Digitaliseringsstrategin saknar helt förebyggande riskbedömningar, barnhälsokonsekvensanalyser och konsekvensanalyser gällande risk för hämmad utveckling utifrån barns och ungas specifika behov för utveckling och hälsa vid ökat användande av digitala lärresurser. Skolans och förskolans ansvar i att ta hänsyn till det biologiska växande barnets utveckling och hälsa i relation till digitaliseringen saknas. Digitaliseringsstrategin saknar därtill vetenskaplig förankring om hur ökat användande av digitala lärresurser påverkar barns och elevers fysiska och psykiska utveckling och hälsa.
Till: Utbildningsdepartementet, 2023-04-28
Yttrande över Statens skolverks förslag till nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet 2023– 2027, dnr. U2022/03951
Utbildningsdepartementet efterfrågar särskilt synpunkter på strategins förhållande till barns och elevers kognitiva utveckling, hälsa och välbefinnande i relation till användandet av digitala lärresurser i undervisningen utifrån ålder och mognad.
Härvid ser föräldraorganisationen BARNverket strategins påtagliga brist. Digitaliseringsstrategin saknar helt förebyggande riskbedömningar, barnhälsokonsekvensanalyser och konsekvensanalyser gällande risk för hämmad utveckling utifrån barns och ungas specifika behov för utveckling och hälsa vid ökat användande av digitala lärresurser. Skolans och förskolans ansvar i att ta hänsyn till det biologiska växande barnets utveckling och hälsa i relation till digitaliseringen saknas. Digitaliseringsstrategin saknar därtill vetenskaplig förankring om hur ökat användande av digitala lärresurser påverkar barns och elevers fysiska och psykiska utveckling och hälsa.
Strategin är framtagen enkom utifrån ett pedagogiskt perspektiv med mål om digital kompetens. HUR växande barns och ungas hjärna, kropp och alla sinnen till exempel synen, mognar och utvecklas har inte beaktats och VAD växande barns och ungas hjärna, kropp och alla sinnen, behöver för optimal utvecklig och hälsa har inte tydliggjorts.
Det är ett undermåligt styrdokument sett ur barnrättsperspektiv, satt i förbindelse till barns rätt till fysisk och psykisk utveckling och hälsa.
Skolverket nämner förskolans särskilda ansvar för att motverka risker i små barns användande av digitala lärresurser. Skolans ansvar för detsamma nämns inte alls. Svepande nämns att fel använt kan digitala lärresurser leda till sämre studiero och att användningen av digitala lärresurser i förskolan behöver ske med särskild hänsyn till de risker som finns för yngre barn.
Det finns i strategin inget skydd för barns och elevers fysiska och psykiska utveckling och hälsa i relation till digitaliseringen. Konkreta åtgärder saknas. Till följd därav är strategin i sin helhet ej förenlig med Barnkonventionens artikel 6 och varje barns rätt till fysisk och psykisk utveckling samt artikel 3 om att vid alla och varje barns rätt till fysisk och psykisk utveckling samt artikel 3 om att vid alla åtgärder som rör barn, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. För att kunna bedöma vad som är barnets bästa måste bredare perspektiv än de pedagogiska inkluderas. Digitaliseringsstrategin är i alltförstor utsträckning inriktad på digitalisering som självändamål. Det är orimligt att från så tidig ålder som förskoleålder ta sikte på arbetsmarknadens behov framför barnens fysiska och psykiska utveckling och hälsa.
BARNverket kan inte nog betona att digitaliseringen i skolan måste ske med hänsyn tagen till barns och elevers ålder och behov. Den digitala tekniken måste användas på rätt sätt och strategin måste därför även tydliggöra när och hur digital teknik inte ska användas, så att användandet av digitala lärresurser inte skadar barns och elevers fysiska och psykiska utveckling och hälsa. Varken på kort eller lång sikt.
