år. Vi har också återinfört de nationella riktmärken för barngruppernas storlek i förskolan som den moderatledda regeringen skrotade. Dessa satsningar har inneburit att barngrupperna minskat. I förskolan är barngrupperna de minsta på 25 år. De satsningarna behöver fortsätta. Vi kan inte gå tillbaka till en politik där förskola och fritids sätts på undantag. Vi behöver utbilda fler förskollärare, lärare och barnskötare – bara så kan barngrupperna fortsätta minska och kvaliteten stärkas.

(L) Det behövs fler särskilda undervisningsgrupper i svensk grundskola, där elever med inlärningssvårigheter och elever som är utåtagerande kan få det stöd de behöver. En del elever bör kunna få all sin undervisning i en sådan grupp i stället för i en hel klass, andra ska kunna få undervisning i den lilla gruppen under en begränsad tid, i vissa ämnen eller under vissa moment. Det tabu som funnits mot nivågruppering måste brytas. Sådana grupper kan innehålla elever som är permanent placerade i en sådan grupp, i stället för i en vanlig skolklass, men också elever som placeras tillfälligt eller för en viss period.

Fler behöver gå ett extra år i grundskolan. Detta bör ske så tidigt som möjligt i skolan. Elever som inte når de mest centrala skolan på de nationella proven i årskurs 3 bör i normalfallet gå ett extra år på lågstadiet. Idag måste rektorer i sitt beslut motivera varför en elev med underkänt skickas vidare till nästa årskurs, trots att man vet att sannolikheten för misslyckande är mycket stor. Det behövs också specialskolor och resursskolor för elever med de allra största svårigheter, till exempel omfattande funktionsnedsättning. Den trend som svept över svenskt skolväsende där dessa skolenheter har avvecklats har varit olycklig. Såväl särskola som specialskola ska vara kvar som egna skolformer. Sverige behöver fler speciallärare. Vi bör inom tio år komma upp i Finlands nivå, vilket behöver att vi behöver dubbla antalet som examineras varje år, från 800 till 1600. De nya speciallärarna ska i första hand utbildas för låg- och mellanstadiet.

b) Låg personaltäthet

(Sd) Vi vill öka personaltätheten i skolan. Exempel på våra satsningar är genom höjning av attraktionskraften för läraryrket genom karriärtrappa och högre lön och ökat ansvar – det gör att flera stannar kvar och dras till yrket, det gör att sjukskrivningar minskar och fler lärare är på plats.

(M) Att skola och förskola har en stabil finansiering som täcker upp för personalbehoven. Det är också viktigt att lärarutbildningen och förskollärarutbildningen dimensioneras för att täcka de framtida behoven.

(Kd) Kristdemokraterna vill att kommunerna inför ett tak för barngruppernas storlek i förskolan, om högst tolv barn för åldrarna 1–3 år och högst 15 barn för åldrarna 4–5 år. Vi gör en riktad satsning för att så ska ske. Forskning visar att stora grupper har negativa effekter framförallt för de yngsta barnen eftersom de är beroende av täta vuxenkontakter som de kan knyta an till. Alltför många relationer stressar barnen. Stora grupper försvårar samspelet mellan barn och vuxna som i sin tur kan leda till att identitets- och språkutvecklingen tar skada.

(S) I dag arbetar 28 000 fler i skolan och personaltätheten är högre jämfört med när regeringen tillträdde. Vi vill fortsätta att prioritera satsningar på fler lärare och personal som kan avlasta lärarna, som lärarassistenter, framför stora skattesänkningar. Vi behöver utbilda fler lärare och barnskötare, samt förbättra arbetsmiljö och löner. Kommunerna behöver även få stärkta förutsättningar på lång sikt att anställa personal i välfärden. Därför vill vi under nästa mandatperiod investera 6 miljarder per år i skolan, i enlighet med Skolkommissionens förslag, samt tillföra kommunerna ytterligare Välfärdsmiljarder.

(L) Det största hotet mot kvaliteten i förskolan är bristen på utbildad personal. Idag anställs allt fler utan pedagogisk högskoleutbildning och obehöriga på förskolorna runt om i landet. Varje barngrupp ska ledas av en legitimerad och behörig förskollärare. Målet ska vara att andelen anställda med pedagogisk utbildning ska öka. Efter det att alliansregeringen gjorde om lärarutbildningen ökade antalet sökande årligen och med 70% mellan 2011 och 2015. Nu minskar söktrycket radikalt och allra mest på förskollärarutbildningen, vilket kommer att leda till ännu större lärarbrist och att fler obehöriga anställs. Lärarlönerna måste höjas, lärarutbildningens kvalitet förbättras, karriärmöjligheterna för lärare ökas och den statliga skatten på inkomsterna sänkas så att det lönar sig att utbilda sig till lärare.

c) Brist på anknytning och samspel med trygga vuxna

(Sd) Ökad personaltäthet i skolan och minskade barngrupper i förskolan gör att fler vuxna finns tillgängliga. Ökade satsningar på läraryrket ger större trygghet i lärarnas roll.

