Miljö och hälsa

Miljö och hälsa kategori

Föräldrainflytande viktigt för barns och elevers trygghet och säkerhet

Redan före flytten varnade föräldrarna för farorna.

Föräldrar anmälde förra veckan Kungsholmens grundskola i Stockholms stad till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen samt skickade en film till utbildningsförvaltningen för att få till förändring gällande säkerhet och trygghet i barnens fysiska arbetsmiljö.

”Flera elever har nästan blivit påkörda när last­bilar kör över skolgården. Redan före flytten från Fridhemsplan till campus Konradsberg varnade föräldrarna för farorna”. Detta skriver Mitti Stockholm.

Nu har utbildningsförvaltningen listat panik­åtgärder men föräldrar är fortfarande irriterade över att ingen tagit dem på allvar från början. “Det är beklämmande, frustrerande och en skandal att det är vi föräldrar som ska behöva se till att barnen är i säkerhet, säger Gabriella Ahlberk.”

Barnverket vill se ett ökat föräldrainflytande i förskola, skola och skolbarnomsorg/fritids för att värna barnens hälsa och lärande. BARNverket vill även att ett systematiskt, förebyggande, arbetsmiljöarbete med riskbedömningar görs ur ett barnhälsoperspektiv innan beslut fattas om ändringar i verksamheten.

Läs gärna om:
Vårdnadshavares inflytande i Skollagen 4 kap §§ 12-13

Se även:
Riskbedömning inför ändring i verksamheten, Arbetsmiljöverket  samt om
Systematiskt, förebyggande, arbetsmiljöarbete på BARNverkets hemsida

BARNverket på möte med Barn- och äldreminister Maria Larsson!

Den 16/1 hade BARNverket ett möte med Maria Larsson, barn- och äldreminister. Med var även Annika Eclund, KD:s skolpolitiska talesperson. BARNverket beskrev med hjälp av föräldraberättelser och forskning avsaknaden av ett barnhälsoperpektiv i svenskt skolväsende – och vilka risker det för med sig för barnens hälsa, välmående och skolprestationer. Fokus la vi på att värdegrunden måste ha ett barnhälsoperspektiv; att barn är en individ med kropp, själ och sinnen – med en känslig hjärna i utveckling som ej går i repris och som påverkas av den psykiska, fysiska och sociala miljö barnet befinner sig i.

Vi överlämnade en hel del material, och la fram bl a:

  1. Att skolväsendets värdegrund saknar ett barnhälsoperspektiv.
  2. Att arbetsmiljölagen med systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömningar omfattar ej barn i förskolan och fritidsverksamheter. Det saknas en barnmiljölag och ”Barnskyddsombud” i förskola, skola och fritidsverksamheter.
  3. Att det saknas en ”lex förskola” och ”lex fritidshem”.
  4. Att de fysiska faktorernas betydelse för barns och elevers hälsa och lärande inte finns med hos myndigheterna, t ex:
    a. SKL har ingen person som arbetar med den fysiska arbetsmiljön.
    b. Stockholms stad plockade bort, från brukarundersökningarna i förskola, skola och fritidsverksamhet 2009, alla frågor rörande fysiska faktorer, som t ex barngruppsstorlek, personaltäthet, inomhusmiljö, lekredskap, skolgården, fysisk aktivitet, matsalssituationen osv
  5. I Allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, Skolverket, (2012) saknas riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv samt referens till Arbetsmiljölagen.

Maria Larsson, som är väl insatt i barnrättsfrågorna förstod den problematik vi lyfte, och beskrev hur hon som barnminister driver frågan att inkorporera barnkonventionen, att göra konventionen till lag och därigenom stärka barns rättigheter i Sverige. Hon såg det som relevant att vi även träffade ansvariga inom utbildningsdepartementet, då hon beskrev de olika departementen som stuprör med liten möjlighet att gå in på varandras område. Däremot talade hon om vad de inom Kristdemokraterna ansåg och att de värnar de frågor som BARNverket driver. Att KD inom äldreomsorgen drivit hårt att hela individen måste ses – och psykiska, fysiska, sociala och andliga faktorer vägas in.

