Kallelse till Riksmöte 2014 för BARNverket

Riksmöte 2014 för BARNverket genomförs lördagen den 15 mars, kl  9.00 – 15.00.

Platsen är Stockholms innerstad, lokal meddelas senare.

Anmälan önskvärd av lokalbokningsskäl. Anmäl dig via formuläret här nedan.

Detaljerat program med innehåll och riksmöteshandlingar kommer att finnas tillgängliga här på Barnverkets hemsida senast den 22 februari 2014.

I anslutning till Riksmötet hålls som programdel ”med innehåll av intresse för Barnverkets medlemmar” ( stadgarna §8 ): Heldagskonferens kring frågorna:
”Har förskola, skola och fritidsverksamhet blivit en riskfaktor för våra barns hälsa och lärande?” ” Var är barnhälsoperspektivet och föräldrars inflytande?”

Föreläsningar blandas med föräldrars berättelser om hur barn har det och om föräldrainflytande fredagen den 14 mars kl. 9.00 – 16.00 i ABF-huset, Sveavägen 14, Stockholm. Fri entré för medlemmar. Övriga 500:-. Anmälan obligatorisk. Inbjudan och anmälan till heldagskonferensen hittar du här.

VÄLKOMMEN TILL BARNverkets KONFERENS OCH RIKSMÖTE 14-15 mars 2014!

Anmälan till Riksmötet 15 mars 2014

[contact-form-7 id=”3896″ title=”Anmälan Riksmötet 2014″]

Har förskola, skola och fritidsverksamhet blivit en riskfaktor för våra barns hälsa och lärande? Barnverket bjuder in till heldagskonferens 14 mars

bv133

Välkomna till BARNverkets konferens om barnhälsoperspektiv, arbetsmiljö och föräldrainflytande i förskola, skola och skolbarnomsorg!

Hämta konferensprogrammet här (PDF)

Elevernas resultat i den svenska skolan är omdiskuterade och i debatten lyfts främst pedagogiska faktorer fram. Men BARNverket vill lyfta avsaknaden av ett barnhälsoperspektiv som en risk- och ohälsofaktor i det svenska skolväsendet – om eleverna inte mår bra och tillåts verka i en hälsosam miljö blir resultaten därefter.

Barn far nu illa på många håll i Sverige. Orsaken är bland annat bristande kunskap inom utbildningsväsendet om barnet som en biologisk varelse och individ med kropp och sinnen och en känslig hjärna i utveckling som har befunnit sig i och befinner sig i en psykisk och fysisk miljö. Många föräldrar upplever att de saknar inflytande och inte blir lyssnade på när det gäller värnandet av barnens hälsa.

Alla barn ska ha rätt att må bra i sin dagliga miljö – BARNverket menar att förskola, skola och skolbarnomsorg idag är en ohälsofaktor för många barn samt en riskfaktor för våra barns hälsa och studieresultat.

Vår heldagskonferens ställer frågorna:

Har förskola, skola och fritidsverksamhet blivit en riskfaktor för våra barns hälsa och lärande?
Var är barnhälsoperspektivet och föräldrars inflytande?

Datum: Fredagen den 14 mars, 2014
Tid: kl 09:00 – 16:00
Plats: ABF-Huset, Sveavägen 41, Stockholm

Föreläsare

Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket
– Vad säger lagen när det gäller barns och ungas arbetsmiljö?
Systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete med riskbedömningar för barns hälsa, säkerhet och lärande.

Birthe Hagström, fil doc i pedagogik, forskare vid Malmö Högskola
– Vad är anknytning och vilken betydelse har den för barnets utveckling?
Hur kan vardagen organiseras och planeras utifrån ett anknytningsperspektiv?

OBS!
Tyvärr kan Birthe Hagström inte delta under konferensen pga sjukdom.
Därför kommer BARNverkets ordförande psykolog Gunilla Niss
att berätta om anknytningens betydelse för barns och elevers hälsa, trygghet och lärande.