(M) Att förskolor och skolor har tillräckligt med personal.

(Kd) Kristdemokraterna vill att kommunerna inför ett tak för barngruppernas storlek i förskolan, om högst tolv barn för åldrarna 1–3 år och högst 15 barn för åldrarna 4–5 år. Vi gör en riktad satsning för att så ska ske. Forskning visar att stora grupper har negativa effekter framförallt för de yngsta barnen eftersom de är beroende av täta vuxenkontakter som de kan knyta an till. Alltför många relationer stressar barnen. Stora grupper försvårar samspelet mellan barn och vuxna som i sin tur kan leda till att identitets- och språkutvecklingen tar skada.

(S) Vi vill anställa fler lärare och annan skolpersonal. Vi vill också att alla som arbetar i skolan ska ha grundläggande kunskaper för att arbeta i skolan. Oavsett om du är vaktmästare eller skolkurator ska du kunna ingripa om någon elev far illa.

d) Brist på motorisk utveckling och fysisk aktivitet

(Sd) Vi vill införa att fysisk aktivitet ska finnas på schemat varje dag i skolan.

(M) Vi vill att fysisk aktivitet ska vara en del av varje skoldag. Vi vill också verka för att utöka undervisningstiden i idrott och hälsa i grundskolan.

(Kd) Kristdemokraterna har länge påtalat vikten av att barn rör sig. I motion till riksdagen skriver vi om sambandet mellan både förbättrad hälsa och förbättrade skolresultat när man på försök har haft idrott alla dagar i veckan. Vi föreslår där också att man utökar antalet idrottstimmar från dagens 500 till 700 i läroplanen. Vi vill att det ska vara möjligt röra på sig varje dag i skolan.

(S) Från 2019 utökar vi nu undervisningen i Idrott- och hälsa med 100 timmar. Skolverket har föreslagit att timmarna tillförs årskurs 6–9. Vi har även gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag för att stärka den dagliga fysiska aktiviteten under hela skoldagen. Vi kommer behöva satsa på kompetensutveckling och göra fortsatta satsningar på skolgårdar och pedagogiska utemiljöer.

e) Stora förskolor och skolor

(Sd) I de fall själva förskolebyggnaden och antalet barn är stort ökar vi ändå tryggheten då maxantalet barn per barngrupp ska ha riktlinjen max 15 stycken och att vi vill öka antalet personal. I de fall skolbyggnaden och antalet elever per skola är stort ökar vi ändå tryggheten för klasserna genom att vi vill öka antalet vuxna i skolan och öka närvaron av vuxna genom förmånlighet i lärartjänsterna.

(M) Man måste titta på kvaliteten på varje individuell förskola och skola. Det finns för- och nackdelar både med stora och små skolor. Alltför små enheter kan få problem med att tillgodose skollagens krav gällande särskilt stöd, elevhälsa, skolkuratorer och liknande.

(Kd) Detta är ett ansvar för huvudmännen att de yngre barnens behov tillvaratas.

(S) Socialdemokraterna vill se en mångfald av skolor och underlätta för idéburna aktörer att starta och driva skolor av hög kvalitet. Det möjliggör för skolor som både är stora och mindre.

f) Arkitektur vid ny-, om- och tillbyggnationer

(Sd) Vi har lagt förslag om stort behov av upprustning av skolor med hänsyn till barnens miljö och att staten bör ta ett större ansvar för detta. Stadsplanering och arkitektur måste vara anpassade efter människors behov och till vad vi vet om den mänskliga naturen. Detta innebär bland annat att man bör sträva efter att bygga miljöer som beaktar det mänskliga behovet av social samvaro, närhet till naturen, skönhet och symmetri. Man bör också bejaka platsens och invånarnas historia och identitet. Vid alla former av stadsplanering och uppförande av offentlig konst ska de berörda medborgarnas rätt till insyn och inflytande vara betydande. Dessa förslag och idéer är lanserade i vårt kommunpolitiska program.

(M) God tillgång till vägledning och riktlinjer.

(Kd) Detta är ett ansvar för huvudmännen och beslutas inte av nationella beslut.

