Uppror mot skolan i Sverige och internationellt

Det jäser på många håll i världen kring skolsystemet. I Sverige har Micke Gunnarsson startat Skolstrejken som sker den 24 januari. Så här säger Micke på sin hemsida:

”… Då lärare i många fall jobbar för att tillgodose skolverket och politikens system och mätningar och får lägga mindre tid på att utvecklas som individer för att ta hand om de unga och barn som drar de i byxbenet…då måste jag göra något. Jag kan inte bara skicka iväg mina och andras barn in till ett system som inte längre funkar. Jag kan inte be de bita ihop. Jag kan inte se de gråta på kvällarna över provet dagen efter som är direkt betygsavgörande….jag kan inte….för jag gråter inombords. Jag vill inte möta flera pedagoger i vårt land som menar på att de sitter fast i ett system. Att de inte längre fattar vad vår skolpolitik är på väg…

Jag kommer att se till att de inte går i skolan 1 månad efter julafton, 24/1-2012, för att visa både mina barn om vad jag tycker är viktigt, men också för våra politiker, våra skolledningar och alla oss andra vuxna att nu är det dags att ta denna tidens ansvar.”

Micke Gunnarsson/Skolstrejken.se

Skolstrejk i Rosengård

Den 15 januari gick högstadieeleverna på Värner Rydénskolan i Rosengård ut i strejk för en bättre skolmiljö.

”Vi vill ha fler lärare. Ni sparar på fel sätt.”  Det var några av kraven som eleverna gick ut med.

Rektorn på Värner Rydénskolan ska spara 2,5 miljoner kronor vilket bland annat har inneburit att tre nior blir två och att fyra lärare sagts upp samtidigt som två med speciell kompetens har anställts, skriver Sydsvenskan i en artikel om strejken. Du kan läsa hela texten här.

Läraraktioner i Seattle mot ”nationella prov”

Flera ”public schools”, med start på Garfield High School, i Seattle protesterade mot ”standardiserade/nationella prov” i veckan genom att vägra genomföra dem. ”We will not do this. It’s not good for the students, and it’s a waste of time and money.”

Det sk MAP-testet som man vägrar genomföra skall mäta elevernas läsförmåga och kunskap i matematik. Lärarna anser att det inte är ett bra redskap för att mäta elevernas utveckling, det är bara ett slöseri med skolan tid, pengar och resurser.

Läs mer om detta här:
They’ll Refuse To Waste Students’ Time, 11 jan 2013
Boycott of Standardized Tests Spreads as Seattle Teachers Revolt, 12 jan 2013
National Resolution on High-Stakes Testing, upprop

Så här kommenterar Helena Roth från Barnverkets styrgrupp lärarnas aktion på Garfield High School i Seattle:
”This discussion is ongoing in most of the world, and I find it heartwarming and reassuring to see the guts of these teachers and school leaders. They are taking an initiative, refusing to waste time and energy, on stuff they know won’t benefit anyone (except perhaps the state/government?!).
I wish and hope to see initiatives like this spread more, and that teachers start to discuss this type of issues more with the parents of their pupils, since many parents aren’t knowledgeable enough about the latest research etc.
We must discuss the question that Seth Godin often brings forth: What is school for? And I want to add a follow up question: Where do the kids come into the picture?
Helena Roth, boardmember Barnverket in Sweden
Sammantaget så är det missnöjesyttringar från flera håll. I ena fallet ett föräldrainitiativ, i det andra är det elever som säger ifrån och i det tredje lärare/skola som slår näven i bordet och ryter till om att det räcker nu.  De vill alla lyfta samma sak, nämligen, det är nog med att slösa tid och resurser på sånt som i alltför många fall blir direkt negativt och inte utvecklar barnen.

Synligt lärande i skolan – rapport från en konferens

Visible learningDen 23 november upplevde jag något riktigt härligt. Jag var i Stockholm på konferens om VISIBLE LEARNING. I Münchenbryggeriets labyrintliknande lokaler vimlade det av skolpersonal från stora delar av landet. Totalt hörde jag ryktas om ca 800 deltagare! Professor John Hattie  var dragplåster. Minst lika inspirerande visade sig James Nottingham vara.

