Förskola

Tankar och tips till dig som ska skola in ditt barn på förskolan.

I höst är det många barn, och en del föräldrar, som går in i en ny fas i livet och ska börja förskolan för första gången.

Att börja förskolan ska vara roligt och spännande för både barn och föräldrar. För vissa blir det precis som man tänkt sig och allt går bra, medan det för andra kan bli en jobbig tid. För att skapa de bästa förutsättningarna för en bra start på förskoletiden är inskolningsperioden en viktig del. Idag finns en rad olika inskolningsmetoder och det ska det också finnas. Alla barn och föräldrar är individer och ska bemötas utifrån de behov som det enskilda barnet och föräldern har. Det är viktigt att alla parter känner sig trygga inför och under inskolningen.

De inskolningsmetoder som oftast används på förskolor idag är:

Föräldraaktiv inskolning

Föräldrarna är med hela tiden under tre dagar, för att sedan lämna över ansvaret till pedagogerna.

Individuell inskolning

Barnet skolas in av en och samma pedagog och ges därmed möjlighet att knyta an till en annan vuxen samtidigt som föräldern lär känna pedagogen ordentligt.

Gruppinskolning

Innebär att flera barn skolas in samtidigt. Det kan vara en liten eller stor grupp barn som börjar samtidigt, ofta vid höstterminens start.

Läs mer om de olika modellerna här:
http://www.lararnasnyheter.se/forskola/2011/06/13/olika-modeller-inskolning

Det har varit en del debatt om föräldraaktiv inskolning. Det finns ingen forskning som visar på att inskolning under tre dagar är en bra metod, men trots detta är det en av de vanligaste inskolningsmetoderna.

Malin Broberg, Anders Broberg och Birthe Hagström har utifrån sin bok Anknytning i förskolan: Vikten av trygghet för lek och lärande (Natur & Kultur, 2012), lyft diskussionen om denna modell. De menar att barnen förlorar på den korta inskolningen. Enligt dessa forskare tar det mer än tre dagar för ett barn att skapa en trygg och bra relation till en annan vuxen. (Förskolan, 2012)

Detta lyfter även Gunilla Niss i sin artikel (2012), att det tar tid för ett litet barn att knyta an till och få förtroende för en nya vuxna. Det är många nya miljöer och rutiner som barnet ska anpassa sig till (a.a.).

Oavsett vilken modell er förskola har finns det en rad olika faktorer som gör att inskolningen blir lyckad för dig och framför allt för ditt barn.

När barnet börjar förskolan kommer han eller hon ingå i en grupp vilket ofta är en helt ny upplevelse. Därför är det viktigt att personalen skapar en god och trygg relation till barnet för att på så sätt få barnet att vilja delta i verksamheten. Om barnet knyter an till, och är trygg med, någon eller några pedagoger på avdelningen skapas goda förutsättningar för att barnets inskolning kommer att bli lyckad. (Niss, 2012).

Som förälder innebär inskolningen också en separation från barnet som personalen på förskolan bör ta hänsyn till. Samarbetet mellan pedagogerna och föräldrarna är viktig för att kunna skapa en inskolning som är anpassad efter föräldrarnas och barnets behov. När föräldrar är trygga och har ömsesidig respekt med pedagogerna inverkar detta positivt på barnet och förutsättningarna för en bra inskolning (Niss, 2012).

Lycka till med inskolningen!

BARNverket

 

Referenslista

Olika modeller för inskolning. (2011). [Elektronisk] Lärarnas Nyheter, 13 juni.                http://www.lararnasnyheter.se/forskola/2011/06/13/olika-modeller-inskolning  [2012-07-20]

”Barnen förlorar på kort inskolning”. (2012). [Elektronisk] Lärarnas Nyheter, 12 Januari.
http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2013/01/12/barnen-forlorar-pa-kort-inskolning [2012-07-20]

Niss, G (2012). Att börja i förskolan – ett stort steg för ett litet barn, del 1. [Elektronisk] Förskoleforum, 7 maj.
http://www.forskoleforum.se/Article.aspx?ArticleID=1438 [2012-07-20]

Niss, G (2012). Att börja i förskolan – det viktiga föräldrasamarbetet, del 2. [Elektronisk] Förskoleforum, 24 maj.
http://www.forskoleforum.se/Article.aspx?ArticleID=1441 [2012-07-20]

Rapport från Barnverkets medverkan i Almedalsveckan 2013

Monica Wester (foto: Hemsö-bloggen)

Barnverket var i Almedalen 2013 med seminariet ”Jag vill sitta still men inte min kropp! Var är barnhälsoperspektivet i förskola, skola och fritids?” Här kommer en rapport från Barnverkets olika aktiviteter under Almedalsveckan.

Det var Gunilla Niss, Barnverkets ordförande och Monica Wester, styrelsemedlem i Barnverket som i Almedalen spred kunskaper om Barnverkets arbete och lyssnade på föräldrar, beslutsfattare och politiker.

  • Det var en spännande vecka som startade på båten till Visby den 1 juli med intressanta samtal med bl.a. föräldrar och några vårdlärare om barnens situation i förskola, skola och fritidshem.
  • Gotland är för många barnfamiljer en uppskattad semesterort så Almedalens lekpark blev under hela veckan för oss en naturlig mötesplats med föräldrar från hela landet. Där kunde vi fortsätta våra diskussioner med föräldrar om deras erfarenheter av sina barns förskolor, skolor och fritidshem. Vi delade samtidigt ut information om Barnverket och om vårt kommande seminarium: ”Jag vill sitta still men inte min kropp!” Var finns barnhälsoperspektivet i förskola, skola och på fritids? Det väckte intresse och vi fick många intressanta och varierande berättelser om både bra och dåliga erfarenheter. En del föräldrar är nöjda medan andra är mycket bekymrade över sina barns verksamheter på grund av bl.a. de stora barngrupperna och hög personalomsättning. Barnen vi mötte fick färggranna jongleringssjalar som de förtjusta genast började leka med.
  • Ett av de mest intressanta seminarierna som vi besökte var: Hur ska vi få barn att röra sig i skolan och utanför? Det finns hälsoekonomiska beräkningar som visar att det är samhällsekonomiskt lönsamt med fysisk aktivitet i skolan. Forskaren Ingegärd Eriksson redovisar MUGI, Motorisk Utveckling som Grund för Inlärning, och Bunkefloprojektet. Där framkom det tydligt att elevers dagliga fysiska aktiviteter påverkar skolresultaten i hög omfattning. Hennes föreläsning var mycket givande och bekräftar åter rörelsens betydelse för barnens hälsa och lärande.
  • Gunilla var inbjuden som Barnverkets ordförande till två paneldiskussioner. Den ena var  Psifos seminarium, Psykologer i Förskola och Skola. Psykologförbundet/Psifos var arrangör till: Psykologer granskar förskolan: Får barnen vad de behöver i förskolan? Seminariet handlade om de yngsta barnens situation i förskolan. Frågan var: Är förskolans verksamhet utformad utifrån aktuell forskning om anknytningsteori, barns språkutveckling och hjärnans sårbarhet ur ett relationsperspektiv? Drygt 8 av 10 barn i förskoleåldern finns i förskolan en stor del av sin vakna tid. Med andra ord blir förskolan en viktig arena att möta alla våra barn på. Det handlade om att vi inte längre kan blunda för att förskolan är en viktig verksamhet, att små barns behov måste tillgodoses i ett långsiktigt perspektiv. Därför väcker psykologer debatt. Är dagens förskola anpassad efter små barns behov? När orsakar förskolan mera skada än nytta? Paneldebatt med berörda tjänstemän och politiker. Bland paneldeltagarna var Gunilla och skolledarnas ordförande Matz Nilsson kritiska till många ett- och tvååringars situation i förskolor med stora barngrupper där pedagogerna inte ges verklig möjlighet att tillgodose barnens behov. De övriga två, en politiker och en representant från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, var i stort sett nöjda med de yngsta barnens situation i förskolan. Seminariet finns att se på Psifos webbsida.
  • Det andra seminariet arrangerades av Astma- och Allergiförbundet under rubriken:  Har vi glömt bort skolans fysiska arbetsmiljö? Utgångspunkten var Socialstyrelsens regeringsuppdrag om elevernas arbetsmiljö i skolan. Panelen representerades av föräldra-, elev- och fackliga organisationer tillsammans med myndighetsorganisationer. Socialstyrelsens rapport visade mycket tydligt att majoriteten av skolorna har en undermålig arbetsmiljö för barnen. Mögel, fuktskador och dålig ventilation är en vanlig anledning till att elever mår dåligt, allergier och andra besvär kan på grund av detta utvecklas och orsakar dessutom sämre skolresultat hos många barn. Ett barnhälsoperspektiv saknas. Det blev mycket tydligt för en enig panel och publik att det måste till bättre tillsyn och anmälningar av de brister som finns.
  • Vårt eget seminarium fredagen den 5 juli om betydelsen av en bra fysisk och psykisk arbetsmiljö utifrån ett barnhälsoperspektiv var välbesökt. Där fanns föräldrar och pedagoger inom förskola och skola. SKL var representerad av Maria Stockhaus som visade stort intresse för våra synpunkter. Vårt huvudbudskap var att barnhälsoperspektivet måste stärkas i barnens dagliga verksamheter. Barnen behöver fysiska aktiviteter och lugn och ro samt nära relationer för att utvecklas, må bra och lära sig i förskola, skola och på fritids. Hjärnan vill ha roligt och utvecklas i en sund miljö. Barnen behöver engagerade, stimulerande och närvarande vuxna som har tid och ork att se och bekräfta varje barn. Seminariet var upplevelsebaserat och avslutades med utlottning av olika redskap för att stimulera fysisk aktivitet för positivt samspel och optimalt lärande. Många deltagare stannade kvar och diskuterade vidare med oss om vårt och Barnverkets arbete med just barnhälsoperspektivet.