(S) Detta är främst en fråga för våra kommunala företrädare, men vi har, mot borgerlighetens och SD:s vilja, investerat 600 miljoner/år under mandatperioden för att rusta skollokaler och förbättra pedagogiska utemiljöer. Nu är vi i ett läge där hundratals nya skolor kommer behöva byggas och invigas över hela landet. Då ska vi satsa på kvalitativa skolbyggnader som håller långt in i framtiden.

g) Undermålig akustisk innemiljö

(Sd) En bra inomhusmiljö är viktigt i många avseenden, luftkvalitet, belysning, ljudmiljö och en god akustik skapar förutsättningar för att kunna jobba bra oh trivas för alla som befinner sig i fastigheten.

(M) Alla skolor ska ha en god inomhusmiljö enligt gällande lagar och regler. Ansvaret för detta ligger på huvudmannen. Tillsynen ska vara effektiv.

(Kd) Detta är ett ansvar för huvudmännen och beslutas inte av nationella beslut.

(S) Se svar på fråga f)

h) Minskade ytor och rum för rörelse och återhämtning, inne och ute

(Sd) Det är viktigt att skapa ytor som möjliggör för barnen att leka fritt, röra sig och utvecklas. Stadsplanering och arkitektur måste vara anpassade efter människors behov och till vad vi vet om den mänskliga naturen. Detta innebär bland annat att man bör sträva efter att bygga miljöer som beaktar det mänskliga behovet av social samvaro, närhet till naturen, skönhet och symmetri.

(M) Huvudmannens ansvar. Tillsynen ska vara effektiv.

(Kd) Detta är ett ansvar för huvudmännen och beslutas inte av nationella beslut.

(S) Se svar på fråga f)

i) Minskning av naturlig natur på förskolegårdar och skolgårdar

(Sd) Då vistelsen för barn på förskolor sker flera dagar i veckan så behöver utomhusvistelsen ske på ett naturligt och kreativt sätt, naturtillgången är viktig för att göra dagen och tillvaron stimulerande. Stadsplanering och arkitektur måste vara anpassade efter människors behov och till vad vi vet om den mänskliga naturen. Detta innebär bland annat att man bör sträva efter att bygga miljöer som beaktar det mänskliga behovet av social samvaro, närhet till naturen, skönhet och symmetri.

(M) Huvudmannens ansvar. Tillsynen ska vara effektiv.

(Kd) Detta är ett ansvar för huvudmännen och beslutas inte av nationella beslut.

(S) Se svar på fråga f)

j) Fukt- och mögelskadade byggnader

(Sd) Detta får inte förekomma i lokalerna och hårda krav ska motverka förekomsten. Högre krav med åtgärder ska ställas i de fall där undermålig ventilation tillåts fortgå och hyres- och bovärdarna vägrar att ta sitt ansvar. Det ska aldrig löna sig att tillåta fastigheten vara undermålig i någon form.

(M) Huvudmannens ansvar. Tillsynen ska vara effektiv.

(Kd) Detta är ett ansvar för huvudmännen och beslutas inte av nationella beslut.

(S) Se svar på fråga f)

k) Undermålig ventilation

(Sd) Ventilationen är avgörande för en bra inomhusmiljö. Högre krav och åtgärder ska ställas i de fall där undermålig ventilation tillåts fortgå och hyres- och bovärdarna vägrar att ta sitt ansvar. Det ska aldrig löna sig att tillåta fastigheten vara undermålig i någon form.

(M) Huvudmannens ansvar. Tillsynen ska vara effektiv.

(Kd) Detta är ett ansvar för huvudmännen och beslutas inte av nationella beslut.

(S) Se svar på fråga f)

l) Nya bullerförordningen 2015

(Sd) Bullernivåerna för förskolor ska vara hårdare än för lägenheter främst då det innefattar mycket utomhusvistelse för barnen.

(M) Huvudmannens ansvar. Tillsynen ska vara effektiv.

(Kd) Med dagens välisolerade fönster kommer buller inte att nå in i klassrummen och störa.

(S) Förnärvarande pågår inte några diskussioner.

m) Digitalisering och skärmarbete

(Sd) Förskolepersonal och lärare ska i sina roller och i den pedagogik som bedrivs ansvara för god balans mellan olika moment.

(M) Vi vill stärka lärarutbildningen så att alla lärare får kompetens inom digitala läromedel. Rätt använt kan verktygen vara till stor hjälp, särskilt för elever med särskilda behov. Fel använda gör de mer skada än nytta.

