BARNverket på möte med Barn- och äldreminister Maria Larsson!

Den 16/1 hade BARNverket ett möte med Maria Larsson, barn- och äldreminister. Med var även Annika Eclund, KD:s skolpolitiska talesperson. BARNverket beskrev med hjälp av föräldraberättelser och forskning avsaknaden av ett barnhälsoperpektiv i svenskt skolväsende – och vilka risker det för med sig för barnens hälsa, välmående och skolprestationer. Fokus la vi på att värdegrunden måste ha ett barnhälsoperspektiv; att barn är en individ med kropp, själ och sinnen – med en känslig hjärna i utveckling som ej går i repris och som påverkas av den psykiska, fysiska och sociala miljö barnet befinner sig i.

Vi överlämnade en hel del material, och la fram bl a:

  1. Att skolväsendets värdegrund saknar ett barnhälsoperspektiv.
  2. Att arbetsmiljölagen med systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömningar omfattar ej barn i förskolan och fritidsverksamheter. Det saknas en barnmiljölag och ”Barnskyddsombud” i förskola, skola och fritidsverksamheter.
  3. Att det saknas en ”lex förskola” och ”lex fritidshem”.
  4. Att de fysiska faktorernas betydelse för barns och elevers hälsa och lärande inte finns med hos myndigheterna, t ex:
    a. SKL har ingen person som arbetar med den fysiska arbetsmiljön.
    b. Stockholms stad plockade bort, från brukarundersökningarna i förskola, skola och fritidsverksamhet 2009, alla frågor rörande fysiska faktorer, som t ex barngruppsstorlek, personaltäthet, inomhusmiljö, lekredskap, skolgården, fysisk aktivitet, matsalssituationen osv
  5. I Allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, Skolverket, (2012) saknas riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv samt referens till Arbetsmiljölagen.

Maria Larsson, som är väl insatt i barnrättsfrågorna förstod den problematik vi lyfte, och beskrev hur hon som barnminister driver frågan att inkorporera barnkonventionen, att göra konventionen till lag och därigenom stärka barns rättigheter i Sverige. Hon såg det som relevant att vi även träffade ansvariga inom utbildningsdepartementet, då hon beskrev de olika departementen som stuprör med liten möjlighet att gå in på varandras område. Däremot talade hon om vad de inom Kristdemokraterna ansåg och att de värnar de frågor som BARNverket driver. Att KD inom äldreomsorgen drivit hårt att hela individen måste ses – och psykiska, fysiska, sociala och andliga faktorer vägas in.

Tyvärr har övriga fyra ministrar BARNverket önskat möta tackat nej (se vårt utskickade brev) – utbildningsminister Jan Björklund, förskoleminister och biträdande utbildningsminister Maria Arnholm, socialminister Göran Hägglund samt arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson.

 

Kommer Regeringens Skolkommission inkludera hela barnet?

Nu inrättar regeringen en skolkommission, utbildningsvetenskapligt råd samt ett skolforskningsinstitut för att ta reda på orsakerna till de sjunkande skolresultaten samt komma med förslag till förändring. http://www.regeringen.se/sb/d/18279/a/231852

Föräldraorganisationen BARNverket vill framföra sina förhoppningar inför detta arbete:

BARNverket vill att värdegrundsarbetet i svensk skola ses över. Värdegrunden bör utgå ifrån FN:s barnkonvention om barnets rättigheter.  Konventionens syn på barnet sammanfaller med BARNverkets beskrivning av ett synsätt som genomsyras av ett barnhälsoperspektiv. Detta synsätt inkluderar hela barnet, dvs kropp och sinnen samt en känslig hjärna i utveckling som påverkas av miljön, som är både fysisk och psykisk. Vi är övertygade om att ett sådant synsätt har en stor betydelse för barnets hälsa, utveckling, och lärande.

Vidare hoppas BARNverket att regeringens åtgärder leder till att förutsättningar för barnens motoriska utveckling och fysiska aktiviteter förbättras inom svenskt skolväsende, dvs. i såväl förskola, skola som skolbarnomsorg/fritids.