Hela dagen cirklade kring konceptet synligt lärande, som är namnet på den bok Hattie publicerade (i engelsk version) 2009. I den presenterar han resultaten från den metastudie av metastudier som han genomfört, för att försöka få fram vad som verkligen spelar roll för en elevs utveckling och lärande. Hatties presentation för dagen finns tillgänglig här: www.slideshare.net/jabulani4/visible-learning-slides

Utgångspunkten för Hatties forskning var det faktum att alla lärare vet med sig att de spelar roll, att de gör skillnad. Utifrån det ville Hattie visa på vad det faktiskt är som gör skillnad.

Hela dagen var väldigt intensiv, inte minst för att jag samtidigt som jag lyssnade och deltog i bikupor osv, även twittrade för @Barnverket under hashtaggen #visiblelearning. Att twittra samtidigt som du lyssnar och konfererar är en lätt schizofren känsla, för jag erkänna, men det ger mycket tillbaka, t ex:

  1. Tvingar det mig att nå fram till budskapets kärnpunkt – eftersom ett tweet endast är 140 tecken långt
  2. Möjliggör det för folk runt om i landet (världen!) att få ta del av konferensen, genom att de följer hashtaggen #visiblelearning (vi var kanske ett drygt tiotal deltagare som twittrade aktivt under dagen)
  3. Ökar det Barnverkets synlighet, vi fick flera nya följare i anslutning till konferensen

Det absolut viktigaste budskapet som jag tog med mig var vikten av förändring. Som självutnämnd förändringsagent sen flera år tillbaka, gladde det mig att Hattie, Nottingham och alla övriga talare, tryckte på vikten av att utveckling kräver förändring. Så länge vi gör samma saker kommer vi att få samma resultat. Alltså måste vi förändra det vi gör, för att kunna få ut ännu mer av skolsystemet i framtiden.

Det var verkligen det återkommande budskapet – titta på det du gör, som lärare, som skolledare, etc. Och beräkna sedan effektstorleken på det, så du vet om du ska göra mer eller mindre av det. Har det ingen positiv inverkan – varför ska du fortsätta med det? Om det ger stor effekt, kanske du tom ska göra mer av det? Detta kräver mycket reflektion, vilket även twitter-flödet belyste.

Hattie beskriver begreppet effektstorlek i sin bok, något som räknas ut på följande vis:
ES (Effektstorlek) = (medelvärdet efter förändring minus medelvärdet före förändring) delat med variationen uttryckt i standardavvikelse

Hattie förespråkar att skolor satsar (mest) på de saker som ger över 0.40 i effekt. Det visar sig att föräldrasamverkan (dvs samverkan mellan skola och vårdnadshavare) har en effektstorlek på 0.49.

Att ha höga förväntningar på eleverna ger en effektstorlek på sanslösa 1.44! Att tvärtom ha väldigt låga – eller inga eller snarast negativa – förväntningar är däremot det värsta vi kan utsätta eleverna för, för det dödar garanterat allt framåtskridande och utveckling.

Märk väl, allt över 0.40 är sådant som ger betydande positiva effekter. Dock trycker Hattie gång efter annan på att siffrorna bara är indikatorer, det som spelar verklig roll är dialogen och reflektionen utifrån vad siffrorna visar. Även Nottingham trycker på detta, vikten att inte använda insamlad data som ett slagträ att dänga i huvudet på skolor/lärare/skolledare, utan istället som en utgångspunkt för diskussioner kring hur vi kan förbättra och lära av varandras framgångar. Givetvis är det också så att det krävs mer än en aktivitet för att en skola ska ge en elev bästa möjliga möjlighet till utbildning!

Om du tycker detta låter intressant och du vill ge dig i kast med lite synligt lärande, hur ska du då gå tillväga? James Nottingham lyfte fram vikten av att föra en diskussion om synligt lärande på skolan utifrån följande frågor:

  1. Var är vi på väg?
  2. Var är vi just nu?
  3. Vad är nästa steg på vägen?

Dagen gav mig vatten på min kvarn att det är oerhört viktigt att lyfta det som fungerar. Det finns oerhört mycket som fungerar i svenska skolan, fantastiska lärare, pedagoger & skolledare inom hela systemet (och då menar jag förskola, skola, fritids), det gäller bara att verkligen fundera över vad det är som fungerar och därefter göra allt för att sprida det!

