Det glömda och bullriga fritids!
Idag är det Fritidshemmens Dag och på många håll firas det på lite olika sätt.
Det pågår även en del kampanjer för att väcka politikerna till att göra en förändring för en verksamhet som går under om ingen agerar snart.
Fritidshemmet hade tidigare egna lokaler och mindre barngrupper där personalen kunde planera och förbereda verksamheten och sköta alla andra sysslor under tiden som barnen var i skolan.
Idag har fritids flyttat in i skolans lokaler och integrerats i skolan.
Fritidspersonalen hjälper till i klasserna som både lärarassistenter, vikarier och vissa är extra resurs för ett barn.
Så när skoldagen är slut och fritids börjar fortsätter fritidspersonalen verksamheten i Fritidsform. Resursen är inte resurs längre utan en vanlig fritidspedagog. Resurstiden är slut!
Nu ska ett fåtal fritidspersonal ta hand om nästan lika många barn gemensamt i storgrupp (ofta 2-4 klasser som slås ihop) som de hjälpte lärarna att undervisa under skoltid.
Däremot har inte alltid fritidspersonalen hjälp av lärare eller annan personal på fritids trotts att det är lika många barn.
En mamma skriver till oss på Barnverket:
”De är 50 barn (25 i varje klass) med 1 lärare i varje klass som har 1 lärarassistent var (fritidspersonal)
På fritids är de sedan ca 40-45 barn på 2 fritidspersonal.
Personalen har inte haft tid att planera på skoltid eftersom de då hjälper till i klasserna.”
Mamman fortsätter att beskriva en sorglig verklighet som det ser ut på många håll i Sverige.
Berättelser som vi hört från flera håll om hur barn kommer i kläm i den stora gruppen, hur det är mer barnförvaring i små lokaler som inte ens är anpassade för verksamheten och med höga ljudnivåer och mycket buller.
Väldigt ofta blir även barn i behov av extra stöd berövade det stöd de haft skoltid, som om behoven och barnet är annorlunda bara för att kl slagit 14.00
Vi får också Fritidspersonal som hör av sig.
De berättar om grupper på upp till 100 barn som 4 personal gemensamt skall ansvarar för. De pratat om barn som de inte hinner med men också om en rädslan att något skall hända och om stressen och de höga ljudnivåerna.
KommunalArbetaren har skrivit en bra artikel 21 mars 2014 om en fritidsavdelning i Norsjö.
”Höga ljud stressar fritidspersonal”
”69 barn på fyra personal. Så ser du ut på fritidsavdelningen Storspoven i Norsjö. Det leder till en hög ljudnivå och stressig miljö.
– Man kan bara tänka sig hur barnen känner det. De blir ju också påverkade av det här, säger Carina Lidén.”
Det BARNverket vill lyfta är Barnhälsoperspektivet och hur fritidsmiljön som arbetsmiljö med allt buller påverkar barnen.
Konsekvenserna är sjunkande skolresultat – vilket har framkommit i Pisa-rapporten.
Konsekvensen är en ökad psykisk ohälsa och stress, troligen i en högre grad än vuxna, och att det påverkar deras växande hjärnor.
Sammanfattningsvis:
Genom besparingar har man berövat barnen en bra pedagogisk Fritidshemsvistelse med en bra arbetsmiljö – de är berövade rätten att vistas i en hälsosam miljö. En miljö där barnen kan lära sig och utveckla sina matematiska, språkliga och sociala kunskaper genom lek och rörelse på ett lustfullt och tryggt sätt.
Om man ser Fritishemmet som en del av lärandet och som en viktig del i barnens utveckling då måste man utforma Fritidshemmet efter ett barnhälsoperspektiv och ta barnens arbetsmiljö på allvar.
- Då kan vi få välmående och lärande barn igen.
BARNverket