Idrottsundervisningen har sedan 90-talet nedmonterats och det har skett en minskning av rörelserummen i förskolan under 2000-talet och nu krymper också rörelseytan på många förskolgårdar och skolgårdar

Sverige hör till de EU länder som ligger i botten när det gäller tid i ämnet idrott och hälsa. Ska svensk skola ligga och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet måste vi ta till oss den forskning som visar att det finns en stark koppling mellan fysisk aktivitet och kognitiv kompetens. Detta innebär att mer fysisk aktivitet för skolbarn kommer att leda till att förbättra elevernas skolresultat och betyg.

Om detta kommer Ingegerd Ericsson, idrottslärare och fil. doktor i pedagogik, Malmö Högskola, tala om på BARNverkets heldagskonferens i Stockholm den 14 mars. ( Mer information om konferensen kommer inom kort på BARNverkets hemsida.)

Av forskningen framkommer tydligt att möjligheter till rörelse och fysisk aktivitet leder till att eleverna känner sig lugna och orkar koncentrera sig på skolarbetet. Därmed minskar behovet av disciplinära åtgärder, något som många ser som det största problemet i svensk skola. Utbildningsminister Jan Björklund tar ofta upp oordning och lärares behov av vidarutbildning som ett stort problem. Vi menar att det snarare saknas goda förutsättningar för lärarna att bedriva en bra undervisning och bristfälliga förutsättningar för eleverna att ta till sig undervisningen.

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, skriver i sin bok, Den lärande hjärnan – om barns utveckling och lärande (2011)
om en skola i Kansas City där ökade man mängden fysisk träning från ett pass i veckan till 45 minuter om dagen. Den tydligaste förändringen av denna ökade fysiska träning var minskningen av ”disciplinära incidenter” från 228 till 95, från ett år till nästa.

Vi önskar att skolkommissionen även granskar förskolan – där grunden läggs för lärande och hälsa i skolan. T ex bör faktorer så som barngruppsstorlek, personaltäthet/utbildning, trygghet, anknytning, arkitektur och natur, rörelse, motorisk utveckling, fysisk aktivitet inne och ute, återhämtning, störande ljud, yta både inomhus och utomhus, skärmtid och stillasittande belysas– barnets arbetsmiljö. Vi menar att fysiska faktorers betydelse för barns hälsa och lärande måste lyftas fram, t ex genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete med riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv.

BARNverket

Barnens arbetsmiljö debatteras äntligen i riksdagen

Igår, den 14 januari, blev det äntligen debatt i riksdagen mellan Jan Björklund, utbildningsminister folkpartiet och Gustaf Fridolin, språkrör för miljöpartiet när det gäller barns förutsättningar att må bra i sin dagliga miljö.

BARNverkets bestämda åsikt, liksom det som framkom i TV4´s satsning i Skolsnusket,  www.tv4.se/skolsnusk,  är att fysiska faktorer med bland annat ventilation och städning har stor betydelse för alla barns hälsa och lärande både för barn med diagnos, En bra skolmiljö är en tillgång inte en kostnad  och utan diagnos Skolstudier kräver syre.

Vi menar att även faktorer som exempelvis barngruppsstorlek, personaltäthet, trygg anknytning, praktiskt-estetiska ämnen, arkitektur och natur, rörelse, motorisk utveckling, fysisk aktivitet inne och ute, återhämtning, störande ljud, yta både inomhus och utomhus, skärmtid och stillasittande har stor betydelse för barns och elevers utveckling, hälsa och lärande.

Det handlar om ett nödvändigt synsätt där barn har kropp och sinnen med en känslig hjärna i utveckling som påverkas av miljön.

Vi menar att fysiska faktorers betydelse för barns hälsa och lärande måste lyftas fram i skoldebatten liksom ett systematiskt arbetsmiljöarbete med riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv.

Barnhälsoperspektivet: Ett synsätt som tar hänsyn till att barnet har kropp och sinnen med en känslig hjärna i utveckling som har påverkats och påverkas av den fysiska och psykiska miljön, vilket i sin tur påverkar barnets hälsa, beteende och lärande.

Med detta synsätt går det att förstå den ökade psykiska ohälsan och de sjunkande skolresultaten.

Barnverket träffar minister

BARNverket har skrivit brev till 5 ministrar om alla barns rätt att må bra i sin dagliga miljö.  Av dessa har Maria Larsson tackat ja och kommer att träffa BARNverket den 16/1. Rapport om detta möte kommer att läggas ut på denna hemsida.

