Myndigheter och tillsyn

Den 25/11 publicerades rapporten “SkolmatSveriges kartläggning av skolmåltidens kvalitet läsåret 2012/13. Det är centrum för epidemiologi och samhällsmedicin vid Stockholmslandstinget och Sveriges Kommuner och landsting som sammanställt årets data från de skolor som valt att vara med.

Sammanfattningsvis visar den att det finns många grundskolor som serverar bra luncher i en trevlig och säker miljö men visar samtidigt att flera skolor har ett behov av att förbättra skolmåltidens kvalitet.

En positiv utveckling verkar ha skett i skolmåltidsbranschen det senaste decenniet men för att skolmåltidens kvalitet ska förbättras ytterligare krävs ett samlat grepp där alla aktörer är involverade: beslutsfattare, skolledning, kostchefer, skolmåltidspersonal, pedagoger, föräldrar och elever.

Det kan nämnas att skolorna har svårt att nå upp till Livsmedelsverkets rekommendationer när det gäller näringsämnena fiber, järn, vitamin D och fettkvalitet. Yttre faktorer som schemaläggning och skolrestaurangens miljö påverkar också kvalitén. Här är några resultat från rapporten:

• Ljud och buller i skolrestaurangen upplevs som ett problem på 41 procent av skolorna,
• Logistik och skolrestaurangens utformning anser 39 procent av skolorna att detta stör eleverna.
• Servering av lunch börjar tidigare än kl. 11 i 65 procent av skolorna men förekommer mycket sällan före kl. 10.30 (8 %).
• På cirka en fjärdedel av skolorna har majoriteten av eleverna mindre än 25 minuters schemalagd lunchtid (23 %)

Läs mer på SkolmatSveriges hemsida och hämta hela rapporten.

Mer att läsa om skolmaten:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5713561
http://www.skolmatsverige.se/vad-ar-bra-skolmat
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maltider-i-vard-skola-omsorg/Skolmaltider/Bra-mat-i-skolan/

Utbildningsminister Jan Björklund har tackat nej till Barnverkets förfrågan om ett möte för att informera om våra barns arbetsmiljö. En arbetsmiljö som påverkar barns lärande, och om det akuta läget, bland annat i Stockholm, men också i många andra kommuner, när det gäller förutsättningarna för våra barn att må bra i hälsofrämjande miljöer inom utbildningsväsendets verksamheter. Alla barn ska ha rätt att må bra i sin dagliga miljö. 

Vi skrev ett brev den 8 oktober till de 5 ministrarna Jan Björklund, Maria Arnholm, Göran Hägglund, Maria Larsson och Elisabeth Svantesson. Hittills har bara Maria Larsson tackat ja till ett möte. Göran Hägglund, Elisabeth Svantesson och nu Jan Björklund har tackat nej och Maria Arnholm har inte svarat ännu. Utbildningsdepartementet har lovat Barnverket att svar från Maria Arnholm ska komma innan veckan är slut.

Du hittar vårt brev som vi skickade här.

BARNverket har fått inbjudan till samråd den 14 november, gällande revidering av Skolverkets allmänna råd för fritidshem. Se bilagan nedan.

BARNverket kommer att representeras av Rolf Skärberg, fritidspedagog och föreståndare på Sundbyskolans Fritidsklubb, Stockholm samt styrelseledamot i BARNverket.

Synpunkter emottages tacksamt före den 11 november och kan skickas till samordning@barnverket.se.

Inbjudan till samråd med skolverket (PDF)

Skolverkets nya siffror på barngruppernas storlek och personaltätheten på landets fritidshem presenterades idag. Det är siffror från hösten 2011 som visar att barngrupperna fortsätter att öka. Nu är den genomsnittliga gruppstorleken 38,8 barn att jämföra med 17,8 för år 1990. (Skolverkets siffror)

De nya siffrorna på den ökade storleken på barngrupperna på fritids fick stort genomslag i SVT nyhetsprogram torsdagen den 22/3 2012.

Inslag i Rapport 22/3 2012

Personaltätheten är enligt Skolverket oförändrad enligt det nya räknesättet – 12,3 elever per anställd. I år beräknas personaltäthet genom att dividera antalet elever med antalet anställda. Tidigare beräknades personaltäthet genom att dividera antalet elever med antalet årsarbetare, dvs anställda omräknade till heltidstjänster. Det är naturligtvis förvirrande när man jämför siffror från tidigare år och vi hoppas att det nya räknesättet blir tydligare när Skolverket ger mer information om ändringen av måttet i den promemoria som publiceras inom de närmaste veckorna.

Läs även texten kring detta på Rapports nyhetssite.
Skolverkets pressmeddelande hittar du här.
Skolverkets siffror:
Elever och grupper i fritidshem 15 oktober 2011
Personal i fritidshem 15 oktober 2011

Barnverkets arbete

Vi i Barnverket har sedan en lång tid tillbaka drivit en kampanj för att uppmärksamma fritidshemmens situation. Under 2011 genomförde vi seminarium och påverkan i Almedalen (“Det brinner på fritids“). Vi medverkade även i UR Kunskapskanalen med ett inslag från Rikskonferensen Barnen i samhället. Det var under rubriken ”Stimulans eller förvaring!” som Ulf Jederlund från Barnverket berättade om Fritidshemmet ”Paradiset” i kommunen ”Lustgården”. Vi har även nyligen delat ut det första Goda exempel Fritids Guld till Fritidshemmet Flamman i Lycksele. En kampanj för att inspirera och visa på det fantastiska arbete som görs på fritids.

Den nya rapporten ”Långsiktiga effekter av mindre klasser” från IFAU* har fått stor uppmärksamhet. Där presenteras en studie av elever födda 1967–82. Studien visar att de som gick i en mindre klass på mellanstadiet hade bättre resultat i årskurs 6 än elever i större klasser. Eleverna upplevde också att de hade bättre självförtroende och uthållighet.

Resultatet av rapporten visar att skillnaden i studieresultat höll i sig genom hela grundskolan och de som gick i en mindre klass hade också högre lön som vuxna. Tidigare forskning har visat på att mindre undervisningsgrupper förbättrar skolresultaten på kort sikt, men det har hittills varit oklart om effekterna håller i sig även på arbetsmarknaden. Något som den här rapporten visar på.

Hämta rapporten i sin helhet här:
Långsiktiga effekter av mindre klasser (PDF)

*IFAU står för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering