Medlemsbrev från Barnverket december 2012 / januari 2013

Kan barnverket stödja de nya styrdokumenten för förskola, skola och fritidshem?

Barnverket har tillsatt en arbetsgrupp för genomlysning av nu gällande styrdokument för förskola, skola och fritidshem. Arbetet har satt igång och vi har reserverat en avdelning här på hemsidan för att presentera arbetet. Vi vill också ha din hjälp att kommentera de slutsatser och dokument som arbetsgruppen presenterar. Just nu har arbetsgruppen lagt upp en presentation av arbetet och nästa steg blir ett dokument om förskolans styrdokument som vi gärna vill få synpunkter på. Kolla in http://www.barnverket.nu/?page_id=2808 och ge din syn på de befintliga styrdokumenten.

SAMBAs Rikskonferens för alla som jobbar med och för barn

Barnverket är medlemmar i en paraplyorganisation som heter SAMBA. Varje år har de en rikskonferens med bra talare och ett aktuellt tema. I år var temat BARNEN & SAMHÄLLET.

För Barnverkets del talade Lisa Carr om värdet av goda relationer mellan pedagoger och föräldrar. Läs mer på http://www.barnverket.nu/?p=2760

Det bubblar ovanligt mycket i grytan nu…

Det jäser på många håll i världen kring skolsystemet. I Sverige har bland annat Micke Gunnarsson startat Skolstrejken som gick av stapeln den 24 januari. I Malmö strejkar elever och amerikanska lärare protesterar högljutt mot onödiga och ineffektiva standardiserade prov. Läs mer här: http://www.barnverket.nu/?p=2794

Ny tidning visar på Skolverkets brister om kunskapskraven i skolan

Just nu säljs ett magasin från företaget Infomentor i tidningshandeln. Det är en hel tidning som på ett enkelt sätt försöker förklara betygssystemet och kunskapskraven. Det har visat sig att den ”juridiska text” som beskriver kunskapskraven är svårtolkat, inte bara för lärare utan även elever och föräldrar. Läs mer och skriv gärna en kommentar om dina egna erfarenheter vad gäller kunskapsmål och hur det arbetet bedrivs på våra skolor runt om i landet på http://www.barnverket.nu/?p=2768

Starka reaktioner på SVTs granskning av förskolan

I början av december gick SVT ut med information om den granskning man låtit opinionsföretaget Novus göra. Barnskötare över hela landet tillfrågades hur många barn som faktiskt är på deras avdelningar, och storleken på barngrupperna varierar stort, visar kartläggningen. Hur stora är barngrupperna på ditt/dina barns förskolor? Skriv en kommentar och läs mer om reaktionerna och granskningen här http://www.barnverket.nu/?p=2749

Sista chansen skriva på vårt upprop!

Vårt nationella upprop för barns och ungdomars arbetsmiljö ska stängas när som helst. Vi vill dock ge dig en sista chans att lägga ditt namn till listan! Skriv under vårt upprop här http://www.barnverket.nu/?page_id=2161 och glöm inte att bekräfta genom att följa instruktionen i det e-brev du får efter att du signerat!

Barnverkets profilprodukter

Nu kan du stötta barnen genom att köpa Barnverkets profilprodukter. Klä dig och dina barn i Barnverkets färger och stötta våra frågor. Kolla in www.barnverket.spreadshirt.se

Barnverkets riksmöte 2013

Vi planerar just nu Barnverkets riksmöte som kommer hållas 20-21 april i Gamla Stan i Stockholm. Separat medlemsbrev med inbjudan, program och dagordning kommer längre fram. Men bocka gärna av datumen i din kalender redan nu, eftersom vi så gärna skulle vilja träffa dig! Följ oss gärna på både Facebook och Twitter, där vi, utöver aktiviteterna på hemsidan, för en aktiv dialog med medlemmar och andra som liksom vi brinner för att barn ska ha det bra i förskola, skola och fritids!

Karin Brånebäck på uppdrag för Barnverket i London

Bett 2013

Barnverket skickar Karin Brånebäck, en av Sveriges främsta flippat-klassrums-entusiaster, till BETT2013. BETT är en mässa i London för lärande, skolutveckling och hur modern teknologi kan användas för att göra lärande roligt och spännande, inte bara i skolan utan under hela livet.

På hemsidan står det:
Bett is a global community where individuals discover technology for education and lifelong learning. Bett embraces innovative solutions that inspire, in order to shape and improve the way people learn from classroom to boardroom.

In times where modern learning environments are becoming more mobile and ’learning anywhere’ is more of a possibility, Bett gives visitors the opportunity to explore how technology can power learning, raise attainment and increase efficiency.

Läs mer på: http://www.bettshow.com

Karin passar givetvis på att ge sina elever möjlighet till extra lärande i samband med hennes resa, se själva: http://kilskrift.blogspot.se/2013/01/flippa-london.html

Eftersom Barnverket är ett föräldranätverk som bland annat strävar efter att förbättra och utveckla samverkan mellan förskola/skola/fritids och hem så mycket som möjligt, är detta vad Karin har i uppdrag att bevaka från vår sida. Hur kan vi, med hjälp av modern teknologi, skapa ännu bättre förutsättningar för samverkan? Spännande fortsättning följer!

Kan barnverket stödja de nya styrdokumenten för förskola, skola och fritidshem?

Barnverkets genomlysningsgruppBarnverket har tillsatt en arbetsgrupp för genomlysning av nu gällande styrdokument för förskola, skola och fritidshem. Arbetet har satt igång och vi har reserverat en avdelning här på hemsidan för att presentera arbetet.

Nu vi vill  ha din hjälp att kommentera de synpunkter som arbetsgruppen efter hand presenterar.
Allt material hittar du här på hemsidan för Barnverkets genomlysningsgrupp. Klicka på det dokument du är intresserad av och skriv dina kommentarer i slutet av dokumentet eller skicka direkt till genomlysningsgruppen – genomlysning@barnverket.se.

Kommentera även styrdokumenten

Du kan också i likhet med Jos van Kampen kommentera de befintliga styrdokumenten för förskola, skola och fritidshem.
Gör så här:

  1. Gå till avdelningen för Barnverkets genomlysningsgrupp här på hemsidan.
  2. Läs de styrdokument du är intresserad av, du hittar länkarna till dem på sidan.
  3. Skriv kommentar här nedan eller maila direkt till genomlysningsgruppen – genomlysning@barnverket.se.

Uppror mot skolan i Sverige och internationellt

Det jäser på många håll i världen kring skolsystemet. I Sverige har Micke Gunnarsson startat Skolstrejken som sker den 24 januari. Så här säger Micke på sin hemsida:

”… Då lärare i många fall jobbar för att tillgodose skolverket och politikens system och mätningar och får lägga mindre tid på att utvecklas som individer för att ta hand om de unga och barn som drar de i byxbenet…då måste jag göra något. Jag kan inte bara skicka iväg mina och andras barn in till ett system som inte längre funkar. Jag kan inte be de bita ihop. Jag kan inte se de gråta på kvällarna över provet dagen efter som är direkt betygsavgörande….jag kan inte….för jag gråter inombords. Jag vill inte möta flera pedagoger i vårt land som menar på att de sitter fast i ett system. Att de inte längre fattar vad vår skolpolitik är på väg…

Jag kommer att se till att de inte går i skolan 1 månad efter julafton, 24/1-2012, för att visa både mina barn om vad jag tycker är viktigt, men också för våra politiker, våra skolledningar och alla oss andra vuxna att nu är det dags att ta denna tidens ansvar.”

Micke Gunnarsson/Skolstrejken.se

Skolstrejk i Rosengård

Den 15 januari gick högstadieeleverna på Värner Rydénskolan i Rosengård ut i strejk för en bättre skolmiljö.

”Vi vill ha fler lärare. Ni sparar på fel sätt.”  Det var några av kraven som eleverna gick ut med.

Rektorn på Värner Rydénskolan ska spara 2,5 miljoner kronor vilket bland annat har inneburit att tre nior blir två och att fyra lärare sagts upp samtidigt som två med speciell kompetens har anställts, skriver Sydsvenskan i en artikel om strejken. Du kan läsa hela texten här.