Tyvärr har övriga fyra ministrar BARNverket önskat möta tackat nej (se vårt utskickade brev) – utbildningsminister Jan Björklund, förskoleminister och biträdande utbildningsminister Maria Arnholm, socialminister Göran Hägglund samt arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson.

 

Kommer Regeringens Skolkommission inkludera hela barnet?

Nu inrättar regeringen en skolkommission, utbildningsvetenskapligt råd samt ett skolforskningsinstitut för att ta reda på orsakerna till de sjunkande skolresultaten samt komma med förslag till förändring. http://www.regeringen.se/sb/d/18279/a/231852

Föräldraorganisationen BARNverket vill framföra sina förhoppningar inför detta arbete:

BARNverket vill att värdegrundsarbetet i svensk skola ses över. Värdegrunden bör utgå ifrån FN:s barnkonvention om barnets rättigheter.  Konventionens syn på barnet sammanfaller med BARNverkets beskrivning av ett synsätt som genomsyras av ett barnhälsoperspektiv. Detta synsätt inkluderar hela barnet, dvs kropp och sinnen samt en känslig hjärna i utveckling som påverkas av miljön, som är både fysisk och psykisk. Vi är övertygade om att ett sådant synsätt har en stor betydelse för barnets hälsa, utveckling, och lärande.

Vidare hoppas BARNverket att regeringens åtgärder leder till att förutsättningar för barnens motoriska utveckling och fysiska aktiviteter förbättras inom svenskt skolväsende, dvs. i såväl förskola, skola som skolbarnomsorg/fritids.

Idrottsundervisningen har sedan 90-talet nedmonterats och det har skett en minskning av rörelserummen i förskolan under 2000-talet och nu krymper också rörelseytan på många förskolgårdar och skolgårdar

Sverige hör till de EU länder som ligger i botten när det gäller tid i ämnet idrott och hälsa. Ska svensk skola ligga och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet måste vi ta till oss den forskning som visar att det finns en stark koppling mellan fysisk aktivitet och kognitiv kompetens. Detta innebär att mer fysisk aktivitet för skolbarn kommer att leda till att förbättra elevernas skolresultat och betyg.

Om detta kommer Ingegerd Ericsson, idrottslärare och fil. doktor i pedagogik, Malmö Högskola, tala om på BARNverkets heldagskonferens i Stockholm den 14 mars. ( Mer information om konferensen kommer inom kort på BARNverkets hemsida.)

Av forskningen framkommer tydligt att möjligheter till rörelse och fysisk aktivitet leder till att eleverna känner sig lugna och orkar koncentrera sig på skolarbetet. Därmed minskar behovet av disciplinära åtgärder, något som många ser som det största problemet i svensk skola. Utbildningsminister Jan Björklund tar ofta upp oordning och lärares behov av vidarutbildning som ett stort problem. Vi menar att det snarare saknas goda förutsättningar för lärarna att bedriva en bra undervisning och bristfälliga förutsättningar för eleverna att ta till sig undervisningen.

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, skriver i sin bok, Den lärande hjärnan – om barns utveckling och lärande (2011)
om en skola i Kansas City där ökade man mängden fysisk träning från ett pass i veckan till 45 minuter om dagen. Den tydligaste förändringen av denna ökade fysiska träning var minskningen av ”disciplinära incidenter” från 228 till 95, från ett år till nästa.

Vi önskar att skolkommissionen även granskar förskolan – där grunden läggs för lärande och hälsa i skolan. T ex bör faktorer så som barngruppsstorlek, personaltäthet/utbildning, trygghet, anknytning, arkitektur och natur, rörelse, motorisk utveckling, fysisk aktivitet inne och ute, återhämtning, störande ljud, yta både inomhus och utomhus, skärmtid och stillasittande belysas– barnets arbetsmiljö. Vi menar att fysiska faktorers betydelse för barns hälsa och lärande måste lyftas fram, t ex genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete med riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv.