(Kd) Elever ska inte ha mobiler i klassrummen, det tar bort koncentrationen från undervisningen och ständig uppkoppling bidrar till barns och ungdomars psykiska ohälsa. Detta är dock inget för politiker att lagstifta om. Rektorer och lärare har redan full möjlighet att utarbeta regler för hur och när mobiler får användas

(S) Regeringen har nyligen beslutat om en nationell digitaliseringsstrategi för skolan. Det är viktigt för att öka likvärdigheten och öka kunskaperna kring digitalisering. Skolan ska arbeta med hur vi kan hantera både möjligheter och risker med digitalisering.

n) Läroplaner, kunskapskrav och betygssystem

(Sd) vi vill öka möjligheterna genom ökade krav, skriftliga ordningsomdömen införs fr o m första klass, resultat för skolor ska tydligare publiceras, nationella prov ska digitaliseras och rättas externt, ämnesbetyg införs fr.o.m. årskurs 4, läxhjälp ska erbjudas vid fritidshemmen, nivågruppering införs för svenska, engelska och matematik.

(M) Vi vill se över läroplaner och kunskapskrav för att tydliggöra skrivningarna och öka fokus på faktakunskaper snarare än otydliga förmågor. Det är av största vikt att nya kurs- och läroplaner, och då särskilt kunskapsmålen, kommer på plats och som är tydligt formulerade och väl anpassade till elevernas förväntade förmåga och kunskaper i de olika ämnena och de olika årskurserna. Skolverket arbetar för tillfället med betygssystemet och de frågetecken som uppstått. Det ska inte fungera så att ett dåligt betyg på ett delprov omöjliggör ett högt slutbetyg.

(Kd)

(S) Socialdemokraterna ser ett behov av att revidera läroplanerna och förtydliga kunskapskraven som beslutades 2011. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har därför gett Skolverket ett uppdrag att se över läroplaner och kunskapskrav för att kontinuerligt uppdatera och revidera dessa. Skolverket har nu påbörjat det arbetet. Angående betygssystemet så vill vi att betyg ska fortsätta ges från åk 6 och att man ser över hur betygssystemet i dag är konstruerat. Dagens betygssystem är oförlåtande, och avgörs i hög grad av elevernas sämsta prestationer. Därför har regeringen tillsatt en betygsutredning som ska se över dels detta, dels möjligheten att återinföra ämnesbetyg på gymnasiet.

o) Kommuner är både utförare och ansvariga för tillsyn

(Sd) En enda instans för ansvar och översyn ska införas, en oberoende instans ska likvärdigt kontrollera skolor.

(M) Vi vill behålla Skolverket som en egen myndighet som granskar skolor. Moderaterna vill att Skolinspektionen ska ta över tillsynen av alla förskolor, även de fristående.

(Kd) Inspektionen av förskolan måste vara rättvis, rättssäker och kvalificerad för alla förskolor oavsett huvudman. Även barnen i fristående förskolor förtjänar en god inspektion av verksamheten. Därför vill vi att Skolinspektionen även har ansvar för inspektionen av fristående förskolor.

S) Det finns både för- och nackdelar med att flytta tillstånds- och tillsynsansvaret för fristående förskolor till Skolinspektionen. I dagsläget är detta inte en fråga Socialdemokraterna driver.

p) Kränkningar, hot och våld

(Sd) Vi har föreslagit ökad kvalitetsstyrning bl.a. genom att införa en enda ansvarig kontrollinstans för skolor. Finns sådana här problem ska detta rapporteras till och kontrolleras av den instansen.

(M) Vi vill skärpa skollagen så att lärarna ges större befogenheter att ingripa vid ordningssituationer. Vi vill se till så att lagen ändras och det blir tydligt att det aldrig är den utsatta eleven som ska byta skola efter att våld eller trakasserier uppdagats, utan tvärt om. Vi vill stärka det förebyggande arbetet och säkerställa att alla skolor har ett evidensbaserat arbete mot kränkningar, hot och våld.

(Kd) Att barn mår bra och känner sig trygga i skolan är avgörande för hur de kan lyckas i sitt lärande och sin utveckling. Därför krävs att skolor använder sig av metoder för att hantera mobbning som är baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Skolverket bör få i uppdrag att göra en utvärdering av metoder mot mobbning och rekommendera program som kan användas. Kristdemokraterna gör också en stor satsning på elevhälsan, för att en väl utvecklad elevhälsovård förebygger ohälsa hos barn och unga.

(S) För att kunskapsresultaten ska fortsätta uppåt krävs lugn och ro i klassrummet. Det är oacceptabelt att stök och bråk i skolan gör att lärare slutar och elever inte kan koncentrera sig. Alla elever förtjänar en trygg skolgång med studiero. Lärare ska respekteras och både elever och lärare ska ha en bra arbetsmiljö. Socialdemokraterna vill att alla som arbetar i skolan ska ha kunskap och befogenheter att stoppa stök och bråk, samt förenkla möjligheterna att flytta elever som är en fara för andra elever eller vuxna i skolan. Vi vill införa ordningskontrakt och förbjuda mobiltelefoner i skolan – för att alla elever ska ges trygghet och studiero i klassrummet.

