Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet motiverar Barnskyddslag snarast

I Sverige pågår ett gigantiskt experiment. Den nationella digitaliseringsstrategin i förskolan och skolan leder till ökad skärmtid utan att vi har en aning om konsekvenserna. Beslutet togs utan att någon föregående riskbedömning och barnhälsokonsekvensanalys gjordes, gällande påverkan på barnets fysiska och psykiska utveckling och hälsa. Inga experter på barnets känsliga hjärna, kropp och sinnen i utveckling konsulterades. Techindustrin lobbade hårt för en för dem lysande affär och politikerna gick på det.

Därför behövs en lag som skyddar barnen.

Ogenomtänkta reformer riskerar barns hälsa

Skola och förskola ska arbeta utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Men i såväl nationell digitaliseringsstrategi som i många andra statliga reformer saknas riskbedömningar. Barndomen går inte i repris. Barnverket kräver därför att detta systemfel åtgärdas genom en barnskyddslag.

Klicka nedan för att ta del av den debattartikel skriven av representanter för Barnverket som publicerades i Dagens Samhälle den 28e augusti.

Stefan Löfven tar emot BARNverkets Bok-kasse på Järvaveckan 2019

Under den årliga Järvaveckan delade BARNverket ut sin sommarpresent till partiledarna. Detta år i form av en ”Bok–kasse” med böcker och forskning om skärmar och barns behov för utveckling, hälsa och lärande. BARNverket träffade bland andra Statsminister Stefan Löfven och informerade om att förebyggande riskbedömningar utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv saknas gällande skolväsendets digitaliseringsstrategi.

Stillasittande och ökad skärmtid- ett riskfyllt experiment?

Svenska barn och unga spenderar allt mindre tid i rörelse och allt mer tid framför skärmar av olika slag. Vad får detta för konsekvenser när det kommer till barns och ungas utveckling, hälsa och välbefinnande? Ann-Christine Sollerhed, Universitetslektor i folkhälsovetenskap med inriktning idrott och hälsa vid Högskolan i Kristianstad, har skrivit följande inlägg.

Ljusets påverkan på barn

Ungefär en tredjedel av vuxna är mer känsliga för visuella stimuli. Dessa visuella stimuli kan bestå av för starka ljuskällor, för stora kontraster på ljusheten på ytor, visuellt och icke-visuellt flimmer från ljuskällor.

Forskning visar att barn är mer känsliga än vuxna för störningar i den visuella miljön, framförallt icke-visuellt flimmer. De vanligaste problemen som uppkommer när man reagerar på detta är ögonbesvär, huvudvärk, migrän och eventuellt nackbesvär.

Skolinspektionens skolenkät

Flera föräldrar i BARNverket har reagerat på Skolenkäten som Skolinspektionen använder för sin kvalitetsmätning. En av dem skickade följande kommentarer till Skolinspektionen, som vi väljer att dela. BARNverket ser också problemet med otydlighet i ansvars- och kvalitetsfrågor. Vi vill också inkludera fysiska miljöfaktorer i skolans kvalitetsarbete. (Se Barnverkets mål.)