BARNverket vill tacka alla åhörare, föreläsare och berättande föräldrar för deltagandet i vår konferens i fredags!

Lämna en kommentar / Förskola, Miljö och hälsa /

Det blev mycket uppskattat från många håll och budskapet om avsaknaden av ett barnhälsoperpektiv i skolväsendets verksamheter… hoppas vi framkom som en röd tråd genom dagen.

För att knyta ihop de erfarenheter BARNverket har fått det senaste åren med den kunskap som forskare och föräldrar ger oss idag kommer BARNverket inom kort presentera en programförklaring där åtgärder konkretiseras, åtgärder som ger en bättre hälsa, utveckling och förutsättningar för lärande i förskola, skola och fritids!

Gunilla Niss
BARNverkets ordförande

Förskolan ska vara en trygg miljö, men här exponeras barnen för fler hälsofarliga kemikalier än i hemmen. Ämnen som kan utsöndras från leksaker, möbler och inredning.

Lämna en kommentar / Förskola /

Det finns flera undersökningar som visar att miljön på förskolorna är förorenad av miljögifter. Ftalater som används som mjukgörare i PVC-plast kan finnas i plastgolv, galondynor och vaxdukar. Studier pekar på att de kan ge besvär i luftvägarna, beteendestörningar och fetma.
År 2011 gjorde Stockholms universitet en analys av damm från förskolor. Höga halter av bromerade flamskyddsmedel som kan påverka sköldkörtelns funktion, reproduktionen och hjärnan hittades. De används ofta i lättantändliga syntetmaterial och de förskolor som hade mest skumgummimadrasser och sittpuffar hade högst koncentrationer.
Värnnamo är ett exempel på en kommun som nu tagit första steget för att göra förskolorna giftfria. Läs gärna mer i artikeln i Värnamo nyheter. http://www.varnamonyheter.se/varnamo-kommun/kommunens-forskolor-ska-bli-giftfria#.UxcZnf2ABbp

Katarina Johansson
Författare till Den onda badankan

Riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv saknas!

Lämna en kommentar / Förskola, Miljö och hälsa /

I en artikelserien om förskolan och hygien i Svd säger Fredrik Haux på Folkhälsomyndigheten att trots att förskolan är en viktig smittohärd för barn får många förskollärare ingen utbildning i hygien. Fredrik var en av inspektörerna som deltog när Socialstyrelsen inspekterade hygienen på en tredjedel av landets förskolor 2009. En av slutsatserna var att okunskapen hos personalen var en ”allvarlig brist”. ” – Det saknades väldigt mycket kunskap. Både vad gäller egenkontrollen av hygienrutiner som förskolorna själva ska sköta, miljöbalken som de måste följa och koll på hur man bryter smittvägar.” Läs artikeln här.

Många barns hälsa och lärande påverkas av stora barngrupper och att riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv i förebyggande syfte saknas när det gäller den fysiska miljön.

BARNverket vill att förskolebarn, liksom barn inom fritidsverksamhet, ska omfattas av arbetsmiljölagen.

Skriv underBARNverkets nationella upprop för barns och ungdomars arbetsmiljö.

Kallelse till Riksmöte 2014 för BARNverket

Lämna en kommentar / Organisation, formalia /

Riksmöte 2014 för BARNverket genomförs lördagen den 15 mars, kl  9.00 – 15.00.

Platsen är Stockholms innerstad, lokal meddelas senare.

Anmälan önskvärd av lokalbokningsskäl. Anmäl dig via formuläret här nedan.

Detaljerat program med innehåll och riksmöteshandlingar kommer att finnas tillgängliga här på Barnverkets hemsida senast den 22 februari 2014.

I anslutning till Riksmötet hålls som programdel ”med innehåll av intresse för Barnverkets medlemmar” ( stadgarna §8 ): Heldagskonferens kring frågorna:
”Har förskola, skola och fritidsverksamhet blivit en riskfaktor för våra barns hälsa och lärande?” ” Var är barnhälsoperspektivet och föräldrars inflytande?”

Föreläsningar blandas med föräldrars berättelser om hur barn har det och om föräldrainflytande fredagen den 14 mars kl. 9.00 – 16.00 i ABF-huset, Sveavägen 14, Stockholm. Fri entré för medlemmar. Övriga 500:-. Anmälan obligatorisk. Inbjudan och anmälan till heldagskonferensen hittar du här.

VÄLKOMMEN TILL BARNverkets KONFERENS OCH RIKSMÖTE 14-15 mars 2014!