(L) Liberalerna vill ha en nationell kommission för studiero i skolan och ett statligt stöd till utsatta skolor som kan sökas av skolorna för att långsiktigt verka för ökad studiero. Skolorna kan själva utforma förslag till satsningar som nya arbetsmetoder, fler vuxna i skolan, ökat föräldraansvar eller ta in organisationer som kan arbeta förebyggande. Därutöver måste det förebyggande arbetet och samarbete mellan skola och socialtjänst förbättras, och elevhälsan byggas ut. Alla elever ska ha tillgång till skolläkare, sjuksköterska, kurator och psykolog. Skollagen ska skärpas så att det tydligt framgår att lärarna har det fulla ansvaret för pedagogiken och undervisningen. Alla elever ska garanteras den utlovade undervisningstiden genom att förlorad tid ska tas igen. Lärare ska lättare kunna tvinga elever som stör lektionerna att lämna klassrumet. Elever som stör ordningen i skolan ska snabbare kunna avhysas, avstängas eller flyttas från skolan. I första hand är det mobbaren, inte den mobbade, som ska flyttas till en annan skola.

q) Tystnadskultur

(Sd) Samma svar som ovan om en kontrollinstans.

(M) Arbetet för att stärka jämställdheten och bryta den tystnadskultur som finns kring vissa trakasserier måste fortsätta. Vi vill bland annat att frågor om sex och samlevnad ska vara obligatoriskt på lärarutbildningen för att alla lärare ska ha kunskap inom detta.

(Kd) Öppenhet

(S) Grundläggande för att motarbeta en tystnadskultur är arbetsmiljölagen. Det är
alltid arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för arbetsmiljön. Arbetsmiljöverket har tagit fram en förordning som handlar om psykosocial arbetsmiljö som är ett viktigt instrument i arbetet.

ÖVRIGA PARTIER:

(C) Har skrivit ett svar på fråga 1b:a-q
Det finns mycket som påverkar barnens hälsa och välmående i förskola och skola. Lek och kroppslig rörelse är viktiga komponenter. Vi vill se mer fysisk aktivitet i skolan, även utanför idrottstimmarna. Den yttre skolmiljön ska utformas utifrån barnens behov av rörelse och fantasi. Vi behöver säkerställa att barngrupperna inte är större än att varje elev/barns specifika behov kan tas tillvara. Barngruppernas storlek och personaltätheten är viktiga komponenter. Vi vill ha mer personal och fler personalkategorier i skolan som kan hjälpa lärarna så de får mer tid till undervisningen. Det finns riktlinjer och andra regelverk som minskar risken för negativa hälsokonsekvenser såsom stress, koncentrationssvårigheter, allergier och så vidare. En väl utbyggd elevhälsa behövs som snabbt kan hjälpa elever som mår dåligt. Regler för att elever ska vara trygga och kunna få studiero ska tas fram i samråd med eleverna. Det är viktigt att dessa regler följs av dem som driver skolorna.

Vi vill att förskolor och skolor ska vara giftfria miljöer. I regeringsställning drev Centerpartiet arbetet för en giftfri förskola, det vill säga, att miljön som barn vistas i ska vara fri från hälso- och miljöskadliga ämnen. För detta tog vi fram en handlingsplan som inkluderar att kommuner rensar och upphandlar för att nå en giftfri förskola. Kommunerna har ett stort ansvar att säkerställa att gällande regler upprätthålls och miljön i skolan är giftfri.

Vi vill också se tydliga regler och riktlinjer för ventilation. De ska utformas så att de både bidrar till en bra inomhusmiljö och en begränsad klimatpåverkan.

Digitaliseringen kan leda till nya möjligheter i skolan. Vi vill stärka möjligheterna att ta del av digitala hjälpmedel och fjärrundervisning. För att stärka lärarnas kompetens vill vi ge lärarna ett digitalt lärarlyft. Det skulle underlätta deras arbete och ge dem stöd i undervisningen.

(Mp) Se svar under fråga 1a.

Fråga 2

Ange på en skala från 1-4 (1 – inte viktigt, 2 – mindre viktigt, 3 – viktigt, 4 – mycket viktigt) gällande punkterna a-h nedan, hur viktigt ert parti tycker det skulle vara med

(Sd), (M), (Kd), (S), (C) och (L) har svarat på samtliga delfrågor i fråga 2.