Hälsningar Gunilla och Monica

Du kan även ladda hem rapporten som PDF-fil:
Rapport Almedalen 2013

Du kan även läsa om vårt seminarium på bloggen Hemsö:
http://www.hemso.se/press/alemdalen-2013/almedalen-2013-fredag-57/

Fotot i inledningen kommer från bloggen Hemsö.

Ute är inne – nordens största konferens om utomhuspedagogik

ute_inneDen 19 september, i Uppsala, är det dags för konferensen ”Ute är inne, special”. Det är en kraftsamling kring det utomhusbaserade lärandet och utemiljön som pedagogisk resurs.

Konferensen ”Ute är inne” har genomförts tre gånger med nästan tusen deltagare varje gång. Det är ingen tvekan längre säger arrangörerna: Utomhusbaserat lärande är något att räkna med. Men – i dagens skola och förskola är det inte självklart att gå ut trots all kunskap om hur viktigt det är för barn att vara utomhus för deras kognitiva, fysiska och sociala utveckling.

Hur planerar och skapar man utemiljöer som främjar tillit, kreativitet, lusten att lära och att ta ansvar för sig själv och andra? Detta är ett av sex huvudteman på konferensen. Här kan du hämta hela inbjudan och program som PDF-fil.

Arrangör är Utenavet – ett nationellt närverk för främjande av utomhusbaserat lärande.

Läs mer om konferensen och anmäl dig på Utenavets hemsida.

Missa inte Barnverket i Almedalen

Självklart är Barnverket med i årets Almedalsvecka på Gotland. Den 5 juli kl 10.00 arrangerar vi ett seminarium under rubriken: ”Jag vill sitta still men inte min kropp! Var är barnhälsoperspektivet i förskola, skola och fritids?

Det är ett upplevelsebaserat seminarium om betydelsen av en bra fysisk och psykisk arbetsmiljö utifrån ett barnhälsoperspektiv, för barnens hälsa och utveckling samt skolresultat.

Barn behöver rörelse, lugn och ro för alla sinnen och en hälsosam miljö såväl inne som ute. Nära relationer till de vuxna i verksamheterna är en grundförutsättning för barnens utveckling, lek och lärande. Det handlar om förståelse för hela barnet såväl fysiskt, psykiskt som socialt. Hjärnan vill ha roligt och utvecklas i en sund miljö.

