”Barn- och elevhälsoperspektivet” och systemfelet ”Förebyggande riskbedömningar saknas”

Detta är en sammanställning av texter och inlägg om barn- och elevhälsoperspektivet samt om systemfelet att förebyggande riskbedömningar saknas. Texterna har publicerats på BARNverkets hemsida de senaste fyra åren. De är skrivna av BARNverket samt forskare och experter dels inom området barns och ungdomars utveckling, hälsa och lärande och dels inom området psykiska och fysiska miljöer, inne och ute.

Mars 2018

Högre frånvaro i skolor med många elever

När det byggs nytt blir många skolor stora skolor. Det finns tydliga indikationer på att  i stora skolor har fler elever en hög frånvaro. Denna artikel bygger på Prestationsprinsens rapport ”Skolans tomma stolar”.

Aggie Öhman,
Författare till ”Skolans tomma stolar”
Debattör och verksamhetsutvecklare inom skola och ungas psykiska hälsa

Mars 2018

Skolans ljus – om betydelsen av bra ljus i pedagogiska miljöer

Ljus är livsviktigt för oss människor, skriver Thorbjörn Laike, professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet. Det handlar inte bara om att vi behöver ljus för att se och arbeta. Ljuset hjälper också till att styra vår vakenhet och sömn. Detta kan i sin tur påverka vårt välbefinnande och därmed vår prestation.

Thorbjörn Laike,
Professor i miljöpsykologi vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö, Lunds Universitet

Februari 2018

Bristande anknytning riskerar barnens hälsa

Förskolepersonal har länge larmat om ohållbara situationer för såväl barn som pedagoger. Nu senast flera alarmerande rapporter från förskolor i Huddinge kommun. Den ständigt ökande psykiska ohälsan hos allt yngre barn är en skam för ett land som Sverige.

Helena Lindfors,
BARNverket, förskollärare, kursledare i Småbarnspedagogutbildningen
Gunilla Niss,
BARNverkets ordförande, barnpsykolog

Februari 2018

Förskolan måste ha en läroplan som tydligt utgår från barns behov!

BARNverket anser att förslaget till läroplan för förskolan ej tydligt tar hänsyn till barns grundläggande behov med avseende på ålder, den fysiska miljön, det växande barnets behov av motorisk och sensorisk stimulans samt rörelse och återhämtning i en sund miljö. Vi kan därför inte ställa oss bakom dokumentet som grund för förskolebarns läroplan. Det behövs en läroplan som tydligt utgår från vad barn behöver.

BARNverket

December 2017

Digitaliseringen av skolväsendet ett riskfyllt experiment

Barnverket gör sin röst hörd och skriver den 11 december i Dagens Samhälle om digitaliseringen av skolväsendet. Mot bakgrund av Läkaresällskapets konferens ”Den uppkopplade barnhjärnan” (där inte en enda politiker fanns på plats) och den forskning som nu lyfts fram vill vi uppmana beslutsfattare och aktörer inom skola och förskola att informera sig om riskerna med digitaliseringen av förskola och skola. En tvärvetenskaplig förebyggande riskbedömning ur barn- och elevhälsoperspektiv måste föregå en sån här viktig fråga!

BARNverket

September 2017

Skärmtiden har betydelse

Hur finner vi den goda balansen mellan digitalt och verkligt liv? Hur vägleder vi barnen och vem vägleder i sin tur föräldrar, lärare och skola? Barnläkare Åse Victorin beskriver skärmtidens inverkan på barns utveckling och ger förslag på hur vi kan hantera digitaliseringen.

Åse Victorin,
Leg läk., specialist Barn- och Ungdomsmedicin, specialist Allmänmedicin

Februari 2017

Forskares rekommendationer för fysisk aktivitet

Forskarna är eniga om att fysisk aktivitet är positivt för barns hjärnor och skolprestationer. Detta skriver Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö Högskola, i sin artikel från en konsensuskonferens 2016, med 24 forskare inom området Effekter av fysisk aktivitet för barn och unga.

Ingegerd Ericsson,
Docent i idrottsvetenskap vid Malmö Högskola

Januari 2017

Så förbättrar vi ljudmiljön i skolan

Det finns ett tydligt samband mellan ljudmiljö och lärande. Vad kan göras åt det? Hur går det till? Och vad kostar det? Svaren presenterades på kunskapsdagen Bra ljudmiljö ger resultat.

BARNverket

December 2016

Riskbedömningar saknas utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv

Det finns ett systemfel i skolväsendets systematiska kvalitetsarbete som riskerar våra barns utveckling, hälsa och lärande. Det saknas nämligen förebyggande riskbedömningar utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv. Forskningen är enig om att barn har kropp, sinnen och en känslig hjärna i utveckling som påverkas av allt från gener och stress till rörelse och nära relationer samt den fysiska miljön.

BARNverket

Oktober 2016

Skolmöbler och sittande barn

Det är av stor vikt att våra barn i skolan har stolar och bord som ger förutsättningar till en bra sittställning för aktivitet, koncentration och vila. Tyvärr har vi den senaste tiden, av flera föräldrar blivit uppmärksammade på att många skolor och kommuner upphandlar stolar som mer liknar en barstol med en pinne framtill som fotstöd. Detta riskerar att påverka barnens koncentration, lärande och hälsa.