Vi kommer att lyfta fram föräldraberättelser och brist på föräldrainflytande samt orsaker och åtgärder som vi vet har betydelse för barns hälsa och skolresultat. Bland annat att riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv saknas i skolväsendets systematiska kvalitetsarbete samt att en utredning snarast behöver tillsättas angående en barnmiljölag med barnskyddsombud för barn och elever inom förskola, skola och skolbarnomsorg.

Detta för att skapa en miljö där barn och elever på ett optimalt sätt tillåts utvecklas och skapa förutsättningar för hälsa och lärande och därmed förebygga ohälsa och sjunkande skolresultat.

Var är BarnHälsoPerspektivet inom svenskt skolväsende? BARNverket träffar barnminister Maria Larsson den 16/1.

Barnverket är liksom många andra nu mycket oroliga för barns och elevers förutsättningar för att Må Bra och utveckla hälsa inom skolväsendets verksamheter; förskola, skola och fritidsverksamheter. Många föräldrar hör nu av sig till Barnverket och berättar om allvarliga brister i barnens arbetsmiljö och om okunskap och dålig förståelse för barn som individer med kropp och sinnen samt en känslig hjärna i utveckling, som påverkas av sin miljö.

Det i en tid när många varningsklockor ringer – pedagoger och föräldrar över hela landet slår larm om alvarliga brister i verksamheterna, skolresultatet sjunker och barn och ungas hälsa försämras.

Därför skrev Barnverket i höstas ett brev, Alla barn ska ha rätt att må bra i sin dagliga miljö, till fem ministrar, utbildningsminister Jan Björklund, förskoleminister och biträdande utbildningsminister Maria Arnholm, socialminister Göran Hägglund, barnminister Maria Larsson samt arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson, med önskan om ett möte.

Av dessa fem ministrar har vi nu fått möjlighet att träffa barnministern, Maria Larsson. Övriga fyra ministrar har tackat nej.

Mötet med Maria Larsson blir den 16 jan, där BARNverket kommer att lyfta följande punkter:

  • Vad är ett barn?
  • Värdegrunden
  • Föräldrainflytande
  • Barns psykiska och fysiska behov
  • Systematiskt arbetsmiljöarbete med riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv

Vill du, till mötet med Maria Larsson, skicka med oss dina egna erfarenheter och förslag till förbättringar när det gäller föräldrainflytande och barns arbetsmiljö, psykiska och fysiska, så är vi tacksamma för dina synpunkter. Du kan skicka dessa till samordning@barnverket.se.

Det går också bra att nå oss på telefon 0706 – 30 85 45.

Hälsningar
Föräldraorganisationen BARNverket

”Elie hörde dåligt – blev placerad i särskola”

Då har det hänt igen. Svt lyfte den 5/1 fallet Elie.

Kommunen ansåg att Elie Hachem var utvecklingsstörd och placerade honom i särskola efter att endast ha gjort pedagogiska och psykologiska utredningar. I själva verket hade han en hörselnedsättning. Vi ser här ett typiskt exempel på hur barnhälsoperspektivet inom skolväsendets verksamheter ofta brister.

http://www.svt.se/nyheter/sverige/elie-horde-daligt-blev-placerad-i-sarskola

Förståelsen för hela barnet, med kropp och sinnen, i Elies fall hörseln, i en miljö som är både psykisk och fysisk, saknas.

Hur är det möjligt, att endast göra pedagogiska och psykologiska utredningar för att bestämma vad barn och elever behöver? Var är de fysiska/somatiska utredningarna och hur ser barnens fysiska arbetsmiljö ut?

Var är förståelsen för kroppens, sinnenas och den känsliga hjärnans betydelse för barnens och elevernas beteende, hälsa och lärande?

Och var är förståelsen för fysiska arbetsmiljöfaktorers betydelse för våra barns utveckling. Till exempel stora barngrupper, låg personaltäthet, yta ute och inne för motorisk utveckling, fysisk aktivitet och återhämtning samt schemaläggning, ventilation, städning, störande ljud och tillgång till trygga toaletter.

Politiker och tjänstemän inom stat och kommun måste skapa förutsättningar för våra barn, och för personal, i förskolor, skolor och fritids, att vila på vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och sunt förnuft också inom andra områden än det rent pedagogiska. Det är nu hög tid att börja titta på fysiska faktorers betydelse för barns hälsa och lärande.