Ingegerd Ericsson, idrottslärare och fil doc i pedagogik, lektor i idrottsvetenskap, Malmö Högskola
– Mer idrottsutövning behövs visar hälsoekonomisk analys.
Enligt forskning lyckas elever som har daglig fysisk aktivitet bättre i skolan.

Peter Währborg, professor i beteendemedicin
– Stress påverkar barns och ungas hälsa. Vilka blir de biologiska och psykologiska konsekvenserna?

Mellan föreläsningarna berättar föräldrar om hur deras barn har det och om sina erfarenheter av föräldrainflytande.

Hämta konferensprogrammet här (PDF)

Fri entré.  Bli medlem gratis här.

Lunch ingår ej.

Anmälan görs via formuläret här nedan.

Inbjudan som PDF-fil.

Anmälan till heldagskonferensen

[contact-form-7 id=”3897″ title=”Anmälan till heldagskonferens 14 mars 2014″]

"Daglig undervisning i idrott och hälsa förbättrar motorik och skolprestationer"

Forskarna i Bunkefloprojektet, Ingegerd Ericsson och Magnus Karlsson publicerar nu forskningsresultaten i ”Daglig undervisning i idrott och hälsa förbättrar motorik och skolprestationer: En nioårig interventionsstudie” i svensk översättning.

De slutsatser forskarna drar med ledning av studien, är att daglig undervisning i idrott och hälsa, inklusive extra motorikstöd vid behov, under de nio grundskoleåren inte bara förbättrar den motoriska utvecklingen, utan hos pojkar även skolprestationerna, vilket innebär att fler elever uppnår behörighet till gymnasieskolan. I den svenska skolan borde således antalet schemalagda undervisningstimmar i idrott och hälsa utökas och detta borde om möjligt ske redan från skolstarten.

Studien ger ny kunskap när den visar att schemalagd daglig fysisk aktivitet i skolan troligen kan bidra till att förbättra elevers skolprestationer inte bara sett i ett korttidsperspektiv utan även fram till sista årskursen i grundskolan. Effekterna verkar vara av pedagogisk betydelse eftersom det i årskurs 9 fanns brister i motorik hos endast 7% av dem som erhållit daglig fysisk aktivitet och motorisk träning i jämförelse med 47% av dem som hade haft skolans ordinarie två lektioner IH i veckan. Ännu viktigare är kanske inflytandet på skolprestationerna och då främst bland pojkarna som i betydligt högre grad uppnådde gymnasiebehörighet om de tillhörde gruppen med daglig IH. Detta är av extra stort samhällsintresse eftersom pojkar i Sverige enligt publicerade rapporter presterar sämre i skolan och når gymnasiebehörighet i lägre omfattning än vad flickor gör (Skolverket, 2009).

 ”Pojkarna i interventionsgruppen uppnådde i större omfattning behörighet till gymnasiet (96%) än pojkarna i kontrollgruppen ( 83%)”

 ”När barn har en låg grad av fysisk aktivitet under skoldagen och inte utvecklar och automatiserar grovmotoriska grundrörelser, kan detta leda till inte bara hälsoproblem (Brown et al., 2004), utan också till försämrade skolprestationer (Ericsson, 2003; Åberg, Pedersen, Torén et al, 2009).”

Varför plockar många kommuner bort frågor om matsituationen i brukarundersökningarna?

Många föräldrar och personal hör av sig till BARNverket och vittnar om en ökad stress i förskola och skolan på grund av dålig förståelse för barns behov för att må bra. Dit hör bland annat en lugn och stressfri matsituation.

Livsmedelsverket lämnar replik i Svd den 24/1 , Vårt uppdrag är att ge råd om bra mat, till Skolborgarrådet Lotta Edholms debattinlägg, Låt skolor få servera smör vid lunchen.  Livsmedelsverket menar att det inte bara krävs god mat på tallriken utan också en lugn, trygg och trivsam miljö. Vidare skriver de att: Det finns skolor som insett att skollunchen är en viktig del av skolans verksamhet. De schemalägger lunchen så att eleven får äta i lugn och ro under avsatt tid tillsammans med pedagoger. Skolledare som infört detta vittnar om att många fler äter en hel portion varje dag. Konflikter och stök i klassrummet minskar och arbetsmiljön har förbättrats. Att satsa på lunchen som en del av pedagogiken är en satsning på hela verksamheten.