Delmål 3 är i sig väsentlig för att stärka individers välbefinnande i digitala miljöer. Genom medvetandegörande om hur olika handlingar i digitala miljöer påverkar både deras egen och andra personers integritet och känslor kan långsiktigt individens trygghet i digitala miljöer ökas. Detta kräver dock stor kognitiv, mental och empatisk förmåga och mognad hos barn och elever. De risker som Skolverket identifierat med digitala miljöer, såsom nätmobbing och missbruk genom manipulation och påverkan, talar för att skolan i allmänhet bör vara restriktiv med hur digitala plattformar används även inom den egna verksamheten. BARNverket kan utifrån samlade vittnesmål från föräldrar, skolpersonal och elever konstatera att digitaliseringen i skolan i sig innebär en ökad psykisk stress och negativ påverkan för psykisk utveckling. Något som skolornas och förskolornas huvudmän idag inte tar ansvar för i tillräcklig omfattning. Digitala plattformar används idag på ett olämpligt, okontrollerat och socialt osäkert sätt, särskilt för de äldre eleverna på högstadiet och inom gymnasieskolan.
BARNverket ser mycket kritiskt på att Skolverket utifrån ett ensidigt fokus på digitaliseringens pedagogiska fördelar utformat ett förslag på strategi utan beaktande av fysisk och psykisk utveckling och hälsa. Utifrån barnkonventionens krav på barns rätt till fysisk och psykisk utveckling kan en digitaliseringsstrategi inte upprättas utan samverkan med bred tvärvetenskaplig medicinsk och hälsovetenskaplig kompetens inom barns fysiska och psykiska behov för hjärnans, kroppens samt sinnenas utveckling och hälsa. Beakta hjärnforskning, barns motoriska och sensoriska utveckling, arbetsmiljö och ergonomi med mera. För att exemplifiera utifrån synergonomi, vad vet Skolverket om hur ljuset från digitala skärmar och teknik påverkar barnens ögon på kort och lång sikt, och hur kommer barnens arbetsställning vid skärmen påverka den fysiska hälsan? Skolverket måste börja beakta barnens arbetsmiljö och ställa krav på skolans och förskolans huvudmän att ta ansvar för densamma. Vet man inte vad en ökad användning av digitala lärresurser får för hälsomässiga konsekvenser ska försiktighetsprincipen råda. Det är uppenbart att ett systematiskt arbetsmiljöarbete saknas i framtagandet av styrdokument som påverkar barn och elever i förskola och skola.
Digitaliseringsstrategin för skolväsendets verksamheter måste revideras och kompletteras med förebyggande riskbedömningar utifrån barns och elevers behov för optimal utveckling och hälsa för hjärnan, kroppen och alla sinnen.
Vidare syftar strategin till att öka likvärdigheten i skolan. BARNverkets uppfattning är att ökad digitalisering tvärt om försämrar möjligheten till likvärdig skola och utbildning. Digitaliseringen förstärker skillnaderna mellan elever med olika bakgrund. Resursstarka familjer och elever med högutbildade föräldrar har bättre förutsättningar att klara av ökad digitalisering i skolan. Ökad digitalisering strider därmed mot Barnkonventionens artikel 2 om alla barns rätt till samma rättigheter och lika värde.
Digitaliseringsstrategin måste omarbetas från grunden så att den tar hänsyn till barns och elevers kognitiva utveckling, hälsa och välbefinnande utifrån alla aspekter.
Barnkonventionen måste beaktas vid framtagandet av denna digitaliseringsstrategi.
Stockholm datum enligt ovan
Monica Wester, Ordförande BARNverket
Michael Wigge, Jurist BARNverket
Relaterade länkar:
BARNverkets kunskapsbank: Skärmar och digitalisering
http://behp.barnverket.dinstudio.se/1/21/skarmar/
BARNverkets kunskapsbank: Systemfelet
Tack snälla för ert arbete nu fick jag hopp!!!
Skulle gärna hjälpa er om ni behöver hjälp .