Bli en aktiv del av att driva förändring inom förskola, skola och fritids – för barnens skull, t ex genom att:
Bli medlem
Skriv på vårt upprop för barns arbetsmiljö
Engagera dig aktivt i Barnverket på lokal- eller riksnivå (maila samordning@barnverket.se)
Gilla oss på Facebook
Följ oss på Twitter [@Barnverket]

Tillsammans kan vi göra förändring – och därför behöver vi just dig!

Helena Roth
Barnverkets samordningsgrupp

Bedömningen i skolan stressar barnen

I Västerbottens-Kurirens den 28 december går ett antal läkare och psykologer ut med en debattartikel om bedömning och betyg i skolan. De skriver att: ”Den nuvarande skolpolitikens fokus på bedömning och betyg behöver problematiseras av flera skäl och det viktigaste skälet är barnens egna upplevelser. Barn är stadda i utveckling och den uppväxtmiljö som de till största delen vistas i är skolan. Där ska de våga göra misstag. Där ska de våga fråga. Där ska de få hjälp att hitta sitt sätt att lära och utvecklas.”

Man går vidare med att osäkerheten kring hur man skall bedöma elever skapar stress både hos lärare och elever. Det är olika föreställningar om hur betygskriterierna skall tolkas och risken finns att helhetsbedömningen hamnar i skuggan.

Debattörerna avslutar artikeln med att uppmana fler vuxna att reagera på skolpolitikens fokus på bedömning och betyg och lyssna på barnens egna upplevelser.

Läs hela debattartikeln i Västerbottens-Kuriren här

Ulf Jederlund från Barnverkets projektgrupp för skolan har läst artikeln och här är hans kommentar från tidningenVK:s hemsida:

”Tack för en viktig och bra artikel! Bedömningskarusellen har börjat snurra alldelels för fort och går av sig själv, det kommer spåra ur. Och det har delvis redan gjort det; gå t.ex. in på Skolverkets hemsida och titta på filmen om idrottsämnet, ämnad att hjälpa lärare att sätta betyg i ämnet idrott (det finns sådana hjälpsidor för betygsättning i alla ämnen). Här får lärare, på fullt allvar fast man vill tro det är en dålig parodi, lära sig att ”bedöma” barnens rörelser i olika gympa-moment. Betygsättning av unga barns motoriska utveckling är vad det faktiskt är. Skrämmande eller?”

Vi i Barnverket tar barnens arbetssituation på fullaste allvar och det är därför bland annat som vi startat det nationella uppropet om barns arbetsmiljö i förskola och skola. Här på hemsidan kan du följa vårt fortsatta arbete och även vara med och påverka. Börja redan nu med att skriva på vårt upprop och bli medlem i Barnverket.

Ny tidning visar på Skolverkets brister om kunskapskraven i skolan

Just nu säljs ett magasin från företaget Informentor i tidningshandeln. Det är en hel tidning som på ett enkelt sätt försöker förklara betygssystemet och kunskapskraven. Det har visat sig att den ”juridiska text” som beskriver kunskapskraven är svårtolkat, inte bara för lärare utan även elever och föräldrar. SR P4 Stockholm sände ett inslag om detta i morse där två föräldrar instämmer i att det behövs mer information. Jag kan bara instämma, som förälder själv till två barn i 7:an och 9:an. Kunskapskraven är verkligen svårtolkade och ger utrymme för olika tolkning. Det är otroligt svårt att som förälder veta vad som krävs av ens barn för att nå de olika betygsstegen.

Dundertabbe i kommunikationen

Men jag håller med Skolverkets chef i inslaget som anser det olämpligt att en kommersiell aktör gör egna tolkningar och utformar egna kunskapskrav som man gjort för åk 3. Däremot anser jag att Skolverket med detta borde inse att man gjort en enorm dundertabbe i utformningen och kommunikationen av kunskapskraven. Att kommersiella krafter ger ut tidningar om att tolka grundläggande styrdokument är i sig en skandal. Det borde självklart ligga på Skolverkets bord att alla Sveriges lärare, elever och föräldrar är informerade om och kan tyda de krav som ställs i skolan.