BARNverket håller med om att en lugn, trygg och trivsam miljö har betydelse för barns hälsa och lärande.

Därför undrar vi varför man i många kommuner, i brukarundersökningarna med frågor till föräldrar och elever om vad man tycker om förskola, skola och fritids, har tagit bort frågor som gäller den fysiska miljön? Dit hör bland annat frågor rörande hur nöjd man är med matsituationen; matsalsmiljön, lunchen och mellis.

I Stockholms stad plockade man bort dessa frågor från elev – och föräldraenkäterna redan 2009.

Hur ser det ut i din kommun? Är kommunledningen intresserad av att veta vad du som förälder och ditt barn tycker om matsituationen i förskola, skola och fritids?

Maila oss gärna dina erfarenheter av din kommuns brukarundersökningar och frågorna runt den fysiska miljön och matsituationen till samordning@barnverket.se

Föräldrainflytande viktigt för barns och elevers trygghet och säkerhet

Redan före flytten varnade föräldrarna för farorna.

Föräldrar anmälde förra veckan Kungsholmens grundskola i Stockholms stad till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen samt skickade en film till utbildningsförvaltningen för att få till förändring gällande säkerhet och trygghet i barnens fysiska arbetsmiljö.

”Flera elever har nästan blivit påkörda när last­bilar kör över skolgården. Redan före flytten från Fridhemsplan till campus Konradsberg varnade föräldrarna för farorna”. Detta skriver Mitti Stockholm.

Nu har utbildningsförvaltningen listat panik­åtgärder men föräldrar är fortfarande irriterade över att ingen tagit dem på allvar från början. ”Det är beklämmande, frustrerande och en skandal att det är vi föräldrar som ska behöva se till att barnen är i säkerhet, säger Gabriella Ahlberk.”

Barnverket vill se ett ökat föräldrainflytande i förskola, skola och skolbarnomsorg/fritids för att värna barnens hälsa och lärande. BARNverket vill även att ett systematiskt, förebyggande, arbetsmiljöarbete med riskbedömningar görs ur ett barnhälsoperspektiv innan beslut fattas om ändringar i verksamheten.

Läs gärna om:
Vårdnadshavares inflytande i Skollagen 4 kap §§ 12-13

Se även:
Riskbedömning inför ändring i verksamheten, Arbetsmiljöverket  samt om
Systematiskt, förebyggande, arbetsmiljöarbete på BARNverkets hemsida

BARNverket på möte med Barn- och äldreminister Maria Larsson!

Den 16/1 hade BARNverket ett möte med Maria Larsson, barn- och äldreminister. Med var även Annika Eclund, KD:s skolpolitiska talesperson. BARNverket beskrev med hjälp av föräldraberättelser och forskning avsaknaden av ett barnhälsoperpektiv i svenskt skolväsende – och vilka risker det för med sig för barnens hälsa, välmående och skolprestationer. Fokus la vi på att värdegrunden måste ha ett barnhälsoperspektiv; att barn är en individ med kropp, själ och sinnen – med en känslig hjärna i utveckling som ej går i repris och som påverkas av den psykiska, fysiska och sociala miljö barnet befinner sig i.