Läraraktioner i Seattle mot ”nationella prov”

Flera ”public schools”, med start på Garfield High School, i Seattle protesterade mot ”standardiserade/nationella prov” i veckan genom att vägra genomföra dem. ”We will not do this. It’s not good for the students, and it’s a waste of time and money.”

Det sk MAP-testet som man vägrar genomföra skall mäta elevernas läsförmåga och kunskap i matematik. Lärarna anser att det inte är ett bra redskap för att mäta elevernas utveckling, det är bara ett slöseri med skolan tid, pengar och resurser.

Läs mer om detta här:
They’ll Refuse To Waste Students’ Time, 11 jan 2013
Boycott of Standardized Tests Spreads as Seattle Teachers Revolt, 12 jan 2013
National Resolution on High-Stakes Testing, upprop

Så här kommenterar Helena Roth från Barnverkets styrgrupp lärarnas aktion på Garfield High School i Seattle:
”This discussion is ongoing in most of the world, and I find it heartwarming and reassuring to see the guts of these teachers and school leaders. They are taking an initiative, refusing to waste time and energy, on stuff they know won’t benefit anyone (except perhaps the state/government?!).
I wish and hope to see initiatives like this spread more, and that teachers start to discuss this type of issues more with the parents of their pupils, since many parents aren’t knowledgeable enough about the latest research etc.
We must discuss the question that Seth Godin often brings forth: What is school for? And I want to add a follow up question: Where do the kids come into the picture?
Helena Roth, boardmember Barnverket in Sweden
Sammantaget så är det missnöjesyttringar från flera håll. I ena fallet ett föräldrainitiativ, i det andra är det elever som säger ifrån och i det tredje lärare/skola som slår näven i bordet och ryter till om att det räcker nu.  De vill alla lyfta samma sak, nämligen, det är nog med att slösa tid och resurser på sånt som i alltför många fall blir direkt negativt och inte utvecklar barnen.

Synligt lärande i skolan – rapport från en konferens

Visible learningDen 23 november upplevde jag något riktigt härligt. Jag var i Stockholm på konferens om VISIBLE LEARNING. I Münchenbryggeriets labyrintliknande lokaler vimlade det av skolpersonal från stora delar av landet. Totalt hörde jag ryktas om ca 800 deltagare! Professor John Hattie  var dragplåster. Minst lika inspirerande visade sig James Nottingham vara.

Hela dagen cirklade kring konceptet synligt lärande, som är namnet på den bok Hattie publicerade (i engelsk version) 2009. I den presenterar han resultaten från den metastudie av metastudier som han genomfört, för att försöka få fram vad som verkligen spelar roll för en elevs utveckling och lärande. Hatties presentation för dagen finns tillgänglig här: www.slideshare.net/jabulani4/visible-learning-slides

Utgångspunkten för Hatties forskning var det faktum att alla lärare vet med sig att de spelar roll, att de gör skillnad. Utifrån det ville Hattie visa på vad det faktiskt är som gör skillnad.

Hela dagen var väldigt intensiv, inte minst för att jag samtidigt som jag lyssnade och deltog i bikupor osv, även twittrade för @Barnverket under hashtaggen #visiblelearning. Att twittra samtidigt som du lyssnar och konfererar är en lätt schizofren känsla, för jag erkänna, men det ger mycket tillbaka, t ex:

  1. Tvingar det mig att nå fram till budskapets kärnpunkt – eftersom ett tweet endast är 140 tecken långt
  2. Möjliggör det för folk runt om i landet (världen!) att få ta del av konferensen, genom att de följer hashtaggen #visiblelearning (vi var kanske ett drygt tiotal deltagare som twittrade aktivt under dagen)
  3. Ökar det Barnverkets synlighet, vi fick flera nya följare i anslutning till konferensen

Det absolut viktigaste budskapet som jag tog med mig var vikten av förändring. Som självutnämnd förändringsagent sen flera år tillbaka, gladde det mig att Hattie, Nottingham och alla övriga talare, tryckte på vikten av att utveckling kräver förändring. Så länge vi gör samma saker kommer vi att få samma resultat. Alltså måste vi förändra det vi gör, för att kunna få ut ännu mer av skolsystemet i framtiden.