Värdeorden i fokus

För 89 kr kan man alltså köpa en manual att förstå kunskapskraven i skolan. På Informentors hemsida kan man läsa ett prov från några sidor i magasinet. Det känns inte speciellt märkvärdigt men jag tycker att man ringar in problemet rätt bra. Det handlar om värdeorden. Vad är skillnaden mellan ””på ett ändamålsenligt sätt” och ”på ett ändamålsenligt och effektivt sätt”? Jo, skillnaden mellan C och A i betyg.

Informentors förtydliganden av kunskapskraven bygger på att man helt enkelt gjort en översättning av värdeorden. ”På ett ändamålsenligt sätt” översätts med ”på ett bra sätt” osv.

E – N I V å : ”på ett i huvudsak fungerande sätt” översätts med ”på ett ganska bra sätt”

C- N I V å : ”på ett ändamålsenligt sätt” översätts med ”på ett bra sätt”

A – N I V å : ”på ett ändamålsenligt och effektivt sätt” översätts med ”på ett mycket bra sätt”

Nu är man dock tydlig med att redovisa att det är just det man gjort. Man skriver ”vi vill inte inkräkta på Skolverkets medvetna intention att kunskapskraven ska tolkas lokalt av varje lärare med hjälp av stödmaterial från Skolverket.”

Min uppfattning är dock klar att det åligger Skolverket att på ett populärt och enkelt sätt förklara betydelsen av nya lagar och krav i skolan. Det måste vara lika viktigt att ge föräldrar och elever kunskap. På samma sätt är det viktigt att inte olika tolkningar förekommer. Skolverket äger frågan.

Jonas Andersson
Barnverket

Skapa goda relationer mellan föräldrar och pedagoger

Lisa Carr, initiativtagare till bloggen ”Föräldratycket”, ställde med kort varsel upp som vår föreläsare vid Barnverkets framträdande på rikskonferensen ”Barnen och samhället” den 3 december. Helt fantastisk insats tycker vi. Lisas framträdande kom in under temat ”stöd till barn genom föräldrastöd” och handlade om att skapa goda relationer mellan föräldrar och pedagoger.

Nu kan du läsa vad Lisa själv skriver om konferensen och sitt framträdande på hennes blogg Framvuxna. Passa även på att läsa fler intressanta inlägg på bloggen som är till för att inspirera alla vuxna som på olika sätt möts i skolan.

Länkar:
framvuxna.wordpress.com
foraldratycket.wordpress.com 
www.samba.nu
fritidspedagogik.se

Starka reaktioner på SVT granskning av förskolan

I tisdags, den 4 december, gick SVT ut med information om den granskning man låtit opinionsföretaget Novus göra.

Barnskötare över hela landet tillfrågades hur många barn som faktiskt är på deras avdelningar, och storleken på barngrupperna varierar stort, visar kartläggningen.

  • Bara tre procent av alla avdelningar har 5-9 barn.
  • En majoritet av avdelningarna, 45 procent, har barngrupper med 15-19 barn.
  • I undersökningen är det så många som 13 procent av alla avdelningar som har 25 barn eller fler.
  • Det finns även grupper med fler än 34 barn – det uppger fem procent av barnskötarna.

På många håll är det riktigt allvarligt. På avdelningen Ugglan på förskolan Ängstugan i Spånga är det 34 barn. Det är för många tycker föräldrarna, som har klagat till kommunen gång på gång.  I Stockholm har man rekommenderat att det ska vara 18 barn per grupp. Se klipp från SVT här nedan:

Nu kommer reaktioner från flera håll

Skolverket reagerar på SVT ganskning. ”Vi är naturligtvis väldigt oroliga över den här utvecklingen, för att det måste finnas en rimlig förutsättning att göra en bra verksamhet. Dels att barnen ska vara trygga och säkra, det är ju ändå barn det handlar om, ganska små barn faktiskt, säger Ingrid Lindskog, enhetschef på Skolverket till SVT nyheter.