Vi överlämnade en hel del material, och la fram bl a:

  1. Att skolväsendets värdegrund saknar ett barnhälsoperspektiv.
  2. Att arbetsmiljölagen med systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömningar omfattar ej barn i förskolan och fritidsverksamheter. Det saknas en barnmiljölag och ”Barnskyddsombud” i förskola, skola och fritidsverksamheter.
  3. Att det saknas en ”lex förskola” och ”lex fritidshem”.
  4. Att de fysiska faktorernas betydelse för barns och elevers hälsa och lärande inte finns med hos myndigheterna, t ex:
    a. SKL har ingen person som arbetar med den fysiska arbetsmiljön.
    b. Stockholms stad plockade bort, från brukarundersökningarna i förskola, skola och fritidsverksamhet 2009, alla frågor rörande fysiska faktorer, som t ex barngruppsstorlek, personaltäthet, inomhusmiljö, lekredskap, skolgården, fysisk aktivitet, matsalssituationen osv
  5. I Allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, Skolverket, (2012) saknas riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv samt referens till Arbetsmiljölagen.

Maria Larsson, som är väl insatt i barnrättsfrågorna förstod den problematik vi lyfte, och beskrev hur hon som barnminister driver frågan att inkorporera barnkonventionen, att göra konventionen till lag och därigenom stärka barns rättigheter i Sverige. Hon såg det som relevant att vi även träffade ansvariga inom utbildningsdepartementet, då hon beskrev de olika departementen som stuprör med liten möjlighet att gå in på varandras område. Däremot talade hon om vad de inom Kristdemokraterna ansåg och att de värnar de frågor som BARNverket driver. Att KD inom äldreomsorgen drivit hårt att hela individen måste ses – och psykiska, fysiska, sociala och andliga faktorer vägas in.

Tyvärr har övriga fyra ministrar BARNverket önskat möta tackat nej (se vårt utskickade brev) – utbildningsminister Jan Björklund, förskoleminister och biträdande utbildningsminister Maria Arnholm, socialminister Göran Hägglund samt arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson.

 

Kommer Regeringens Skolkommission inkludera hela barnet?

Nu inrättar regeringen en skolkommission, utbildningsvetenskapligt råd samt ett skolforskningsinstitut för att ta reda på orsakerna till de sjunkande skolresultaten samt komma med förslag till förändring. http://www.regeringen.se/sb/d/18279/a/231852

Föräldraorganisationen BARNverket vill framföra sina förhoppningar inför detta arbete:

BARNverket vill att värdegrundsarbetet i svensk skola ses över. Värdegrunden bör utgå ifrån FN:s barnkonvention om barnets rättigheter.  Konventionens syn på barnet sammanfaller med BARNverkets beskrivning av ett synsätt som genomsyras av ett barnhälsoperspektiv. Detta synsätt inkluderar hela barnet, dvs kropp och sinnen samt en känslig hjärna i utveckling som påverkas av miljön, som är både fysisk och psykisk. Vi är övertygade om att ett sådant synsätt har en stor betydelse för barnets hälsa, utveckling, och lärande.

Vidare hoppas BARNverket att regeringens åtgärder leder till att förutsättningar för barnens motoriska utveckling och fysiska aktiviteter förbättras inom svenskt skolväsende, dvs. i såväl förskola, skola som skolbarnomsorg/fritids.

Idrottsundervisningen har sedan 90-talet nedmonterats och det har skett en minskning av rörelserummen i förskolan under 2000-talet och nu krymper också rörelseytan på många förskolgårdar och skolgårdar

Sverige hör till de EU länder som ligger i botten när det gäller tid i ämnet idrott och hälsa. Ska svensk skola ligga och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet måste vi ta till oss den forskning som visar att det finns en stark koppling mellan fysisk aktivitet och kognitiv kompetens. Detta innebär att mer fysisk aktivitet för skolbarn kommer att leda till att förbättra elevernas skolresultat och betyg.

Om detta kommer Ingegerd Ericsson, idrottslärare och fil. doktor i pedagogik, Malmö Högskola, tala om på BARNverkets heldagskonferens i Stockholm den 14 mars. ( Mer information om konferensen kommer inom kort på BARNverkets hemsida.)

