Nu finns vi i Almedalen, både som mötesplats och ute i folkminglet på seminarium och andra mötesplatser. Kom och ta del av BARNverkets nya 10-punktspropgram för hur vi kan förebygga barns ohälsa i förskola, skola och fritids och därigenom ge barnen bättre förutsättningar till utveckling och lärande!
Idag är vår mötesplats kl 11-16:00 på Buzungar, Adelsgatan 19 i Visby!
Imorgon fredag finns vi samma tid utanför Träfiluren på S:t Michaels gränd 4 B!
Tack Buzungar och Träfiluren för att vi får ha vår mötesplats hos er!
Skolväsendets värdegrund måste kompletteras med ett tydligt barnhälsoperspektiv.
Barn behöver kontinuitet i trygga vuxenrelationer. Alla barn, oberoende av ålder,
måste få en trygg anknytning och ett bra samspel av närvarande och kompetenta vuxna.
Det kräver hög personaltäthet och små grupper i samtliga verksamheter.
Kommunikation är grundpelaren i allt samspel och därför måste barnets
tal- och språkutveckling också prioriteras.
Barnets sinnesutveckling är grunden för all utveckling. Därför måste led- och muskelsinnet, syn, hörsel, känsel samt lukt och smak stimuleras dagligen.
Barns motoriska utveckling och fysiska självkänsla måste dagligen stimuleras.
För detta behövs inne- och utemiljöer som främjar lek, rörelseglädje och fysisk aktivitet.
Det behövs också välutbildade pedagoger som förstår skillnaden mellan motorisk utveckling och fysisk aktivitet.
Den fysiska miljöns betydelse måste lyftas fram och tydliggöras i styrdokumenten för skolväsendet.
En barnmiljölag måste införas som reglerar barnens utvecklingsmiljö/arbetsmiljö med tydliga gränsvärden som utgår från ett barnhälsoperspektiv.
Det måste finnas vuxna barnskyddsombud för att kunna bevaka barnens utveckling, hälsa och säkerhet. Varje kommun behöver även ett huvudskyddsombudför barnen.
Elevhälsan måste kompletteras med fysioterapeuter/sjukgymnaster. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet måste tydliggöras och intensifieras med fokus på samspeletmellan elev och miljö.
Riskbedömningar och konsekvensanalyser måste göras och hänsyn tas till barnhälsoperspektivet i befintlig verksamhet och vid planering av förändringar. Dessa ska dokumenteras och hanteras.
Tystnadskulturen måste motverkas. Personal som påtalar brister i verksamheten ska inte bestraffas. Barnets bästamåste alltid komma främst.
Föräldrar ska känna sig trygga och ha möjlighet att påverka när de upptäcker att något är fel eller direkt farligt. Tillsyns- och rådgivningsenhet med ansvar för barns miljöer måste inrättas på nationell nivå.
Det skriver förskolepedagoger från Hägersten/Liljeholmen i Stockholm. De har startat ett nätverk med pedagoger och en namninsamling för att förbättra villkoren för både barn och vuxna i förskolan.
Nätverket för förskoleförändring i Hägersten/Liljeholmen beskriver hur situationen på förskolorna försämrats de senaste åren och vilka konsekvenser det ger. En enkätstudie i Stockholm visade att 72 % av förskolepedagogerna hade övervägt att sluta sitt arbete. 63 % upplever att de fått mindre resurser att ge varje barn tid under de senaste åren. De hävdar, precis som BARNverket att ett maxtak för barngruppstorlek och personaltäthet behövs för att säkra kvaliteten i förskolan. De kräver:
•Ett återinfört tak kring antalet barn i grupperna: Aldrig mer än 15 barn per grupp!
•En gräns för antal barn per pedagog, sett ur ett heldagsperspektiv: Aldrig fler än 5 barn per pedagog!