Barnombudsmannen, Fredrik Malmberg,  reagerar också och vill införa ett tak för förskolegrupper. ”Det finns ju råd från Skolverket på barngruppers storlek men de följs ju inte, och lagens formulering i dag om ”lämplig storlek” är för luddig. Skolverkets utvärdering av varför råden inte följs visar ju också att det handlar om ekonomi, säger BO till SVT nyheter.”

Förskoleminister Nyamko Sabuni (FP) går till attack och varnar kommunerna. Ansvaret är kommunerna och hon uppmanar föräldrarna att anmäla till Skolinspektionen, i de fall de inte redan har inspekterat kommunen, säger hon till SVT. Men något övre tak för barngrupperna, vill inte ministern ha.

Att barngrupperna är för stora är något som riksdagsledamoten Rossana Dinamarca (V) håller med om. Hon tycker dock inte att lösningen är att låta barnen stanna hemma. Se debatten från Aktuellt den 4/12 mellan Vänsterpartiets Rossana Dinamarca och psykologen Eva Rusz.

Vi i Barnverket har sedan organisationen bildades agerat för att minska barngruppernas storlek. I våra riktlinjer för förskolan anger vi 10 barn för en småbarnsavdelning (1-3 år) och 15 barn för en syskonavdelning (3-5 år) som riktvärden. Du hittar hela vår text om Barnverkets riktlinjer för förskolan här. Vi jobbar även för att det införs nationella riktlinjer för barngruppernas storlek samt att arbetsmiljölagen utsträcks till att även omfatta barn under sju år. Du hittar Barnverkets plattform och delmål för förskolan här.

Gör din röst hörd – skriv under vårt upprop för barn och ungdomars arbetsmiljö

Barnverket har sedan en tid ett Nationellt upprop för barns och ungdomars arbetsmiljö här på hemsidan. Vi riktar oss till utbildningsministern Jan Björklund, Sveriges Regering, Riksdag och huvudmän för förskolor och skolor!

Barnverket kräver att arbetsmiljölagstiftningen omfattar och tillämpas på alla barns och ungdomars arbetsmiljö, på samma sätt som för vuxna.

Skriv under vårt upprop här så gör du din röst hörd och hjälper oss i kampanjen.

Läs mer om SVT granskar förskolan:

 

Hjälp oss med Skolverkets remiss till arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

Uppdaterat: Här hittar du vårt färdiga och inlämnade remissförslag.

Barnverket är en av Skolverkets remissinstanser för ”Allmänna råd med kommentarer till arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd”. Vi vill gärna att våra medlemmar hjälper oss med synpunkter som vi beaktar när vi skriver själva remisstexten. Om du vill veta mer eller hjälpa till direkt med själva skrivelsen av remissen så kan du kontakta samordning@barnverket.nu.

Det är bråttom med dina synpunkter. Den 7 december 2012 skall Skolverket ha Barnverkets  remissvar.

Gör så här: 

  1. Hämta följande remissunderlag från Skolverket.
    Missiv remiss ARÅP2
    Utkast Allmänna råd med kommentarer
    Konsekvensutredning
  2. Skriv dina kommentarer och synpunkter direkt i anslutning till den här artikel (använd funktionen längt ned på sidan) eller skicka dem direkt samordning@barnverket.nu.

Bakgrund till remissen:
Hösten 2011 började nya läroplaner, kurs- och ämnesplaner samt kunskapskrav att gälla i skolan.1 Sedan dess regleras också utbildningen i en ny skollag och nya skol- och gymnasieförordningar. Eftersom bestämmelserna om arbetet med åtgärdsprogram i vissa avseenden har förändrats, finns det ett behov av nya allmänna råd för att stödja personalen i skolan samt huvudmannen i arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.

Dessa allmänna råd ersätter Skolverkets tidigare allmänna råd (SKOLFS 2008:25) för arbete med åtgärdsprogram. Råden är även publicerade i Statens skolverks författningssamling, SKOLFS 2012:xx.

Det är Skolverkets förhoppning att de här allmänna råden med kommentarer ska fungera som en god hjälp i skolans arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.