Anmälan till Riksmötet 15 mars 2014

[contact-form-7 id=”3896″ title=”Anmälan Riksmötet 2014″]

Har förskola, skola och fritidsverksamhet blivit en riskfaktor för våra barns hälsa och lärande? Barnverket bjuder in till heldagskonferens 14 mars

Lämna en kommentar / Förskola, Miljö och hälsa /

bv133

Välkomna till BARNverkets konferens om barnhälsoperspektiv, arbetsmiljö och föräldrainflytande i förskola, skola och skolbarnomsorg!

Hämta konferensprogrammet här (PDF)

Elevernas resultat i den svenska skolan är omdiskuterade och i debatten lyfts främst pedagogiska faktorer fram. Men BARNverket vill lyfta avsaknaden av ett barnhälsoperspektiv som en risk- och ohälsofaktor i det svenska skolväsendet – om eleverna inte mår bra och tillåts verka i en hälsosam miljö blir resultaten därefter.

Barn far nu illa på många håll i Sverige. Orsaken är bland annat bristande kunskap inom utbildningsväsendet om barnet som en biologisk varelse och individ med kropp och sinnen och en känslig hjärna i utveckling som har befunnit sig i och befinner sig i en psykisk och fysisk miljö. Många föräldrar upplever att de saknar inflytande och inte blir lyssnade på när det gäller värnandet av barnens hälsa.

Alla barn ska ha rätt att må bra i sin dagliga miljö – BARNverket menar att förskola, skola och skolbarnomsorg idag är en ohälsofaktor för många barn samt en riskfaktor för våra barns hälsa och studieresultat.

Vår heldagskonferens ställer frågorna:

Har förskola, skola och fritidsverksamhet blivit en riskfaktor för våra barns hälsa och lärande?
Var är barnhälsoperspektivet och föräldrars inflytande?

Datum: Fredagen den 14 mars, 2014
Tid: kl 09:00 – 16:00
Plats: ABF-Huset, Sveavägen 41, Stockholm

Föreläsare

Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket
– Vad säger lagen när det gäller barns och ungas arbetsmiljö?
Systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete med riskbedömningar för barns hälsa, säkerhet och lärande.

Birthe Hagström, fil doc i pedagogik, forskare vid Malmö Högskola
– Vad är anknytning och vilken betydelse har den för barnets utveckling?
Hur kan vardagen organiseras och planeras utifrån ett anknytningsperspektiv?

OBS!
Tyvärr kan Birthe Hagström inte delta under konferensen pga sjukdom.
Därför kommer BARNverkets ordförande psykolog Gunilla Niss
att berätta om anknytningens betydelse för barns och elevers hälsa, trygghet och lärande.

Ingegerd Ericsson, idrottslärare och fil doc i pedagogik, lektor i idrottsvetenskap, Malmö Högskola
– Mer idrottsutövning behövs visar hälsoekonomisk analys.
Enligt forskning lyckas elever som har daglig fysisk aktivitet bättre i skolan.

Peter Währborg, professor i beteendemedicin
– Stress påverkar barns och ungas hälsa. Vilka blir de biologiska och psykologiska konsekvenserna?

Mellan föreläsningarna berättar föräldrar om hur deras barn har det och om sina erfarenheter av föräldrainflytande.

Hämta konferensprogrammet här (PDF)

Fri entré.  Bli medlem gratis här.

Lunch ingår ej.

Anmälan görs via formuläret här nedan.

Inbjudan som PDF-fil.

Anmälan till heldagskonferensen

[contact-form-7 id=”3897″ title=”Anmälan till heldagskonferens 14 mars 2014″]

"Daglig undervisning i idrott och hälsa förbättrar motorik och skolprestationer"

Lämna en kommentar / Miljö och hälsa /

Forskarna i Bunkefloprojektet, Ingegerd Ericsson och Magnus Karlsson publicerar nu forskningsresultaten i ”Daglig undervisning i idrott och hälsa förbättrar motorik och skolprestationer: En nioårig interventionsstudie” i svensk översättning.

De slutsatser forskarna drar med ledning av studien, är att daglig undervisning i idrott och hälsa, inklusive extra motorikstöd vid behov, under de nio grundskoleåren inte bara förbättrar den motoriska utvecklingen, utan hos pojkar även skolprestationerna, vilket innebär att fler elever uppnår behörighet till gymnasieskolan. I den svenska skolan borde således antalet schemalagda undervisningstimmar i idrott och hälsa utökas och detta borde om möjligt ske redan från skolstarten.

Studien ger ny kunskap när den visar att schemalagd daglig fysisk aktivitet i skolan troligen kan bidra till att förbättra elevers skolprestationer inte bara sett i ett korttidsperspektiv utan även fram till sista årskursen i grundskolan. Effekterna verkar vara av pedagogisk betydelse eftersom det i årskurs 9 fanns brister i motorik hos endast 7% av dem som erhållit daglig fysisk aktivitet och motorisk träning i jämförelse med 47% av dem som hade haft skolans ordinarie två lektioner IH i veckan. Ännu viktigare är kanske inflytandet på skolprestationerna och då främst bland pojkarna som i betydligt högre grad uppnådde gymnasiebehörighet om de tillhörde gruppen med daglig IH. Detta är av extra stort samhällsintresse eftersom pojkar i Sverige enligt publicerade rapporter presterar sämre i skolan och når gymnasiebehörighet i lägre omfattning än vad flickor gör (Skolverket, 2009).