Av forskningen framkommer tydligt att möjligheter till rörelse och fysisk aktivitet leder till att eleverna känner sig lugna och orkar koncentrera sig på skolarbetet. Därmed minskar behovet av disciplinära åtgärder, något som många ser som det största problemet i svensk skola. Utbildningsminister Jan Björklund tar ofta upp oordning och lärares behov av vidarutbildning som ett stort problem. Vi menar att det snarare saknas goda förutsättningar för lärarna att bedriva en bra undervisning och bristfälliga förutsättningar för eleverna att ta till sig undervisningen.

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, skriver i sin bok, Den lärande hjärnan – om barns utveckling och lärande (2011)
om en skola i Kansas City där ökade man mängden fysisk träning från ett pass i veckan till 45 minuter om dagen. Den tydligaste förändringen av denna ökade fysiska träning var minskningen av ”disciplinära incidenter” från 228 till 95, från ett år till nästa.

Vi önskar att skolkommissionen även granskar förskolan – där grunden läggs för lärande och hälsa i skolan. T ex bör faktorer så som barngruppsstorlek, personaltäthet/utbildning, trygghet, anknytning, arkitektur och natur, rörelse, motorisk utveckling, fysisk aktivitet inne och ute, återhämtning, störande ljud, yta både inomhus och utomhus, skärmtid och stillasittande belysas– barnets arbetsmiljö. Vi menar att fysiska faktorers betydelse för barns hälsa och lärande måste lyftas fram, t ex genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete med riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv.

BARNverket

Barnens arbetsmiljö debatteras äntligen i riksdagen

Igår, den 14 januari, blev det äntligen debatt i riksdagen mellan Jan Björklund, utbildningsminister folkpartiet och Gustaf Fridolin, språkrör för miljöpartiet när det gäller barns förutsättningar att må bra i sin dagliga miljö.

BARNverkets bestämda åsikt, liksom det som framkom i TV4´s satsning i Skolsnusket,  www.tv4.se/skolsnusk,  är att fysiska faktorer med bland annat ventilation och städning har stor betydelse för alla barns hälsa och lärande både för barn med diagnos, En bra skolmiljö är en tillgång inte en kostnad  och utan diagnos Skolstudier kräver syre.

Vi menar att även faktorer som exempelvis barngruppsstorlek, personaltäthet, trygg anknytning, praktiskt-estetiska ämnen, arkitektur och natur, rörelse, motorisk utveckling, fysisk aktivitet inne och ute, återhämtning, störande ljud, yta både inomhus och utomhus, skärmtid och stillasittande har stor betydelse för barns och elevers utveckling, hälsa och lärande.

Det handlar om ett nödvändigt synsätt där barn har kropp och sinnen med en känslig hjärna i utveckling som påverkas av miljön.

Vi menar att fysiska faktorers betydelse för barns hälsa och lärande måste lyftas fram i skoldebatten liksom ett systematiskt arbetsmiljöarbete med riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv.

Barnhälsoperspektivet: Ett synsätt som tar hänsyn till att barnet har kropp och sinnen med en känslig hjärna i utveckling som har påverkats och påverkas av den fysiska och psykiska miljön, vilket i sin tur påverkar barnets hälsa, beteende och lärande.

Med detta synsätt går det att förstå den ökade psykiska ohälsan och de sjunkande skolresultaten.

Barnverket träffar minister

BARNverket har skrivit brev till 5 ministrar om alla barns rätt att må bra i sin dagliga miljö.  Av dessa har Maria Larsson tackat ja och kommer att träffa BARNverket den 16/1. Rapport om detta möte kommer att läggas ut på denna hemsida.

Vi kommer att lyfta fram föräldraberättelser och brist på föräldrainflytande samt orsaker och åtgärder som vi vet har betydelse för barns hälsa och skolresultat. Bland annat att riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv saknas i skolväsendets systematiska kvalitetsarbete samt att en utredning snarast behöver tillsättas angående en barnmiljölag med barnskyddsombud för barn och elever inom förskola, skola och skolbarnomsorg.

Detta för att skapa en miljö där barn och elever på ett optimalt sätt tillåts utvecklas och skapa förutsättningar för hälsa och lärande och därmed förebygga ohälsa och sjunkande skolresultat.