Läs mer om seminariet och våra kontaktpersoner här
BARNverket seminarium (inbjudan PDF)

Förskolebaracker är ingen trygg miljö för barnen

Gunilla NissDet borde pratas mer om barn i balans än en budget i balans, sa Barnverkets ordförande Gunilla Niss i Aktuellts debatt den 10 juni.

Det efter SVT granskning av förskolan och larmrapporten om det stora antalet tillfälliga förskolebaracker som byggts de senaste tio åren. Baracker som i många fall har stora brister i arbetsmiljön för både personalen men framförallt barnen.

– Den här perioden i en människas liv är den allra viktigaste. Det är rimligt att vi erbjuder barnen en mycket god arbetsmiljö, fortsätter Gunilla Niss.

Maria Stockhaus, representant för Sveriges kommuner och landsting, försvarar barackerna med att det är akut brist på lokaler och att man inte hunnit med i planeringen. De ställs mot att de vittnesmål från föräldrar om förskolebaracker som har för få toaletter, olidligt inomhusklimat, trånga utrymmen och placerade nära trafikleder.

Experter menar dessutom att de blir en förlustaffär när de står kvar många år. SVT granskning visar också att var femte av de baracker som byggdes på 2000-talet nu måste rivas eftersom det tillfälliga bygglovet endast gäller 10 år.

Se Gunilla Niss debatt med Maria Stockhaus i Aktuellt den 10/6 2013.

Barnverket har länge kämpat för barnens arbetsmiljö i förskola, skola och fritids. Vi har sedan ett tag även här på hemsidan ett upprop för barn och ungdomars arbetsmiljö. Det är därför glädjande att Miljöpartiet, i ”barackdebattens” kölvatten nu går på Barnverkets linje och vill att arbetsmiljölagen även skall gälla för barnen i förskolan.

Miljöpartiet lägger motion

En lagändring är något som förskoleminister Maria Arnholm (FP) inte tycker behövs. Hon menar att det räcker med att personalen omfattas och att det är besvärligt att låta förskolebarn som är så små vara förmånstagare vid en skärpt lagstiftning. Något som varken Barnverket eller Miljöpartiet håller med om. Föräldrarna kan föra barnens talan, säger Gustav Fridolin som nu lägger en motion i riksdagen om arbetsmiljölagen i förskolan.

Läs mer om SVT granskning på svt.se. Här kan du se filmklipp och läsa alla svt:s artiklar samt se en karta över hur många förskolebaracker det finns i Stockholms olika stadsdelar.

Läs mer och skriv under Barnverkets nationella upprop för barn och ungdomars arbetsmiljö

Barnverket kommer även att medverka med ett seminarium under Almedalsveckan om barnhälsoperspektivet i förskola, skola och fritids. Läs mer om det här.

Sätt gränser för barngruppernas storlek menar experterna

I en debattartikel i GP den 2 juni 2103 skriver författarna till boken ”Anknytning i förskolan” Anders Broberg (professor i klinisk psykologi, Göteborgs universitet), Malin Broberg (docent i psykologi, Göteborgs universitet) och Birthe Hagström (fil. dr i pedagogik och utvecklingsledare, Malmö) bland annat att det behövs minimimått vad gäller gruppstorlek och personaltäthet i förskolan.

De menar också att samhällsekonomiska beräkningar visar att en investering i god förskoleverksamhet är ekonomiskt lönsamt, speciellt för barn från resursfattiga miljöer. I artikeln skriver de även att på såväl regerings- som riksdags- och kommunal nivå, är det dags att ta ställning till hur förskolan ska få de resurser som krävs för en uthålligt fungerande verksamhet av tillräckligt god kvalitet.

Du läser hela artikeln på GP hemsida här.

Det här är en viktig artikel som visar på vikten av att minska barngruppernas storlek på förskolor i landet och att de som är drabbas värst är de yngsta barnen.

Vi i Barnverket håller med experterna och det märks på många håll i landet just nu att fler och fler föräldragrupper fått nog och protesterar på olika sätt. Du hittar några av dessa protester här på vår hemsida bland nyhetstexterna och under informationen från Barnverket lokalt.