(Mp) har gett ett generellt svar på delfrågorna i fråga 2 tillsammans med fråga 1a och 1b.

a) En samlad barnmiljölag för barns och elevers fysiska inne- och utemiljöer

(Sd) 3 viktigt (utan att ha tagit ställning för särskild barnmiljölag så är barnens miljö viktig)

(M) 3 – Vi har inget sådant förslag i nuläget, men om behovet är stort är vi villiga att lyssna och föra en diskussion om en sådan.

(Kd) 2. Lärare och elever har lagstadgad rätt till en lugn, säker och trygg arbetsmiljö. Skolhuvudmännen har huvudansvaret för skolmiljön – att förebygga och förhindra risker för olycksfall eller sjukdom samt att skapa en god miljö för lärande. Den fysiska miljön är viktig för att upprätthålla respekten för skolan som institution och det arbete som elever och lärare utför där. Det är rimligt att ställa samma krav på skolmiljön som på arbetsmiljön på andra arbetsplatser. Tyvärr har inte alla kommuner klarat av att prioritera skolan som arbetsplats och lokalerna har på sina håll förfallit bortom det rimligas gräns. Hur läget är i dag är svårt att överblicka. Vi menar därför att varje kommun ska göra en inventering av den fysiska skolmiljön i alla skolor.

(S) 2

(C) 2. Vi ser inget behov av att ändra befintlig lagstiftning och rådande riktlinjer. Giftfri miljö är ett av Sveriges miljökvalitetsmål. I detta så är en giftfri miljö prioriterat för barn som är en känslig och mer utsatt grupp, detta var något som Centerpartiet drev på när vi satt i regeringen och det resulterade i arbetet för en giftfri förskola.

(L) 3

b) En nationell kunskaps- och tillsynsenhet för barns och elevers fysiska miljöer

(Sd) 4 mycket viktigt (vi föreslår en enda kontrollinstans)

(M) 3 – Både kommunen och Arbetsmiljöverket har ansvar för att granska den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Vi har inget förlag om en särskild nationell enhet, men om kommunerna eller Arbetsmiljöverkets arbete brister är det naturligtvis något vi ser allvarligt på och vill åtgärda.

(Kd) 2. Se svar under a).

(S) 2

(C) 2. Vi tror inte på centraliserade, statliga lösningar. Däremot har vi inget emot stärkt tillsyn inom skolområdet, inte minst för att skolan ska klara de hårda kvalitetskrav vi vill ha.

(L) 2

c) Vuxna skyddsombud som företräder barn och elever

(Sd) 3 viktigt (utan att ha tagit ställning för om/hur vuxna skyddsombud ska införas så är vuxenansvaret för barn, viktigt)

(M) 3 – Vi har inget sådant förslag i nuläget, men om behovet är stort är vi villiga att lyssna och föra en diskussion om sådana.

(Kd) 2. Vi har inget sådant förslag

(S)2 Kommentar: Arbetsmiljölagen gäller för alla. Det finns vuxna skyddsombud och elevskyddsombud.

(C) 2 På skolinspektionen finns barn- och elevombudsmannen.

(L) 3

d) Gränsvärden för barns och elevers fysiska miljöer

(Sd) 4 mycket viktigt (vi har föreslagit ökad satsning på fysisk skolmiljö)

(M) 4 – Det är också en del av gällande regleringar om exempelvis arbetsmiljö.

(Kd) 4. Lärare och elever har lagstadgad rätt till en lugn, säker och trygg arbetsmiljö. Skolhuvudmännen har huvudansvaret för skolmiljön – att förebygga och förhindra risker för olycksfall eller sjukdom samt att skapa en god miljö för lärande. Den fysiska miljön är viktig för att upprätthålla respekten för skolan som institution och det arbete som elever och lärare utför där. Det är rimligt att ställa samma krav på skolmiljön som på arbetsmiljön på andra arbetsplatser. Tyvärr har inte alla kommuner klarat av att prioritera skolan som arbetsplats och lokalerna har på sina håll förfallit bortom det rimligas gräns. Hur läget är i dag är svårt att överblicka. Vi menar därför att varje kommun ska göra en inventering av den fysiska skolmiljön i alla skolor.

(S) 2

(C) 3

(L) 4

e) Gränsvärden för barngruppstorlek

(Sd) 4 mycket viktigt (vi föreslår i förskola max 15 barn per barngrupp)

(M) 2 – Vi tror att det är viktigt att minska barngrupperna men nationella gränsvärden måste vara anpassade till olika typer av verksamheter. Kvaliteten måste granskas enskilt, det finns exempel på både stora och små barngrupper som fungerar både bra och dåligt.