BARNverket

September 2016

Grönstruktur och barnens hälsa och lärande

Forskningen visar att grönska i barns och tonåringars boende- och skolmiljö är viktig för deras hälsa och utveckling. Grönskan främjar lek och fysisk aktivitet och leder till bättre motorisk och kognitiv utveckling. Dessutom förebygger gröna miljöer aggressiva beteenden och dålig mental hälsa hos barn och ungdomar.

Mare Löhmus Sundström,
Förälder, Docent, Dr.
Handläggare: klimat och hälsa Centrum för Arbets- och Miljömedicin/SLSO
Samt forskare vid Institutet för Miljömedicin/Karolinska Institutet

Juli 2016

Bullret i städerna ökar och barnen blir de stora förlorarna

Barns och elevers utveckling, hälsa och lärande riskeras med nuvarande lagar och regler för buller vid bostadsbyggande, förtätning och stadsutveckling. Politiker och beslutsfattare saknar ett barn- och elevhälsoperspektiv och tycks inte förstå att barn behöver en bra utemiljö för att må bra och utvecklas optimalt.

BARNverket

Juni 2016

Staden förtätas och barnen blir de stora förlorarna

Nu planerar många kommuner att förtäta bostadsområden. Men var är barn- och elevhälsoperspektivet? Stora ytor, gärna med naturmark. Det är vad barn och unga behöver för rörelseglädje och återhämtning. De behöver också bullerfria miljöer, bra luft och lagom mycket solljus. Allt detta skapar goda förutsättningar för barns och ungas hälsa och lärande.

BARNverket

Januari 2016

Träna ”hjärna” i skolan

Hjärnan är det mest fulländade organet i vår kropp. Den har en fantastisk förmåga att anpassa sig men kräver utmaningar och träning för ett livslångt och framgångsrikt lärande. Därför är det viktigt att skolorna ger möjlighet till daglig fysisk aktivitet och rörelseglädje.

Lina Bunketorp Käll,
förälder, hjärnforskare och sjukgymnast

November 2015

Goda förutsättningar för hälsa och lärande skapas när mobilförbud införs på skolor

När barnen slutade leka och vara fysiskt aktiva på rasterna beslöt rektorn på Bräckeskolan i Göteborg att införa förbud mot mobiler och surfplattor på skoltid. Detta gav positiva effekter.

BARNverket

Oktober 2015

Inomhusluftens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan

Skolan är Sveriges största arbetsplats. Arbetsmiljön i skolorna påverkar hur lärarna kan undervisa och hur elever tillgodogör sig undervisningen. En av de viktigaste delarna i en väl fungerande arbetsmiljö är kvaliteten på inomhusluften.

BARNverket

September 2015

Ska det finnas barn i städer? Skolgårdar krymper och försvinner när städer växer.

Föräldrar hör av sig till BARNverket och undrar: Ska det finnas barn i städer? Stillasittandet ökar och det gör också kunskapen om betydelsen av rörelseglädje och fysiska aktivitet för barns utveckling, hälsa och lärande samt skolresultat. Samtidigt krymper och försvinner skolgårdarna samt stora gröna ytor i samhällsplaneringen. Det handlar om barnens arbets- och livsmiljö. Förtätning och samhällsplanering sker utan att man tar hänsyn till barnhälsoperspektivet och barns behov.

BARNverket

Juni 2015

Positivt samspel är barnets livsnerv

När vuxna inom förskola, skola och fritidshem tillämpar ett elev- och barnhälsoperspektiv utvecklas ett positivt samspel mellan barn och vuxna. Med ett barnhälsoperspektiv vill BARNverket förmedla: Rörelse och samspel i en sund miljö är grunden för utveckling, hälsa och lärande eftersom barnets behov är biologiskt, socialt och känslomässigt.

BARNverket/Gunilla Niss

Juni 2015

Från magläge till rörelseglädje

Från magläge till rörelseglädje – eller till stillasittande med smarta telefoner och surfplattor. Förstår politiker och beslutsfattare allvaret?

BARNverket

Oktober 2014

Stora gröna skolgårdsytor bidrar till att öka skolbarns hälsostatus

Utemiljön i form av tillräckligt stora gröna skolgårdsytor med nivåskillnader är kopplat till flera hälsoaspekter hos barn. Att ha tillgång till vegetation bidrar till mer spontan fysisk aktivitet, god hälsa och vikt, hälsosam solexponering under vår och höst, längre nattsömn samt ökat hälsostatus och välbefinnande för barn, såväl i skola som i förskola.

Peter Pagels,
Doktorand i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet inom projektet KIDSCAPE II med fokus på skolans utomhusmiljö och dess inverkan på skolbarns fysiska aktivitet och solexponering samt dess effekter på skolbarns hälsa.
Undervisande lärare inom ämnesområdet fysisk aktivitet och hälsa vid Linnéuniversitetet, institutionen för idrottsvetenskap