Ulla Waldenström, författare och forskare, är nu aktuell med sin nya bok ”Mår barnen bra i förskolan?”
ABF och Karolinska Institutet bjuder tisdagen den 20/5 in till samtal rörande förskolan:
”Förskolan är idag en viktig institution i vårt samhälle och mycket har hänt sedan 1970-talet. I en ny bok ställs frågorna:
Finns det tillräcklig kunskap om vilka olika effekter förskolan har på barnen? Och hur får vi svar på frågorna om det inte bedrivs relevant forskning på området? Barnen ska nu lära sig mer, men hur går det med omvårdnaden? Kan man kritisera förskolan?
Ulla Waldenström, författare och forskare, aktuell med den nya boken Mår barnen bra i förskolan? samtalar med Cecilia Runnström, förlagschef och Ylva Ellneby, specialpedagog och författare. ”
Hur går utbyggnaden av Bromma flygplats ihop med skollagens 5 kap. ”Trygghet och studiero”? 8 000 barns fysiska arbetsmiljö påverkas av utbyggnaden av Bromma flygplats. Hur tänker beslutsfattarna?
Det undrar ett av våra lokala nätverk; Barnen och Brommaflyget:
”Skolresultaten sjunker – psykiska ohälsan ökar”. Stockholm ska ha ”en skola i världsklass” och ”kunskap i världsklass”. Mantran inom skolväsendet är: kunskap, kvalité, trygghet och lugn och ro – något som man som förälder knappast kan uppleva i samband med utbyggnaden av Bromma flygplats.
Hur har beslutsfattarna tänkt ur ett barnhälso- och lärandeperspektiv i samband med utbyggnaden av Bromma flygplats till en storflygplats? Vi pratar om betydligt tyngre plan och upp till fyra gånger fler flygrörelser med tunga plan jämfört med idag.
Barnen & Brommaflyget är mot en utökad flygtrafik med störande ljud – för barnens lärande och hälsa. Barn har kropp, sinnen och en känslig hjärna i utveckling som behöver stimulans, lugn och ro samt trygghet och studiero för att utvecklas och må bra samt nå bra skolresultat.
Forskning visar att barn är en högriskgrupp när det gäller buller och är sårbara för effekterna av kronisk flygbullerexponering. Bullret kan försämra den kognitiva utvecklingen hos barn, såsom läsförståelse, minne och koncentration. Förskolor och skolor som utsätts för höga halter av flygbuller är inte några hälsoutbildningsmiljöer.
Idag finns 45 förskolor, 12 grundskolor och 3 gymnasier med sammanlagt 8 000 barn under ”Swedavias bullermatta” (med gränsvärde FBN 55 dBA). Hitintills har man talat mycket om störningar i Västerort men nu höjs rösterna också på Kungsholmen och på Södermalm.
Kom till Barnen och Brommaflygets informationsmöte i Sundbyskolan den 29 april kl. 19.30. Plats Fritidsklubben, Arrendevägen 61. Obs! Antalet platser är begränsat. Först till kvarn alltså.
Barnen & Brommaflyget kommer inom kort att starta upp en blogg med mer information.
Nu lutar vi åt att tillfälliga maxbullernivåer har större effekter på hälsan än konstant buller, säger Gösta Bluhm, docent i miljömedicin som har studerat ämnet för Naturvårdsverkets räkning.Han säger också att hur ofta man blir störd är viktigare än exakt hur mycket en överflygning låter. Det innebär att även om framtidens flygplan kommer att bullra något mindre, är den avgörande hälsofrågan hur ofta de flyger.”
”Barn är särskilt sårbara eftersom buller hindrar inlärning under en kritisk utvecklingsperiodoch barn har mindre kapacitet än vuxna att förutse, förstå och klara av miljöstressorer.”
”Forskningen visar också att flygbuller i skolorhar en negativ inverkan på barns läsförståelse, inlärning och minne.”
”Vid framtagning av riktvärden för buller skall hänsyn tas till barn och ungdomar samt de medhörselnedsättning/skada. Detta gäller enlig WHO (2000) för typ av effekt (kommunikation,rekreation, störning, etc.), specifika miljöer (bostad, skola, parker, etc.)”
”Även om studierna är få finns det fog för slutsatsen att barns minne, inlärning och läsförmågaförsämras av kronisk bullerexponering och särskilt exponering för flygbuller.”