(Kd) 4. Vi tycker att frågan om barngruppernas storlek är den största och helt avgörande utmaningen för förskolan och därmed också för att skapa realistiska förutsättningar för andra viktiga åtgärder. Drygt 55 procent av de allra minsta barnen går i barngrupper som är större än Skolverkets högsta riktvärde. Det är en ohållbar situation för både barnen och personalen. Mindre barngrupper är också avgörande för att skapa förutsättningar för andra viktiga åtgärder i förskolan såsom att personalen får mer tid för varje barn, fokus på trygghet och anknytning för de minsta barnen, att personalen stannar kvar i yrket och att barn med särskilda behov får stöd. Därför prioriterar Kristdemokraterna att minska barngrupperna i förskolan. Vi satsar en halv miljard extra på att minska barngrupperna och vill att kommunerna inför ett maxtak för barngrupperna enligt Skolverkets riktmärke.

(S) 4

(C) 3 Utgångspunkten är att alla barn ska få den uppmärksamhet som de behöver för att kunna utvecklas och få tillräcklig stimulans utifrån sina egna förutsättningar.

(L) 3

f) Gränsvärden för personaltäthet

(Sd) 4 mycket viktigt (viktigt med personalökning, samma som ovan – barngrupper på max 15 barn/grupp innebär personalökning/grupp, vi har även föreslagit att utöka person som skolsköterskor, skolpsykologer, skolkuratorer, vaktmästare, IT-personal, administrativ personal)

(M) 2 – Utbildade och skickliga förskollärare och barnskötare är helt avgörande för att förskolan ska kunna hålla hög kvalitet. För oss är personalens utbildning och kompetens lika viktig som personaltätheten. Det är därför viktigt att fortsätta att bygga ut antalet platser på förskollärarutbildningen och höja kvaliteten på lärarutbildningen och att platserna i högre grad fördelas utifrån hur bristsituationen ser ut i landet. Vi vill även införa en ny kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) för akademiker och yrkesverksamma som vill bli förskollärare. En annan viktig del är att huvudmän understödjer barnskötarnas möjligheter att vidareutbilda sig till förskollärare.

(Kd) 4. Vi tycker att frågan om barngruppernas storlek är den största och helt avgörande utmaningen för förskolan och därmed också för att skapa realistiska förutsättningar för andra viktiga åtgärder. Drygt 55 procent av de allra minsta barnen går i barngrupper som är större än Skolverkets högsta riktvärde. Det är en ohållbar situation för både barnen och personalen. Mindre barngrupper är också avgörande för att skapa förutsättningar för andra viktiga åtgärder i förskolan såsom att personalen får mer tid för varje barn, fokus på trygghet och anknytning för de minsta barnen, att personalen stannar kvar i yrket och att barn med särskilda behov får stöd. Därför prioriterar Kristdemokraterna att minska barngrupperna i förskolan. Vi satsar en halv miljard extra på att minska barngrupperna och vill att kommunerna inför ett maxtak för barngrupperna enligt Skolverkets riktmärke.

(S) 3

(C) 3.Det är viktigt att det finns kompetent personal i skolan. Dock har olika barngrupper olika behov utifrån dess sammansättning, och hänsyn till det måste alltid tas.

(L) 3

g) “Lex skola” en motsvarighet till vårdens “Lex Sarah” men anmälningarna ska gå till nationell tillsynsenhet

(Sd) 3 – Viktigt (utan att ha tagit ställning politiskt i sak om “Lex skola”, vi har redan föreslagit en nationell tillsynsenhet)

(M) 3 – I dag fyller Skolinspektionen, Diskrimineringsombudsmannen och Barnombudsmannen denna funktion.

(Kd) 2. Vi har inget sådant förslag.

(S) 3

(C) 3. Skolinspektionen har idag i uppdrag att granska skolornas verksamhet samt granska anmälningar som kommer in. Under skolinspektionen finns även barn- och elevombudsmannen som har till uppgift att utreda och hjälpa elever som blivit utsatta för mobbning eller kränkningar.

(L) 3

h) En svensk skolpolitik som genomsyras av en kompetent omvärldsanalys och hälsokonsekvensanalys utifrån en helhetssyn på barn.

(Sd) 4 – Mycket viktigt

(M) 4 – Vi instämmer i att skolpolitiken måste genomsyras av ett sådant synsätt.

(Kd) 4.

(S) 2

(C) 3. Det är viktigt att utgå från elevernas bästa och skapa miljöer i skolan där de har möjlighet att uppnå sin potential och må bra. Att utgå från goda exempel från andra skolor är positivt. Kompetent omvärldsanalys, vetenskaplig utveckling och beprövad metod är andra viktiga komponenter för svensk omvärldsanalys.

(L) 4

Övriga partier:

(Mp) Se svar under fråga 1a.

Fråga 3

Anser ert parti att den lagstadgade föräldradelaktigheten i skolväsendets verksamheter är viktig? Vänligen motivera svaret!