• Ett tydliggörande kring exakt vilka arbetsuppgifter som ingår i vårt pedagogiska uppdrag. ”
”De barn vi möter i våra verksamheter har ett helt liv framför sig. Det är de som ska driva Sverige framåt när ni och vi blivit gamla, de ska vilja och orka bära vårt samhälle på sina axlar. För att ge dem förutsättningar för detta mäktiga framtida uppdrag måste vi ändra det rådande politiska synsättet på förskoleverksamheten; den kan aldrig bli en verksamhet som i första hand ska vara kostnadseffektiv. Vi är utbildade pedagoger, inte ekonomer, och de vi möter är människor, inte varor. Det är en grundläggande förutsättning att förskoleverksamheten måste få kosta pengar. Kvalitet kostar!”
BARNverket kan inget annat än att hålla med och rekommenderar därför alla att skriva under deras namninsamling!!
Vårt lokala nätverk i Solna ”Nätverket för föräldraråd i Solna” har det senaste året varit aktiva i förskoledebatten i sin kommun. De har nu satt ihop en enkät som samtliga politiska partier i kommunfullmäktige ombeds svara på, en enkät med frågor från förskoleföräldrar i kommunen. Enkätsvaren ska sammanställas och redovisas i augusti – och fungera som stöd för föräldrar inför kommunvalet i september. Se enkäten här!
De har även skrivit en mycket läsvärd insändare i ”Mitt i Solna” om förskolesituationen i kommunen. (Bilden ovan).
Tyvärr är inte Solna ensamma om den här problematiken – och därför är vårt arbete på riksplanet enormt viktigt för att lagreglera barnens arbetsmiljö i förskolan.
Arbetsmiljöverket har upptäckt en mängd brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet och i den psykiska och fysiska arbetsmiljön. Hot och våld, stress, dålig luft samt buller är problem som påverkar elever och personal.
BARNverket ställer frågan: Vem bryr sig om förskolebarnens ”arbetsmiljö” och hur hanterar vi till exempel buller och störande ljud ur ett barnhälsoperspektiv? Personalen kan få hörselskydd och vad får förskolebarnen?
Buller och störande ljud kan försämra barnets tal- och språkutveckling och den kognitiva utvecklingen, såsom läsförståelse, minne och koncentration. Detta i sin tur kan leda till stress, sämre hälsa och skolresultat. Orsakerna till de höga ljudnivåerna är flera och kan bero på för många barn på för liten yta, dåligt rustade lokaler och brister i organisation och ledarskap.
BARNverket vill nu att det fattas beslut om ta fram en barnmiljölag för barn i förskolan, skolan och fritids, där riskbedömningar ur ett barnhälsoperspektiv och det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska syfta till att skydda barnens hälsa samt främja deras utveckling.
BARNverket
Buller-extra:
Läs- och ljudtips för politiker, tjänstemän och personal samt föräldrar:
Bullret i förskolan går att dämpa med ljuddämpande bord och leksaker som inte skramlar. Men effektivast är att minska storleken på barngruppen, visar ett projekt i Umeå.
Förbättra ljudmiljöerna i förskolorna. Fredrik Sjödin vid universitetet i Umeå anser attförsiktighetsprincipen (Miljöbalken,2 kap §3) – är viktig när det gäller just barn.
Forskning visar att barn är en högriskgrupp när det gäller buller och är sårbara för effekterna av kronisk flygbullerexponering. Bullret kan försämra den kognitiva utvecklingen hos barn, såsom läsförståelse, minne och koncentration. Förskolor och skolor som utsätts för höga halter av flygbuller är inte några hälsoutbildningsmiljöer.
Idag är det Fritidshemmens Dag och på många håll firas det på lite olika sätt.
Det pågår även en del kampanjer för att väcka politikerna till att göra en förändring för en verksamhet som går under om ingen agerar snart.
Jag hör inte vad jag tänker
Fritidshemmet hade tidigare egna lokaler och mindre barngrupper där personalen kunde planera och förbereda verksamheten och sköta alla andra sysslor under tiden som barnen var i skolan.