Det var verkligen det återkommande budskapet – titta på det du gör, som lärare, som skolledare, etc. Och beräkna sedan effektstorleken på det, så du vet om du ska göra mer eller mindre av det. Har det ingen positiv inverkan – varför ska du fortsätta med det? Om det ger stor effekt, kanske du tom ska göra mer av det? Detta kräver mycket reflektion, vilket även twitter-flödet belyste.

Hattie beskriver begreppet effektstorlek i sin bok, något som räknas ut på följande vis:
ES (Effektstorlek) = (medelvärdet efter förändring minus medelvärdet före förändring) delat med variationen uttryckt i standardavvikelse

Hattie förespråkar att skolor satsar (mest) på de saker som ger över 0.40 i effekt. Det visar sig att föräldrasamverkan (dvs samverkan mellan skola och vårdnadshavare) har en effektstorlek på 0.49.

Att ha höga förväntningar på eleverna ger en effektstorlek på sanslösa 1.44! Att tvärtom ha väldigt låga – eller inga eller snarast negativa – förväntningar är däremot det värsta vi kan utsätta eleverna för, för det dödar garanterat allt framåtskridande och utveckling.

Märk väl, allt över 0.40 är sådant som ger betydande positiva effekter. Dock trycker Hattie gång efter annan på att siffrorna bara är indikatorer, det som spelar verklig roll är dialogen och reflektionen utifrån vad siffrorna visar. Även Nottingham trycker på detta, vikten att inte använda insamlad data som ett slagträ att dänga i huvudet på skolor/lärare/skolledare, utan istället som en utgångspunkt för diskussioner kring hur vi kan förbättra och lära av varandras framgångar. Givetvis är det också så att det krävs mer än en aktivitet för att en skola ska ge en elev bästa möjliga möjlighet till utbildning!

Om du tycker detta låter intressant och du vill ge dig i kast med lite synligt lärande, hur ska du då gå tillväga? James Nottingham lyfte fram vikten av att föra en diskussion om synligt lärande på skolan utifrån följande frågor:

  1. Var är vi på väg?
  2. Var är vi just nu?
  3. Vad är nästa steg på vägen?

Dagen gav mig vatten på min kvarn att det är oerhört viktigt att lyfta det som fungerar. Det finns oerhört mycket som fungerar i svenska skolan, fantastiska lärare, pedagoger & skolledare inom hela systemet (och då menar jag förskola, skola, fritids), det gäller bara att verkligen fundera över vad det är som fungerar och därefter göra allt för att sprida det!

Bli en aktiv del av att driva förändring inom förskola, skola och fritids – för barnens skull, t ex genom att:
Bli medlem
Skriv på vårt upprop för barns arbetsmiljö
Engagera dig aktivt i Barnverket på lokal- eller riksnivå (maila samordning@barnverket.se)
Gilla oss på Facebook
Följ oss på Twitter [@Barnverket]

Tillsammans kan vi göra förändring – och därför behöver vi just dig!

Helena Roth
Barnverkets samordningsgrupp

Bedömningen i skolan stressar barnen

I Västerbottens-Kurirens den 28 december går ett antal läkare och psykologer ut med en debattartikel om bedömning och betyg i skolan. De skriver att: ”Den nuvarande skolpolitikens fokus på bedömning och betyg behöver problematiseras av flera skäl och det viktigaste skälet är barnens egna upplevelser. Barn är stadda i utveckling och den uppväxtmiljö som de till största delen vistas i är skolan. Där ska de våga göra misstag. Där ska de våga fråga. Där ska de få hjälp att hitta sitt sätt att lära och utvecklas.”

Man går vidare med att osäkerheten kring hur man skall bedöma elever skapar stress både hos lärare och elever. Det är olika föreställningar om hur betygskriterierna skall tolkas och risken finns att helhetsbedömningen hamnar i skuggan.

Debattörerna avslutar artikeln med att uppmana fler vuxna att reagera på skolpolitikens fokus på bedömning och betyg och lyssna på barnens egna upplevelser.