(Sd) Det är viktigt. Delaktighet föder intresse för sitt barns bildning. Föräldrarna och familjen har stor betydelse, liksom skolan, för barns lärande, intresse för och vilja till lärande. Föräldrar behöver ha kunskap om vad barnet gör i skolan och hur det går i studierna för att kunna utgöra ett stöd.

(M) Att föräldrar är delaktiga i sina barns skolgång är en mycket viktig förutsättning för att barnen och eleverna ska klara skolan framgångsrikt. Samtidigt ska skolan vara kompensatorisk och även hjälpa och lyfta de barn och elever som inte har föräldrastöd hemifrån.

(Kd) I nuläget riktar skollagen krav på rektor och huvudman vad gäller ansvar för god arbetsmiljö och trygghet, men inte på elever och vårdnadshavare. Vi anser att det behöver tydliggöras vilket ansvar eleverna – och vårdnadshavarna – har för att skolans ordningsregler respekteras.

(S) Ja, det är viktigt att föräldrar och vårdnadshavare informeras och involveras i sina barns skolgång. Ett god samverkan mellan föräldrar och skola är viktig för elevens kunskapsutveckling och utveckling som individ. Delaktighet och stöd från hemmet är viktiga faktorer för att skolan ska prioriteras och vara en plats för kunskap, bildning och demokratisk fostran..

(C) Ja. Föräldrars engagemang och delaktighet i sina barns utbildning är viktig. Inte minst för deras lärande och trygghet med skolan.

(Mp) Det är viktigt att både föräldrar och elever kan få insyn och påverkansmöjligheter kring skolarbetet och skolmiljön. Miljöpartiet driver i dagsläget inga förslag om att ändra på de lagregleringar som finns på det området. Vi kommer alltid vara ett parti som prioriterar barnens perspektiv inom skolväsendet.

(L) Lärarna ska bestämma över undervisningen

Lärare jagas av föräldrar som lägger sig i betygssättning, undervisningsmetoder och som har synpunkter på läxor och prov. Lärare berättar för oss om hus de har blivit mer eller mindre hotade av föräldrar som inte är nöjda med sina barns betyg eller om hur de sitter hela nätterna och besvarar email från föräldrar som har synpunkter på undervisningen ska läggas upp. Jämsides med stöket i klassrummet håller elevernas föräldrar på att bli lärarnas största arbetsmiljöproblem. Möjligheten till inflytande har blivit ett hot mot en god pedagogisk utveckling i skolan.

I den skollag som riksdagen antog 2010 efter ett förslag från dåvarande utbildningsminister Jan Björklund (L) stärktes elevernas och föräldrarnas inflytande i skolan. Tanken var att ökat inflytande skulle höja elevernas motivation och föräldrarnas engagemang i skolarbetet.

Skrivningen i skollagen var dock inte tillräckligt tydlig om vad det eleverna och föräldrarna ska ha inflytande över och vad som ska vara förbehållet professionen i skolan. Den enormt stora press lärare och rektorer känner från föräldrar och elever som ständigt ifrågasätter undervisningsinnehåll och pedagogik visar att något måste göras för att skolans anställda ska orka utföra sitt arbete.

Liberalerna föreslår i korthet och rent konkret att skollagens formulering ’’Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen’’ får ett tillägg i form av en bisats som leder ungefär ’’dock ej över undervisningen’’.

Det innebär att elever och föräldrar fortsatt ska ha ett visst inflytande över det som är att betrakta som elevernas arbetsmiljö, såsom skolmaten, lokalerna, och ordningsreglerna. Lärarna kommer naturligtvis även fortsättningsvis diskutera undervisningen med eleverna och föräldrarna, men i skollagen kommer det då att framgå att det är läraren som har ansvar och ytterst bestämmer över hur lektionerna ska läggas upp och om läxor, prov och det rent pedagogiska genomförandet av lektionerna.

Vi måste stärka tilliten till professionen i skolan. Läraren är skolans viktigaste resurs. Därför är det viktigt att läraren får använda sina pedagogiska kunskaper och inte ständigt känna sig jagad av föräldrar som lägger sig i pedagogiken. Förändringen är en tydlig signal till lärarna att vi tror på dem och på sikt hoppas vi att det ska bidra till att stärka lärarnas status.

En fortsatt god löneutveckling, reformen med lärarlegitimationer och förbättrade arbetsvillkor är grunden för att höja lärarnas status, men minst lika viktigt är det att vara tydlig med att det är pedagogen- inte elever och föräldrar- som bestämmer hur själva undervisningen ska läggas upp.

”Barn är här och nu och går inte i repris”

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.