Idag har fritids flyttat in i skolans lokaler och integrerats i skolan.
Fritidspersonalen hjälper till i klasserna som både lärarassistenter, vikarier och vissa är extra resurs för ett barn.
Så när skoldagen är slut och fritids börjar fortsätter fritidspersonalen verksamheten i Fritidsform. Resursen är inte resurs längre utan en vanlig fritidspedagog. Resurstiden är slut!
Nu ska ett fåtal fritidspersonal ta hand om nästan lika många barn gemensamt i storgrupp (ofta 2-4 klasser som slås ihop) som de hjälpte lärarna att undervisa under skoltid.
Däremot har inte alltid fritidspersonalen hjälp av lärare eller annan personal på fritids trotts att det är lika många barn.
En mamma skriver till oss på Barnverket:
”De är 50 barn (25 i varje klass) med 1 lärare i varje klass som har 1 lärarassistent var (fritidspersonal) På fritids är de sedan ca 40-45 barn på 2 fritidspersonal. Personalen har inte haft tid att planera på skoltid eftersom de då hjälper till i klasserna.”
Mamman fortsätter att beskriva en sorglig verklighet som det ser ut på många håll i Sverige.
Berättelser som vi hört från flera håll om hur barn kommer i kläm i den stora gruppen, hur det är mer barnförvaring i små lokaler som inte ens är anpassade för verksamheten och med höga ljudnivåer och mycket buller.
Väldigt ofta blir även barn i behov av extra stöd berövade det stöd de haft skoltid, som om behoven och barnet är annorlunda bara för att kl slagit 14.00
Vi får också Fritidspersonal som hör av sig.
De berättar om grupper på upp till 100 barn som 4 personal gemensamt skall ansvarar för. De pratat om barn som de inte hinner med men också om en rädslan att något skall hända och om stressen och de höga ljudnivåerna.
KommunalArbetaren har skrivit en bra artikel 21 mars 2014 om en fritidsavdelning i Norsjö. ”Höga ljud stressar fritidspersonal” ”69 barn på fyra personal. Så ser du ut på fritidsavdelningen Storspoven i Norsjö. Det leder till en hög ljudnivå och stressig miljö. – Man kan bara tänka sig hur barnen känner det. De blir ju också påverkade av det här, säger Carina Lidén.”
Det BARNverket vill lyfta är Barnhälsoperspektivet och hur fritidsmiljön som arbetsmiljö med allt buller påverkar barnen.
Konsekvenserna är sjunkande skolresultat – vilket har framkommit i Pisa-rapporten.
Konsekvensen är en ökad psykisk ohälsa och stress, troligen i en högre grad än vuxna, och att det påverkar deras växande hjärnor.
Sammanfattningsvis:
Genom besparingar har man berövat barnen en bra pedagogisk Fritidshemsvistelse med en bra arbetsmiljö – de är berövade rätten att vistas i en hälsosam miljö. En miljö där barnen kan lära sig och utveckla sina matematiska, språkliga och sociala kunskaper genom lek och rörelse på ett lustfullt och tryggt sätt.
Om man ser Fritishemmet som en del av lärandet och som en viktig del i barnens utveckling då måste man utforma Fritidshemmet efter ett barnhälsoperspektiv och ta barnens arbetsmiljö på allvar.
Den 2 januari 2015 kan en ny lag införas som tillåter byggen i mer bullriga miljöer.
Stockholms län ska växa med en halv miljon invånare på 15 år och flera kommuner har skruvat upp byggtakten.
I tidningen ”Mitt i” går det denna vecka att läsa artikeln ”100.000 bostäder saknas” som tar upp problematiken med bostadsbyggandet i Stockholmregionen.
”Att det saknas yta håller inte Stockholms handelskammare med om. I en rapport presenterar de hur och var nya kvarter kan få plats, om man ruckar på vissa restriktioner.”