Om inte vuxenvärlden förstår ovan, är risken stor att barnen kränks.

Monica Wester
barn- och skolergonom, leg sjukgymnast
Föräldraorganisationen BARNverket

Ny studie: Leksaker sprider bakterier i upp till en månad

Frågan blir nu hur ansvariga personer för barns arbetsmiljö och hälsa i bland annat förskolan kommer att förhålla sig till den nya forskningen. Kommer barngruppsstorlekar, många barn på samma yta, pedagogiskt material och städning förändras?

Våra vanligaste sjukdomsbakterier kan överleva i en månad utanför kroppen. Det visar en ny studie som stjälper tidigare forskning skriver Svd.

Tidigare studier har konstaterat att vanliga bakterier som orsakar förkylning och olika typer av infektioner har svårt att överleva utanför människokroppen.

Den gängse uppfattningen har därför varit att dessa bakterier inte klarar sig särskilt länge på sådant som möbler och leksaker.

Nu kan den bilden emellertid komma att ställas på ända, då forskare har sett att bakterier kan gruppera sig och kapsla in sig och på så sätt klara sig betydligt längre än vad ensamma bakterier kan. Studier har bland annat gjorts på förskolor där man testat framförallt ytor som är svåra att göra rena, som böcker och leksaker.

Forskare har då funnit att fyra av fem gosedjur hade pneumokocker – en bakterie som är den vanligaste orsaken till öroninfektion hos barn och som också orsakar många sjukhusinfektioner.

Läs hela artikeln i Svenska Dagbladets nätupplaga.

Medlemsbrev från Barnverket december 2013

En fantastisk julklapp

Det är mycket som händer nu!!!!!!!

Barnverket har fullt upp med inlägg i media, kontakter med journalister och alla oroliga föräldrar och föräldragrupper som berättar om vad som händer med deras barn. Vi har även fått fantastiska exempel på hur familjer lyckats hitta rätt förskola eller skola så att deras barn äntligen kan må bra och trivas. Detta har naturligtvis också har visat sig i bättre skolresultat för de äldre barnen.

Barnens arbetsmiljö är brännande aktuell och vi märker att det är en helt rätt prioritering i Barnverkets arbete. Det märks också i vår fördelning av engagemang, tid och medel (se nedan!).

Vi satsar nu den största delen av våra resurser på barnens arbetsmiljö för att de ska MÅ BRA i sina förskolor, skolor och fritidsverksamheter.

Detta har inneburit många och täta kontakter med radio, TV och tidningar, samtal och möten med olika myndigheter och organisationer inom skolväsendet och arbetsmiljöområdet. Men framförallt har vi samarbetat med såväl enskilda föräldrar som nätverk av föräldrar. Det är många som är förtvivlade över hur deras barn mår i sin dagliga verksamhet. En del föräldrar blir sjukskrivna av oro för sina barn, andra sitter i möte efter möte där de ibland blir djupt kränkta och många gånger helt missuppfattade av förskolans eller skolans ledningspersonal. Barnverket har deltagit i flera av dessa möten för att ge stöd till föräldrar som ber om hjälp. Föräldrar blir maktlösa vilket är en katastrof för barnen. Vi frågar oss hur det egentligen ser ut med föräldrars inflytande inom skolväsendet?

Nu står larmrapporterna som spön i backen. På allt fler håll i landet stämmer inte verkligheten med varken Skollagen eller Konventionen om Barnets Bästa. Bara under den senaste veckan har protesterna varit starka och tydliga mot Skolverkets borttagande av sin tidigare rekommendation om 15 barn som en lämplig gruppstorlek för 3-5åringar och ändå färre barn för de allra yngsta. Andra exempel på brister är små ytor såväl inne som ute vilket begränsar barnens lek och rörelse, leder till stress, ger koncentrationssvårigheter och riskerar därmed äventyra många barns psykiska hälsa. Trygghet, lust och glädje som ska genomsyra verksamheterna förbyts då i osäkerhet, överstimulering och i värsta fall aggressivitet och rädsla.