I dagens förskola räcker ofta inte resurserna för at ge barnen en trygg och utvecklande utevistelse. På många håll i landet ger förskolechefer direktiv för hur barnens säkerhet under utflykter ska garanteras, ofta genom att sätta max antal barn/pedagog. Tyvärr är det så att eftersom personalen är för få och barnen för många blir många förskolebarn kvar på sin förskolegårdar under större delen av sin utevistelse på förskolan. Gårdar som inte sällan är för små och ostimulerande för att främja åldersanpassad lek, rörelseglädje och motorisk utveckling Vistelsen blir då mer av en förvaring än en hälsosam och utvecklande tid.
Dessutom verkar få förskolechefer sätta upp riktlinjer för hur barnens säkerhet ska garanteras på den egna gården. Då det finns staket och grindar slås avdelningarn ofta ihop och det är inte ovanligt att det är 2-3 personal på 40 förskolebarn. Det sunda förnuftet svarar på vad det blir för verksamhet – och att tillsynen inte blir optimal.
Vi har de senaste dagarna via media fått ta del av flera tragiska fall som inträffat pga tillsynsbrist. Och BARNverket har fått till sig flera andra fall där ren tur har avgjort att fallet inte behöver läsas om i tidningen. När ska barnens arbetsmiljö och säkerhet garanteras? Och när ska pedagogerna få rätt förutsättningar att driva förskola – och inte en osäker förvaring av små barn.
BARNverket får nu dagligen rapporter om att problemen i förskola, skola och fritids. Senaste exemplet är från Ramsjö förskola i Björklinge, Uppsala, där föräldrar nu reagerar på brister i deras barns förskola. I deras artikel kan vi bl a läsa att biträdande förskolechef som utgör personalens närmaste ledning har budgetansvar men inte verksamhetsansvar eller ansvar för barnens säkerhet. Vidare kan vi läsa att pedagogerna är lojala med sina arbetsgivare och därför tar det tid för föräldrar att få kännedom om hur det faktiskt ser ut. Det här är ett växande problem som vi i BARNverket får höra från många håll i Sverige: http://www.unt.se/debatt/barnen-tar-smallen-3054691.aspx
Under de senaste dagarna har vi fått ta del av TV4´s inslag i Kalla Fakta om ”mellanled”.(Länk)
Detta var ett nytt räknesätt som infördes på 90-talet, för att få eleverna att bli bättre i matematik. Nu visar Kalla Faktas reportage att det fått motsatt effekt. Det blev ett experiment i stor skala utan riskbedömningar och konsekvensanalyser ur ett barnhälso- och lärandeperspektiv. Detta borde ha ingått i det systematiska kvalitetsarbetet för skolväsendet.(Länk)
BARNverket lyfter idag debatten om förskolan i Svenska Dagbladet, Brännpunkt:
”Förskolan idag tar hand om fler och yngre barn med längre vistelsetider på färre personal. Det här är förutsättningar som barn tidigare inte varit utsatta för. Men barnens behov och bästa får inte stryka på foten i jakten på effektiviseringar. Det skriver flera debattörer som alla sitter i styrelsen för föräldraorgansationen BARNverket.” Länk till SvD artikel…
Det blev mycket uppskattat från många håll och budskapet om avsaknaden av ett barnhälsoperpektiv i skolväsendets verksamheter… hoppas vi framkom som en röd tråd genom dagen.
För att knyta ihop de erfarenheter BARNverket har fått det senaste åren med den kunskap som forskare och föräldrar ger oss idag kommer BARNverket inom kort presentera en programförklaring där åtgärder konkretiseras, åtgärder som ger en bättre hälsa, utveckling och förutsättningar för lärande i förskola, skola och fritids!
Det finns flera undersökningar som visar att miljön på förskolorna är förorenad av miljögifter. Ftalater som används som mjukgörare i PVC-plast kan finnas i plastgolv, galondynor och vaxdukar. Studier pekar på att de kan ge besvär i luftvägarna, beteendestörningar och fetma.
År 2011 gjorde Stockholms universitet en analys av damm från förskolor. Höga halter av bromerade flamskyddsmedel som kan påverka sköldkörtelns funktion, reproduktionen och hjärnan hittades. De används ofta i lättantändliga syntetmaterial och de förskolor som hade mest skumgummimadrasser och sittpuffar hade högst koncentrationer.
Värnnamo är ett exempel på en kommun som nu tagit första steget för att göra förskolorna giftfria. Läs gärna mer i artikeln i Värnamo nyheter. http://www.varnamonyheter.se/varnamo-kommun/kommunens-forskolor-ska-bli-giftfria#.UxcZnf2ABbp
Katarina Johansson
Författare till Den onda badankan