Anna Wersäll, Handelskammarens bostadsexpert förslår att många grönområden och även naturreservat används till bebyggelse. Flera stora grönytor har i länet pekats ut som potentiell byggmark. ”Vi skulle kunna bygga ett helt Stockholm till i Stockholm”
Mårten Wallberg, ordförande i naturskyddsföreningen i länet håller inte med. ”Områdena behövs av bland annat hälsofrämjande skäl och för friluftsliv”, säger han
BARNverket undrar: VAR är barnhälsoperspektivet?
Barns utveckling, hälsa och skolresultat styrs av barns egna förutsättningar men också av miljön bland annat yta för rörelse och ”lugn och ro” samt buller.
Barn behöver yta för rörelse och lugn och ro. Inomhus behöver barn rörelserum och idrottshallar och utomhus förskolegårdar och skolgårdar som främjar rörelse och fysisk aktivitet samt motorisk utveckling. En utveckling som är viktig för lek, rörelseglädje, friluftsliv, socialt samspel, fysiskt och psykiskt välbefinnande och sist men inte minst skolresultaten. Yta behöver också finnas för återhämtning och här fyller grönområden en stor och viktig funktion för barns utveckling och lärande.
Ett bostadsbyggande som inte tar hänsyn till dessa aspekter bör inte vara något som premieras. Vi har tidigare fått läsa om hur skolor/förskolor inte är lika lönsamma som bostäder att bygga. Stockholms kommunfullmäktige har klubbat igenom att byggbeslut från exploateringsnämnden ska ge 90-procentig vinst.
BARNverket håller med revisorerna att i ett nybyggt område skulle det målet kunna hamna i strid med behovet av nya skolor eftersom tomter för offentlig verksamhet ger inga intäkter – men det gör bostäder. I flera kommuner i Sverige är detta redan ett faktum. Det byggs eller planeras inte för nya förskolor eller skolor i nya bostadsområden eller överlag i kommunen.
”Barn är inte lika lönsamma som bostäder”svar på att det inte byggs fler skolor.Ett systemfel som drabbar barnen hårt pic.twitter.com/fA1pOGvUAr
Att i det läget fortsatt premiera bostadsbyggandet riskerar drabba barn och unga hårt. Bostäder får inte byggas på bekostnad av barnens rätt till en skola/förskola i närområdet med bra och hälsosam inne- och utemiljö. Hit räknas inte bara yta och grönområden, utan även vägtrafik och flygbuller.
För att skolan ska kunna skapa förutsättningar för ”trygghet och studiero” är det viktigt att ta hänsyn till den kunskap som finns om hur samhällsbuller från vägtrafik och flygtrafik påverkar barns hälsa och lärande så som minne, koncentration, läsförståelse och språkutveckling.
Att beslutsfattare nu vill rucka på vissa restriktioner när det gäller buller, kommer att bli intressant att följa ur ett barnhälso- och lärandeperspektiv. BARNverket bevakar huruvida beslutsfattarna kommer att ta hänsyn till barnperspektivet.
Det är nu hög tid för Sveriges beslutsfattare och kommuner att börja följa Barnkonventionen och Arbetsmiljölagen genom att ta hänsyn till barns behov.
Ulla Waldenström, författare och forskare, är nu aktuell med sin nya bok ”Mår barnen bra i förskolan?”
ABF och Karolinska Institutet bjuder tisdagen den 20/5 in till samtal rörande förskolan:
”Förskolan är idag en viktig institution i vårt samhälle och mycket har hänt sedan 1970-talet. I en ny bok ställs frågorna:
Finns det tillräcklig kunskap om vilka olika effekter förskolan har på barnen? Och hur får vi svar på frågorna om det inte bedrivs relevant forskning på området? Barnen ska nu lära sig mer, men hur går det med omvårdnaden? Kan man kritisera förskolan?
Ulla Waldenström, författare och forskare, aktuell med den nya boken Mår barnen bra i förskolan? samtalar med Cecilia Runnström, förlagschef och Ylva Ellneby, specialpedagog och författare. ”