BARNverket

Barnens arbetsmiljö debatteras äntligen i riksdagen

Igår, den 14 januari, blev det äntligen debatt i riksdagen mellan Jan Björklund, utbildningsminister folkpartiet och Gustaf Fridolin, språkrör för miljöpartiet när det gäller barns förutsättningar att må bra i sin dagliga miljö.

BARNverkets bestämda åsikt, liksom det som framkom i TV4´s satsning i Skolsnusket,  www.tv4.se/skolsnusk,  är att fysiska faktorer med bland annat ventilation och städning har stor betydelse för alla barns hälsa och lärande både för barn med diagnos, En bra skolmiljö är en tillgång inte en kostnad  och utan diagnos Skolstudier kräver syre.

Vi menar att även faktorer som exempelvis barngruppsstorlek, personaltäthet, trygg anknytning, praktiskt-estetiska ämnen, arkitektur och natur, rörelse, motorisk utveckling, fysisk aktivitet inne och ute, återhämtning, störande ljud, yta både inomhus och utomhus, skärmtid och stillasittande har stor betydelse för barns och elevers utveckling, hälsa och lärande.

Det handlar om ett nödvändigt synsätt där barn har kropp och sinnen med en känslig hjärna i utveckling som påverkas av miljön.

Vi menar att fysiska faktorers betydelse för barns hälsa och lärande måste lyftas fram i skoldebatten liksom ett systematiskt arbetsmiljöarbete med riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv.

Barnhälsoperspektivet: Ett synsätt som tar hänsyn till att barnet har kropp och sinnen med en känslig hjärna i utveckling som har påverkats och påverkas av den fysiska och psykiska miljön, vilket i sin tur påverkar barnets hälsa, beteende och lärande.

Med detta synsätt går det att förstå den ökade psykiska ohälsan och de sjunkande skolresultaten.

Barnverket träffar minister

BARNverket har skrivit brev till 5 ministrar om alla barns rätt att må bra i sin dagliga miljö.  Av dessa har Maria Larsson tackat ja och kommer att träffa BARNverket den 16/1. Rapport om detta möte kommer att läggas ut på denna hemsida.

Vi kommer att lyfta fram föräldraberättelser och brist på föräldrainflytande samt orsaker och åtgärder som vi vet har betydelse för barns hälsa och skolresultat. Bland annat att riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv saknas i skolväsendets systematiska kvalitetsarbete samt att en utredning snarast behöver tillsättas angående en barnmiljölag med barnskyddsombud för barn och elever inom förskola, skola och skolbarnomsorg.

Detta för att skapa en miljö där barn och elever på ett optimalt sätt tillåts utvecklas och skapa förutsättningar för hälsa och lärande och därmed förebygga ohälsa och sjunkande skolresultat.

Var är BarnHälsoPerspektivet inom svenskt skolväsende? BARNverket träffar barnminister Maria Larsson den 16/1.

Barnverket är liksom många andra nu mycket oroliga för barns och elevers förutsättningar för att Må Bra och utveckla hälsa inom skolväsendets verksamheter; förskola, skola och fritidsverksamheter. Många föräldrar hör nu av sig till Barnverket och berättar om allvarliga brister i barnens arbetsmiljö och om okunskap och dålig förståelse för barn som individer med kropp och sinnen samt en känslig hjärna i utveckling, som påverkas av sin miljö.

Det i en tid när många varningsklockor ringer – pedagoger och föräldrar över hela landet slår larm om alvarliga brister i verksamheterna, skolresultatet sjunker och barn och ungas hälsa försämras.

Därför skrev Barnverket i höstas ett brev, Alla barn ska ha rätt att må bra i sin dagliga miljö, till fem ministrar, utbildningsminister Jan Björklund, förskoleminister och biträdande utbildningsminister Maria Arnholm, socialminister Göran Hägglund, barnminister Maria Larsson samt arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson, med önskan om ett möte.

Av dessa fem ministrar har vi nu fått möjlighet att träffa barnministern, Maria Larsson. Övriga fyra ministrar har tackat nej.