Barnverket vill ge information och stöd till föräldrar och på så sätt underlätta föräldrainflytandet när det gäller barns rätt att MÅ BRA i skolväsendets verksamheter. Därför fortsätter vi bygga upp fliken Arbetsmiljö och Må bra på vår hemsida. Där finns bland annat information om barnkonventionen, lagar, rättigheter och skyldigheter, arbetsmiljöfaktorer, information från arbetsmiljöverket samt systematiskt arbetsmiljöarbete med riskbedömningar.

Vi kommer också under 2014 bygga upp fliken Föräldraberättelser och Anmälningar.

Fredagen den 14/3 2014 anordnar BARNverket en konferens i Stockholm. Är svensk förskola, skola och fritids en riskfaktor för våra barns hälsa och lärande? Vad har forskarna kommit fram till? Och vad har föräldrarna att berätta. Föreläsare är bland andra:

  • Ingegerd Ericsson, idrottslärare, doktorerade 2003 med avhandlingen Motorik, Koncentrationsförmåga och Skolprestationer.
  • Peter Währborg, läkare, psykolog, sociolog och stressforskare i Göteborg. Föreläser och debatterar om barn och stress.
  • Birthe Hagström, förskollärare och specialpedagog samt medförfattare till boken Anknytning i förskolan.

Inbjudan till konferensen kommer under januari att skickas ut till medlemmar samt läggas ut på bland annat BARNverkets hemsida.

Lördagen den 15/3 har BARNverket sitt riksmöte i Stockholm.

Under hösten har Barnverket deltagit i Skolverkets samrådsmöte om Allmänna råd och riktlinjer för fritidsverksamheter.

Remissvar har skrivits till Skolverket ang. Allmänna råd och riktlinjer för Förskolan. Nya har nu ersatt de från 2005 och nu är bl.a. rekommendationen om gruppstorlek borttagen.

Trots att Barnverket numera är organiserat som en traditionell förening märks fortfarande att organisationen startade som nätverksorganisation. Snabbhet, enkelhet, informationsöverföring och möjlighet till direktkontakt med organisationens centrum för alla och aktivitet utifrån behov, utmärker fortfarande Barnverkets verksamhet.

 

Innevarande verksamhetsår fick styrelsen (samordningsgruppen) i uppdrag av riksmötet att arbeta med ”sak”- målen: arbetsmiljöfrågor i förskola, skola och fritidshem, valet 2014, fritidsfrågor, den fysiska rörelsens betydelse, föräldrars, barns och elevers inflytande i skolväsendets verksamheter, goda exempel samt marknadsföring genom närvaro i relevanta sammanhang och framtagande av marknadsföringsmaterial.

Arbetsmål gällande själva organisationen blev: prioritering av styrelsens (sg:s) eget arbete, kommunikation inom Barnverket, översyn av tidigare målformuleringar samt följa budgetplan utifrån beslutade mål.

Verksamhetsplanen motsvarar således beslutade mål från riksmötet. Så har Barnverket arbetat hitintills under verksamhetsåret och planerar fortsätta fram till riksmötet 15 mars 2014. Arbetsmiljön ur olika aspekter i skola, förskola och på fritids tillsammans med valpåverkans- arbete och föräldrainflytande har vävts samman och prioriterats. Budgetplanen följer i möjligaste mån den prioriteringen. F. n. utgör dessa prioriterade frågor knappt 60 % av Barnverkets totala kostnader. Strävan är att de ska vara minst ca 70 %.

Våra främsta arbetspartners är föräldrarna. Barnverket ser sig som Föräldrarnas fackförbund. Vi kämpar för att barnen ska ha rätt att må bra i sin dagliga miljö. Vi lyssnar på barnen och föräldrarna!

God Jul och Gott Nytt År!
önskar Föräldraorganisationen Barnverket

Skolgårdarnas betydelse för barns koncentration. "Barnen får inte upp farten"

Samtidigt som forskare visar hur viktig barns utomhuslek är för deras förmåga att koncentrera sig i skolan, så blir skolgårdarna allt mindre och begränsar möjligheterna till lek.

Barnen får inte upp farten på små gårdar och vilda lekar gör barnen mer socialt kompetenta säger Fredrika Mårtensson, docent i miljöpsykologi SLU Se TV4´s reportage här http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/skolg%C3%A5rdar-allt-mindre-och-s%C3%A4mre-f%C3%B6r-lek-2513488