Läs hela debattartikeln i Västerbottens-Kuriren här

Ulf Jederlund från Barnverkets projektgrupp för skolan har läst artikeln och här är hans kommentar från tidningenVK:s hemsida:

”Tack för en viktig och bra artikel! Bedömningskarusellen har börjat snurra alldelels för fort och går av sig själv, det kommer spåra ur. Och det har delvis redan gjort det; gå t.ex. in på Skolverkets hemsida och titta på filmen om idrottsämnet, ämnad att hjälpa lärare att sätta betyg i ämnet idrott (det finns sådana hjälpsidor för betygsättning i alla ämnen). Här får lärare, på fullt allvar fast man vill tro det är en dålig parodi, lära sig att ”bedöma” barnens rörelser i olika gympa-moment. Betygsättning av unga barns motoriska utveckling är vad det faktiskt är. Skrämmande eller?”

Vi i Barnverket tar barnens arbetssituation på fullaste allvar och det är därför bland annat som vi startat det nationella uppropet om barns arbetsmiljö i förskola och skola. Här på hemsidan kan du följa vårt fortsatta arbete och även vara med och påverka. Börja redan nu med att skriva på vårt upprop och bli medlem i Barnverket.

Ny tidning visar på Skolverkets brister om kunskapskraven i skolan

Just nu säljs ett magasin från företaget Informentor i tidningshandeln. Det är en hel tidning som på ett enkelt sätt försöker förklara betygssystemet och kunskapskraven. Det har visat sig att den ”juridiska text” som beskriver kunskapskraven är svårtolkat, inte bara för lärare utan även elever och föräldrar. SR P4 Stockholm sände ett inslag om detta i morse där två föräldrar instämmer i att det behövs mer information. Jag kan bara instämma, som förälder själv till två barn i 7:an och 9:an. Kunskapskraven är verkligen svårtolkade och ger utrymme för olika tolkning. Det är otroligt svårt att som förälder veta vad som krävs av ens barn för att nå de olika betygsstegen.

Dundertabbe i kommunikationen

Men jag håller med Skolverkets chef i inslaget som anser det olämpligt att en kommersiell aktör gör egna tolkningar och utformar egna kunskapskrav som man gjort för åk 3. Däremot anser jag att Skolverket med detta borde inse att man gjort en enorm dundertabbe i utformningen och kommunikationen av kunskapskraven. Att kommersiella krafter ger ut tidningar om att tolka grundläggande styrdokument är i sig en skandal. Det borde självklart ligga på Skolverkets bord att alla Sveriges lärare, elever och föräldrar är informerade om och kan tyda de krav som ställs i skolan.

Värdeorden i fokus

För 89 kr kan man alltså köpa en manual att förstå kunskapskraven i skolan. På Informentors hemsida kan man läsa ett prov från några sidor i magasinet. Det känns inte speciellt märkvärdigt men jag tycker att man ringar in problemet rätt bra. Det handlar om värdeorden. Vad är skillnaden mellan ””på ett ändamålsenligt sätt” och ”på ett ändamålsenligt och effektivt sätt”? Jo, skillnaden mellan C och A i betyg.

Informentors förtydliganden av kunskapskraven bygger på att man helt enkelt gjort en översättning av värdeorden. ”På ett ändamålsenligt sätt” översätts med ”på ett bra sätt” osv.

E – N I V å : ”på ett i huvudsak fungerande sätt” översätts med ”på ett ganska bra sätt”

C- N I V å : ”på ett ändamålsenligt sätt” översätts med ”på ett bra sätt”

A – N I V å : ”på ett ändamålsenligt och effektivt sätt” översätts med ”på ett mycket bra sätt”

Nu är man dock tydlig med att redovisa att det är just det man gjort. Man skriver ”vi vill inte inkräkta på Skolverkets medvetna intention att kunskapskraven ska tolkas lokalt av varje lärare med hjälp av stödmaterial från Skolverket.”

Min uppfattning är dock klar att det åligger Skolverket att på ett populärt och enkelt sätt förklara betydelsen av nya lagar och krav i skolan. Det måste vara lika viktigt att ge föräldrar och elever kunskap. På samma sätt är det viktigt att inte olika tolkningar förekommer. Skolverket äger frågan.

Jonas Andersson
Barnverket