 ”Pojkarna i interventionsgruppen uppnådde i större omfattning behörighet till gymnasiet (96%) än pojkarna i kontrollgruppen ( 83%)”

 ”När barn har en låg grad av fysisk aktivitet under skoldagen och inte utvecklar och automatiserar grovmotoriska grundrörelser, kan detta leda till inte bara hälsoproblem (Brown et al., 2004), utan också till försämrade skolprestationer (Ericsson, 2003; Åberg, Pedersen, Torén et al, 2009).”

Varför plockar många kommuner bort frågor om matsituationen i brukarundersökningarna?

Lämna en kommentar / Förskola, Media, Miljö och hälsa /

Många föräldrar och personal hör av sig till BARNverket och vittnar om en ökad stress i förskola och skolan på grund av dålig förståelse för barns behov för att må bra. Dit hör bland annat en lugn och stressfri matsituation.

Livsmedelsverket lämnar replik i Svd den 24/1 , Vårt uppdrag är att ge råd om bra mat, till Skolborgarrådet Lotta Edholms debattinlägg, Låt skolor få servera smör vid lunchen.  Livsmedelsverket menar att det inte bara krävs god mat på tallriken utan också en lugn, trygg och trivsam miljö. Vidare skriver de att: Det finns skolor som insett att skollunchen är en viktig del av skolans verksamhet. De schemalägger lunchen så att eleven får äta i lugn och ro under avsatt tid tillsammans med pedagoger. Skolledare som infört detta vittnar om att många fler äter en hel portion varje dag. Konflikter och stök i klassrummet minskar och arbetsmiljön har förbättrats. Att satsa på lunchen som en del av pedagogiken är en satsning på hela verksamheten.

BARNverket håller med om att en lugn, trygg och trivsam miljö har betydelse för barns hälsa och lärande.

Därför undrar vi varför man i många kommuner, i brukarundersökningarna med frågor till föräldrar och elever om vad man tycker om förskola, skola och fritids, har tagit bort frågor som gäller den fysiska miljön? Dit hör bland annat frågor rörande hur nöjd man är med matsituationen; matsalsmiljön, lunchen och mellis.

I Stockholms stad plockade man bort dessa frågor från elev – och föräldraenkäterna redan 2009.

Hur ser det ut i din kommun? Är kommunledningen intresserad av att veta vad du som förälder och ditt barn tycker om matsituationen i förskola, skola och fritids?

Maila oss gärna dina erfarenheter av din kommuns brukarundersökningar och frågorna runt den fysiska miljön och matsituationen till samordning@barnverket.se

Föräldrainflytande viktigt för barns och elevers trygghet och säkerhet

Lämna en kommentar / Barn och ungdomsfrågor, Miljö och hälsa, Myndigheter och tillsyn, Stockholm /

Redan före flytten varnade föräldrarna för farorna.

Föräldrar anmälde förra veckan Kungsholmens grundskola i Stockholms stad till Arbetsmiljöverket och Skolinspektionen samt skickade en film till utbildningsförvaltningen för att få till förändring gällande säkerhet och trygghet i barnens fysiska arbetsmiljö.

”Flera elever har nästan blivit påkörda när last­bilar kör över skolgården. Redan före flytten från Fridhemsplan till campus Konradsberg varnade föräldrarna för farorna”. Detta skriver Mitti Stockholm.

Nu har utbildningsförvaltningen listat panik­åtgärder men föräldrar är fortfarande irriterade över att ingen tagit dem på allvar från början. ”Det är beklämmande, frustrerande och en skandal att det är vi föräldrar som ska behöva se till att barnen är i säkerhet, säger Gabriella Ahlberk.”

Barnverket vill se ett ökat föräldrainflytande i förskola, skola och skolbarnomsorg/fritids för att värna barnens hälsa och lärande. BARNverket vill även att ett systematiskt, förebyggande, arbetsmiljöarbete med riskbedömningar görs ur ett barnhälsoperspektiv innan beslut fattas om ändringar i verksamheten.

Läs gärna om:
Vårdnadshavares inflytande i Skollagen 4 kap §§ 12-13

Se även:
Riskbedömning inför ändring i verksamheten, Arbetsmiljöverket  samt om
Systematiskt, förebyggande, arbetsmiljöarbete på BARNverkets hemsida