Mötet med Maria Larsson blir den 16 jan, där BARNverket kommer att lyfta följande punkter:

  • Vad är ett barn?
  • Värdegrunden
  • Föräldrainflytande
  • Barns psykiska och fysiska behov
  • Systematiskt arbetsmiljöarbete med riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv

Vill du, till mötet med Maria Larsson, skicka med oss dina egna erfarenheter och förslag till förbättringar när det gäller föräldrainflytande och barns arbetsmiljö, psykiska och fysiska, så är vi tacksamma för dina synpunkter. Du kan skicka dessa till samordning@barnverket.se.

Det går också bra att nå oss på telefon 0706 – 30 85 45.

Hälsningar
Föräldraorganisationen BARNverket

”Elie hörde dåligt – blev placerad i särskola”

Då har det hänt igen. Svt lyfte den 5/1 fallet Elie.

Kommunen ansåg att Elie Hachem var utvecklingsstörd och placerade honom i särskola efter att endast ha gjort pedagogiska och psykologiska utredningar. I själva verket hade han en hörselnedsättning. Vi ser här ett typiskt exempel på hur barnhälsoperspektivet inom skolväsendets verksamheter ofta brister.

http://www.svt.se/nyheter/sverige/elie-horde-daligt-blev-placerad-i-sarskola

Förståelsen för hela barnet, med kropp och sinnen, i Elies fall hörseln, i en miljö som är både psykisk och fysisk, saknas.

Hur är det möjligt, att endast göra pedagogiska och psykologiska utredningar för att bestämma vad barn och elever behöver? Var är de fysiska/somatiska utredningarna och hur ser barnens fysiska arbetsmiljö ut?

Var är förståelsen för kroppens, sinnenas och den känsliga hjärnans betydelse för barnens och elevernas beteende, hälsa och lärande?

Och var är förståelsen för fysiska arbetsmiljöfaktorers betydelse för våra barns utveckling. Till exempel stora barngrupper, låg personaltäthet, yta ute och inne för motorisk utveckling, fysisk aktivitet och återhämtning samt schemaläggning, ventilation, städning, störande ljud och tillgång till trygga toaletter.

Politiker och tjänstemän inom stat och kommun måste skapa förutsättningar för våra barn, och för personal, i förskolor, skolor och fritids, att vila på vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och sunt förnuft också inom andra områden än det rent pedagogiska. Det är nu hög tid att börja titta på fysiska faktorers betydelse för barns hälsa och lärande.

Om inte vuxenvärlden förstår ovan, är risken stor att barnen kränks.

Monica Wester
barn- och skolergonom, leg sjukgymnast
Föräldraorganisationen BARNverket

Skolgårdarnas betydelse för barns koncentration. "Barnen får inte upp farten"

Samtidigt som forskare visar hur viktig barns utomhuslek är för deras förmåga att koncentrera sig i skolan, så blir skolgårdarna allt mindre och begränsar möjligheterna till lek.

Barnen får inte upp farten på små gårdar och vilda lekar gör barnen mer socialt kompetenta säger Fredrika Mårtensson, docent i miljöpsykologi SLU Se TV4´s reportage här http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/skolg%C3%A5rdar-allt-mindre-och-s%C3%A4mre-f%C3%B6r-lek-2513488

Hälsoekonomiska argument för mer idrottsundervisning i skolan

“Bevisen hopar sig; endast den som väljer att inte se kan vara omedveten om att det finns en vetenskapligt belagd, stark koppling mellan fysisk aktivitet och kognitiv kompetens, med innebörden, generellt uttryckt, att ju mer fysisk kompetens desto bättre kognitiv kompetens. Ju mer fysisk aktivitet för skolbarn, desto bättre resultat och betyg.”

Detta säger Ingegerd Ericsson, som forskar kring barns behov av rörelse vid Institutionen för idrottsvetenskap, Malmö högskola.

Läs om “Hälsoekonomiska argument för mer idrottsundervisning i skolan” här http://idrottsforum.org/ericsson131114/

Ingegerd är en av föreläsarna vid Barnverkets konferens den 14 mars. Mer information om konferensen kommer inom kort.